[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Genom alla mina artiklar i dags– och fackpress och mina många böcker i detta fortfarande mycket känsliga ämne (hittills fem böcker) om Sveriges genom tidernas största ekonomiska katastrof (senaste boken: Falskspel i affärer och politik kom ut så sent som i november 2006) vet snart hela svenska folket hur det gick till när företagarna misshandlades och blev av med sina tillgångar under bankkrisen.

Tack vare mina många artiklar (bland annat i Finanstidningen och Svenska Dagbladet) och böcker känner många också till de olika personregister som svenska banker upprättat över sina kunder (olagliga Svarta Listor) vilka innehåller falska och kränkande privata, yrkesmässiga och affärsmässiga uppgifter för att vinna processerna mot kunderna i alla rättegångar, som blev följden av bankkrisen.

Trots att regeringsrätten i Sverige redan den 11 oktober 1999 förklarat att denna typ av register är otillåtlig, vägrar regeringsrätten fortfarande att lämna ut denna dom till mig, som arbetande styrelseordförande i de två största f r i s t å e n d e organisationerna företräder bankkundernas intressen i dessa frågor.

T o m Europaparlamentets f d talman Nicole Fontaine har tagit kraftigt avstånd från de svenska krisbankernas Svarta Lista, utan att svenska myndigheterna tagit tag i detta missbruk och åtalat ansvariga uppgiftslämnare, där t o m den förre rikspolischefen Sten Heckscher (s) och den f d högste chefen för Stockholms Tingsrätt, Carl Anton Spak är inblandade.

Hur politiskt känsliga dessa frågor är visar politikernas agerande. Trots att riksdagen redan har beslutat att genomföra en o b e r o e n d e utredning för att utröna vad som hände under bankkrisen har varje nytillträdd regering sedan bankkrisen 1987 – 1993, hittills hårdnackat vägrat att genomföra denna utredning.

Då är det kanske inte så konstigt att företagsamheten fortsätter att minska i landet.

I takt med att svenska företagen försvinner stärker tunga utländska institutioner och ägare sitt grepp om storbolagen i Sverige. Det utländska ägandet i börsens största företag har ökat väsentligt, sedan många företagsamma svenska entreprenörer och företagare tvingats lämna ifrån sig sina stora aktieinnehav och ägandet i sina egna bolag till bankerna under bankkrisen för att slippa gå i personlig konkurs.

Vem som egentligen äger aktierna i många av de företag som försvunnit till utlandet är i de flesta fall omöjligt att få reda på. Svenskarnas andel av vinsterna från aktier har också sjunkit dramatiskt. Som en av effekterna av bankkrisen äger allt färre svenskar aktier. Det visar statistik från värdepapperscentralen.

Samtidigt som värdet på aktierna stiger minskar privatpersonernas andel av värdeökningen eftersom svenskarna blir allt fattigare.

Skattebelastningen på de svenska privatpersoner som äger börsaktier är betydligt högre än för de utländska institutionerna som deltar i jakten på svenska tillgångar och köper upp allt större del av Sveriges företagsamhet.

I vart tredje av våra stora företag finns numera mer än hälften av aktierna i utländsk ägo och andelen stiger hela tiden i takt med att den svenska företagsamheten minskar. Av de 25 största företagen mätt i börsvärde visar det sig att det utländska ägandet steg i 18 stycken, enligt statistik från SIS Ägarservice.

Därför är det hög tid att nu genomföra den o b e r o e n den utredning som riksdagen redan har beslutat om och ställa de ansvariga politiker och myndighetsansvariga till svars för vad de ställde till med under den svenska bankkrisen.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen
Ordförande i Sveriges Bankkunders Riksförbund

Bankrättsföreningen