[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]
Fogdar och rådmän hjälper fifflarna
Av STAFFAN GRÖNDAHL - Dagens Industri, 26 november 1998

Svenska Stöldskyddsföreningen förklarar härmed krig mot alla annons- och fakturaskojare! I år beräknas de bluffa svenska företag på uppemot 1 miljard kronor.
- Skojarnas bästa vänner och hantlangare är häpnadsväckande nog kronofogdarna och tingsrätterna. De ställer naivt upp och hjälper till att skrämma vettet ur vanliga hederliga företagare.
- Hur vansinnigt det än kan låta, är det just under beskydd av fogdar och rådmän som bedragarna kan fortsätta att härja bland företagen.
- Det faktum att polis och åklagare, i sin iver att hålla utredningsbalanserna så låga som möjligt, snabbt skriver av inkomna anmälningar mot fakturaskojare gör inte saken bättre.
- Därför ska Stöldskyddsför-eningen nu anstränga sig så att våra rättsvårdande myndigheter får upp ögonen för de tragedier, som man medverkar till.
- Skojerierna har pågått i många år och i allehanda skepnader. Verksamheten är väl organiserad.
- Mycket hårt drabbas till exempel den småföretagare som inte får tillfälle att lämna anbud vid en upphandling därför att han på oriktiga grunder finns registrerad hos kreditupplysningsföretagen.
- Droppen som fått Stöldskyddsföreningen att ladda kanonerna mot skojarna, är ett hårresande försök att utnyttja föreningens nyckelbrickor. Bedragarna skickar ut liknande brickor - mot faktura - till företag och enskilda, som ställer sig helt ovetande till beställningarna.
- Hela överskottet från nyckelbricksregistret används till brottsförebyggande arbete, från och med nu också till kampen mot det alltmer oblyga fakturafifflet.
-Företagare som inte betalar falska fakturor hamnar i ett långvarigt och tidskrävande elände, inkasso och betalningsföreläggande hos kronofogden. Det bruna kuvertet från fogden brukar få även den modigaste att ge upp.
De företagare som ändå står på sig får tingsrätten mot sig. Företagaren kallas till muntlig förberedande förhandling i rätten.
- Om man orkar löpa linan ut tar det slut först där. Bedragarna infinner sig vanligen inte till rätten. Företagaren frias med så kallad tredskodom från betalning.
- Det finns dock skojare som gör ett nytt varv med kronofogden och tingsrätten, som får avkunna en andra dom i ärendet.
- Nu är det hög tid att kronofogdarna och tingsrätterna gör något. Har man reflekterat över att man faktiskt agerar som beskyddare åt skojarna? Är formalia verkligen viktigare än sunt förnuft? Är det lagens mening.

STAFFAN GRÖNDAHL
Svenska Stöldskyddsföreningen

 

Kommentar från Bankrättsföreningen

 

"DE FÖRETAGARE SOM STÅR PÅ SIG FÅR TINGSRÄTTEN MOT SIG"

skriver Staffen Gröndahl, från Svenska Stöldskyddsföreningen, i Dagens Industri den 26.1l. 1998. Detta har också de tusentals företagare också fått känna av, som för närvarande processar mot de svenska bankerna.
- Processerna brukar rutinmässigt inledas med att entreprenörens företag begärs i konkurs av banken, trots att det föreligger kvittningsgilla motfordringar. Konkursen beviljas i flesta fall, av domstolen, utan att den kvittningsgilla motfordran blivit prövad. Räcker inte detta, så begärs entreprenören i personlig konkurs, för att han skall tappa sin talerätt i domstol.
- När dessa ärenden sedan anmäls till polis och åklagare, är det ett faktum att polis och åklagare, i sin iver att hålla utredningsbalanserna så låga som möjligt, snabbt skriver av inkomna anmälningar.
- När det gäller anmälningarna mot bankerna, till polis och åklagare, för vad som hände under den svenska finanskrisen (1987 -1993), vill vare sig polis och åklagare utreda dessa ärenden ordentlig. Begäran om förhör med banktjänsteman som ljugit i rätten hålls inte, trots inlämnad bevisning.
- Polisen avskriver dessa ärenden utan att överhuvudtaget befatta sig med dem och åklagare lägger sedan ner samma ärenden utan att inleda förundersökning!
- När bevisning i stället inskickas till Högsta domstolen för resning i mål, där de lägre rättsinstanserna begått grova rättegångsfel och dömt fel, meddelas inte prövningstillstånