21.  Slutsatser - Appendix till Bakgrund, historik och övriga omständigheter  Appendix 1 Fakta/Sverige och neutraliteten (not 507) Den svenska neutralitetspolitikens syfte var alliansfrihet i fred neutralitet i krig. Från krigsslutet till början av 90-talet försökte Sverige skapa trovärdighet i föresatsen att stå utanför en stormaktskonflikt. Efter Maastrichtfördraget 1991 har alliansfriheten börjat ifrågasättas. Under senare år har alltfler utredningar och vittnesbörd framkommit som visar att Sverige egentligen var en icke-officiell medlem av Nato.   Appendix 2 Fakta/IB (not 508) IB bestod av två delar. Ena delen bestod av normal underrättelseverksamhet, huvudsakligen riktad mot utlandet. Den andra halvan var en hemlig politisk parallellpolis. Det var en socialdemokratiskt styrd organisation, vars syfte var att kartlägga kommunister på de svenska arbetsplatserna. Den tillkom 1957 och hette B-byrån. 1965 slogs den militära utrikesdelen, T-kontoret, samman med inrikesspionaget och bildade IB.   Appendix 3 IB genom åren 1965 IB, den svenska underrättelse- och säkerhetsorganisationen, bildas och chef blir Birger Elmér. 1973: IB:s existens avslöjas i FIB/Kulturfront genom journalisterna Peter Bratt och Jan Guillou. 1975: Sjukhusspionaffären. I oktober avslöjas att en person (Jan Lindqvist) vid sjukvårdsförvaltningen i Göteborg sysslat med åsiktsregistrering. Säpo utpekas och Hans Holmér (chef) och Ebbe Carlsson (justitieministerns informationssekreterare) åker till Göteborg för att utreda saken. Misstankar framförs om kopplingar till socialdemokraterna och LO samt till IB.  1977-1991: Justitiekanslern (JK) Ingvar Gullnäs utreder frågan och påtalar en rad oklarheter och motsägelser i de inblandades versioner. 1998 februari: Uppgifter om att IB:s arkiv förstörts kommer fram. Det skulle ha inträffat vid avslöjandet 1973. Krav på "sanningskommission" ställs av representanter för v, mp, fp och kd. 1998 augusti: Sten Andersson, bland annat tidigare partisekreterare (s), skriver i Aftonbladet. "Med IB slogs vi mot diktaturen". Något organiserat "Sapo" fanns inte men väl enskilda partimedlemmar och fackombud som hjälpte IB med Sten Anderssons "vetskap och välsignelse". GP offentliggör den lista som visar vilka sjukhusspionen registrerade. Sammanlagt 30 personer, alla med ett vänsterförflutet. Kraven på en sanningskommission växer. Bland annat skriver Claes Glader, förbundsstyrelseledamot i Broderskapsrörelsen, att "En sanningskommission är det enda anständiga". Dagens Eko förbereder en stor sändning om IB. PI ledningen stoppar programmet som "gärna får sändas - men inte före valet.'' Några dagar senare avgår P1 chefen Claes Keisu. 1998 september: 14 av dem som fanns på sjukhusspionens lista gör JK-anmälan. GP Fakta (not 509) Ny kunskap "Embryot till IB:s inrikesverksamhet under Birger Elmér startade redan i början av 1950-talet- alltså flera år tidigare än vad företrädare hittills erkänt. Birger Elmér berättar för Dagens Nyheter att det startade under Erik af Klints tid. Elmér bekräftade också att verksamheten pågick kontinuerligt, fast på en lägre nivå, fram till B-kontorets start 1957. Några fler frågor vill han inte svara på. När Elmér i en rapport till Försvarets underrättelsenämnd (FUN) berättar om hur verksamheten startar talar han om en överenskommelse med af Klint. - Det innebär att det måste vara mellan 1951 och 1953 eftersom det var då af Klint var chef, säger IB-forskaren Lars Olof Lampers. Men man förstår inte alls av rapporten att det var så tidigt. Enligt vad Elmér berättar för FUN var bakgrunden till att inrikesverksamheten startade att försvaret var missnöjt med hur polisen skötte personal - kontrollen. - Försvarsstaben upptäckte att den fick fel utslag när den kontrollerade vissa personer vid statspolisen. Polisen rapporterade folk som kommunister fastän de var socialdemokrater, säger Ingemar Engman som på 1960-talet arbetade tillsammans med Elmér." (not 510) SVD/TT,   Appendix 4 Fakta/ubåtsjakter (not 511) den enda ubåt som hittills kunnat nationalitetsbestämmas är den sovjetiska ubåten 137 som i oktober 1981 gick på grund i Gåsefjärden i Karlskrona skärgård. Ett år senare jagade den svenska marinen såväl stora ubåtar som miniubåtar i Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård. Ett stort antal sjunkbomber fälldes men ingen ubåt tvingades upp. Under resten av 80-talet fortsatte ubåtsjakterna, i Karlskrona, Sundsvall, Töre, Stockholms och Södermanlands skärgårdar och på Västkusten. Marinen satte in sjunkbomber, minor och torpeder men ingen ubåt kunde sänkas eller tvingas upp.   Appendix 5 Fakta/ubåtsutredningar (not 512) Ubåtsskyddskommissionen leddes av Sven Andersson. Den lades fram 1983 och pekade ut Sovjetunionen som skyldig till ubåtskränkningarna i Hårsfjärden 1982. Ubåtskommissionen, ledd av Hans Forsberg, kom 1995 och konstaterade att en rad kränkningar hade skett åren 1981-92, men att det inte var möjligt att slå fast vilken nationalitet som låg bakom. Det är även i dag regeringens hållning.    Appendix 6 Den svenska övervakarstatens järntriangel (not 513) Syftet med en sanningskommission är att utreda den svenska övervakarstatens historia. Så här såg hörnstenarna ut med register, arkiv och nu levande nyckelpersoner.   Fst/Säk Försvarsstabens säkerhetsavdelning Försvarets eget Säpo Register: Bevarat hos Must, hemligt. Nyckelpersoner: Bo Westrin, chef försvarsstaben 1961-72, Bengt Wallroth försvarsstaben 1965-84 Nyckelpersoner: Bo Westin och Bengt Wallroth   Säpo Säkerhetspolisen Register: Ca 250 000 namn år 1970. Till stor del bevarat. Nyckelpersoner: Hans Holmér chef 1970-76, Carl Persson rikspolischef 1964-78. Nyckelpersoner: Hans Holmér och Carl Persson   IB Informationsbyrån 1968-77 Register: Ett centralt underrättelsearkiv Vallhallavägen 56 1966-73 (stora delar finns hos Must, hemligt) Operationsregistret: Grevgatan 24 1968-73. Del I: ca 30 000 svenskar som reste till öststater eller visat intresse för öststater. "Försvunnet". Del II: ca 4 000 av utländsk ambassadpersonal, utländska agenter, etc. "Försvunnet" 03-registret, Ulvsundavägen 31 till 1973. Ca 150 000, de flesta yrkesverksamma kommunister i Sverige. "Försvunnet". Nyckelpersoner: Birger Elmér, Ingvar Paues, Bo Anstrin och Ingemar Engman.   Appendix 7 Fakta/namn i Säpos register Bland hundratals personer i Säpos rapporter märks författare Artur Lundkvist, Theodor Kallifatides, Sara Lidman, Jan Myrdal, Svens Delblanc, Göran palm och Per Anders Fogelström. Där finns också Arne Ruth, chefredaktör på DN, den nyligen avlidne advokaten Hans Göran Franck och sångerskan Monica Nielsen. Där fanns Fryshusets Anders Carlberg och energiexperten Per Kågeson, Helena Henschen på Moderna Tider, DN:s tv-krönikör Gunnel Törnander, Gunnar Ohlander, alias Dr Gormander. 1969 infördes, efter hård kritik mot Säpo, den så kallade personalkontrollkungörelsen. Den innebär striktare regler för Säpos registrering. Enligt Hans Holmér, chef för Säkerhetspolisen 1970 - 1976, gjordes en stor städning av registren i början på 1970-talet. 100 000 namn togs bort. Hur många som var kvar har aldrig offentliggjorts. (not 514)   APPENDIX 8 Fakta/Vad säger lagen? (not 515) Det är förtal att på ett oförsvarligt sätt peka ut någon som brottslig eller klandervärd. Spridningen och avsikten med förtalet avgör om brottet är grovt. (Brottsbalken, 5 kapitlet 1 - 2 paragrafen) Det krävs tillstånd av Datainspektionen för dataregister med personuppgifter om brottsmisstankar, domar eller straff. Sådant ges i praktiken bara till polisen och vissa andra myndigheter. Personregister på data över människors ras eller deras religiösa och politiska övertygelse är inte heller tillåtna. (Datalagen, 4 paragrafen) Kreditupplysningar får inte baseras på uppgifter om människors kriminella karriärer, deras ras, partipolitiska tillhörighet eller religiösa tro. Det är förbjudet att samla in sådana uppgifter för kreditupplysning, alldeles oavsett om det görs på data eller manuellt. (Kreditupplysningslagen, 6 paragrafen)   APPENDIX 9 Fakta/Intrum Finans (not 516) Företaget ägs av utlandssvensken Bo Göransson. Han äger också halva den europeiska inkassojätten Intrum Justitia. Den har 1300 anställda i 17 länder och omsätter ungefär en miljard kronor. Bo Göransson planerar att sälja Intrum Finans till Intrum Justitia. Intrum Finans är ett auktoriserat kreditmarknadsbolag som står under tillsyn av Finansinspektionen. Företaget köper fakturor och betalar kunden mellan 90 och 96 procent av fakturabeloppet. Företaget övertar också problemfakturor till ett lägre pris. Dessutom säljer det kreditupplysningar och kreditrådgivning. Intrum Finans omsatte förra året 23,8 miljoner kronor, en ökning med 50 procent med året innan. Vinsten före bokslutsdispositioner var år 1997 en miljon kronor. Året innan var vinsten 700 000 kronor. De två senaste åren har företaget investerat 17 miljoner kronor i en ny tjänst som kallas betalningsgaranti.   APPENDIX 10 Fakta/register (not 517) Dataregister över brottsuppgifter och domar får i princip bara föras av polisen och vissa myndigheter. Ingen har tillstånd att samla in, lagra och lämna ut uppgifter om brottsmisstankar eller domar vid kreditupplysning. Det förbudet gäller också uppgifter om personers ras, religion eller politiska åsikter. Register över personer som inte är formellt misstänkta men antas syssla med brott, kallas inom polisen förspaningsregister. Polisen får i dag inte tillstånd att föra sådana register på data. Det anses alltför integritetskränkande. Enda undantaget är den särskilda finanspolisen, som tar emot penningtvättsanmälningar från bland annat banker och finansbolag. En ändring är dock på väg. Regeringen vill tillåta förspaningsregister på data. Det förslaget behandlas av riksdagen den 2 juni.   APPENDIX 11 Fakta bank och register (not 518)   Bankerna är enligt bankrörelselagen bundna av sekretess när det gäller kunder och deras förhållande till banken. Det är inte straffbart att bryta sekretessen, men banken kan bli skadeståndsskyldig. Det är banken, inte den anställde, som bär det ekonomiska ansvaret för brott mot sekretessplikten. Banker får inte tillstånd av datainspektionen att föra personregister på data som innehåller uppgifter om brottsmisstankar, domar eller straff. Kreditupplysningsföretag som säljer information har inte tillstånd att samla in och lagra brottsuppgifter ens på papper. Bankernas interna kreditupplysning omfattas inte av kreditupplysningslagen. Därför får de bygga upp pappersarkiv över brottsuppgifter men inte föra in dem på data.   APPENDIX 12 Fakta/Nordbanken (not 519) Nordbanken har sedan årsskiftet gått ihop med finländska Merita Bank. Nordbanken är i sin tur en sammanslagning av en rad mindre banker. Där ingår till exempel Gota Bank, PKbanken och gamla Nordbanken. Den svenska staten äger 25,4 procent av den nya banken. Vd heter Hans Dahlborg Banken har ungefär 3,5 miljoner privatpersoner och 95 000 företag som kunder i Sverige. Den svenska delen av banken, Nordbanken, hade senaste årsskiftet lånat ut 178 miljarder kronor till företagen. Den har 272 bankkontor och 7300 anställda i Sverige. Vinsten förra året var sex miljarder kronor före skatt.   APPENDIX 13 Fakta/privata brottsregister (not 520)   Nordbanken har ett register över tiotusentals personer som banken anser vara ohederliga eller som varit misstänkta eller straffade för brott. Där beskrivs bland annat personernas karaktär och handlingsmönster. Många uppgifter ur Nordbankens stora arkiv har använts i ett mindre, databaserat register som bland annat utnyttjats av Intrum Finans. Det registret omfattar några tusen personer. Det är olagligt och innehåller förtal och kränkande omdömen. Enligt intrum Finans ägare används det av flera olika finansbolag. S-E-Banken har också ett register över personer de inte vill ha som kunder. Det omfattar mellan fem och tio tusen personer och förs på papper för att inte stå i strid med datalagen.   APPENDIX 14 Fakta/Sekretess (not 521) Om sekretess gäller för en uppgift hos en myndighet är grundregeln att den inte får röjas för utomstående. Det gäller också i förhållande till andra myndigheter. För att underlätta brottsbekämpningen får polis och myndigheter i vissa situationer bryta sekretessen sinsemellan. Då krävs som regel att polis eller åklagare har beslutat att inleda förundersökning. I exemplen i DN är förundersökning inte inledd. För uppgifter ur polisregister gäller i dag absolut sekretess, även om förundersökning är inledd. Skattemyndighet, polis och kronofogdemyndighet lyder under olika sekretessregler. Kronofogdemyndigheten har störst möjlighet att lämna information vidare. Skattemyndigheten och polisen har strängare sekretesskrav. Banksekretessen hindrar banktjänstemän från att lämna ut uppgifter om kunderna. Det krävs även där oftast att en formell förundersökning har inletts för att bankerna ska få berätta vad de vet om en kund för polisen. Sedan 1994 är bankerna också skyldiga att anmäla misstänkt penningtvätt till den särskilda finanspolisen.   APPENDIX 15 "Fakta/nämnder Registernämnden är ett parlamentariskt "övervakningsorgan" som ska hålla ögonen på Säpo. Nämnden ska godkänna när uppgifter utlämnas om enskilda personer. Tillkom efter våldsam debatt om Säpo vid slutet av 60-talet." (not 522)   APPENDIX 16 Fakta/granskning av säkerhets- och underrättelsetjänsten (not 523) I november 1997 beslöt socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet att den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten, inklusive IB, inte skulle granskas av en granskningskommission, utan på annat sätt. Humanistisk - samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) ska i ett femårigt projekt svara för forskning om de militära säkerhets- och underrättelsetjänsterna från 1920 till början av 1980-talet. Registernämnden skulle granska Säpo. Nämnden utövar normalt den parlamentariska kontrollen av Säpo. När nämnden kom med sin rapport i december erkände den att den inte lyckats slutföra uppdraget. Försvarets underrättelsenämnd skulle granska tiden 1945 till i dag. Nämnden är parlamentariskt tillsatt. Rapporten som kom i december har kritiserats. Socialdemokraterna och moderaterna är de enda partierna som inte tidigare krävt en granskningskommission.   APPENDIX 17 Fakta/Sveriges bistånd till Kina (not 524) Det svenska biståndet till Kina var förra året drygt 40 miljoner kronor. Insatserna ska enligt planerna koncentreras till tre områden; miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter/demokrati. En del av biståndspengarna har sedan 1996 gått till Raul Wallenberg-institutet i Lund, som har hållit flera kurser i mänskliga rättigheter för utvalda kinesiska tjänstemän. En sista kurs för poliser och domare är planerad under 1998. Dessa kurser har blivit omdiskuterade sedan den kinesiska dissidenten Wei Jingsheng uppgett att fler övervakningskameror sattes upp på hans fängelse sedan kriminalvårdsdirektören varit på kurs i Sverige där de bland annat besökt Hall - anstalten.   APPENDIX 18 Europol ska veta allt om alla (not 525) Den nya Europapolisen, Europol, är på väg. Det blir en polis som vet allt om alla. Register hos svensk polis och andra myndigheter: Misstanke-register Personer över 15 år som är "skäligen misstänkta" för brott som kan ge fängelse eller liknande straff. Uppgifterna tas bort när undersökningen avslutas. Belastnings-register Alla som fällts för brott som kan ge fängelse eller liknande straff. Här finns även trafikbrott. Uppgifterna ligger kvar i tio år. Analys-register Personer som är inblandade i en särskild polisutredning. Allt från sexuell läggning till politiska åsikter noteras. Kriminalunderrättelse-register Personer som kan tänkas begå brott i framtiden. Så kallade "skummisar". Säpo-register Personer som anses vara säkerhetsrisker. Här finns även politiska och religiösa uppgifter. Finanspolis-register Alla som förekommit i utredningar om ekonomisk brottslighet. DNA-register Dömda sexualbrottslingars DNA-kod och analysresultat från sperma och annat från brottsplatser och offer. Invandrarverkets-register Fingeravtryck från asylsökande flyktingar ____________________ Not 507. Dagens Nyheter 21 juni 1998 Peter Bratt: Svensk kupp gav nazisternas ryska koder till USA. Fakta: Sverige och neutraliteten. Not 508. Dagens Nyheter 28 november 1998 Lotta Samec & Ewa Svensson: Vänstern väntar sig sanningskommission. Not 509. Göteborgs-Posten den 13 september 1998 Reportage. Not 510. Svenska Dagbladet 14 december 1998 Listning redan före IB SVD (TT). Not 511. Dagens Nyheter 8 mars 2000 Fakta/ubåtsjakter. Not 512. Dagens Nyheter 31 mars 2000 Fakta/ubåtsutredningar. Not 513. Dagens Nyheter 28 februari 1998 Peter Bratt & DN grafik: En triangel av järn. Not 514. Dagens Nyheter 21 mars 1998 Torbjörn Sohlström: Kända namn registrerade Fakta/namn i Säpos register. Not 515. Dagens Nyheter 10 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/Vad säger lagen? Not 516. Dagens Nyheter 10 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/Intrum Finans. Not 517. Dagens Nyheter 11 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/register. Not 518. Dagens Nyheter 12 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/bank och register. Registrets kärna kommer från Nordbanken. Not 519. Dagens Nyheter 12 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/Nordbanken. Not 520. Dagens Nyheter 13 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/privata brottsregister. Nordbanken ska granskas. Not 521. Dagens Nyheter 14 maj 1998 Ingrid Carlberg & Ewa Stenberg DN Special: Fakta/Sekretess. Not 522. Dagens Nyheter 15 december 1997 artikel av Peter Bratt: En härva av hemligheter Inre och yttre spionage Olika maktgrupper har haft intresse av att registrera politiska fiender. Not 523. Dagens Nyheter 21 januari 1999: Granskning av säkerhetstjänsten Jurister granskar politiker Efter långvariga påtryckningar kommer regeringen nu att inleda partiöverläggningar om en granskningskommission som ska syna den svenska säkerhetstjänstens verksamhet efter 1945. Not 524. Dagens Nyheter 28 mars 1998 Lars Ramklint: Institutets chef avvisar kritiken Fakta/Sveriges bistånd till Kina. Not 525. Avisen 21 mars 1998 Folke Straube: Europol ska veta allt om alla.

Tillbaka till Innehållsförteckning

Tack besöket och välkommen åter! Hemsida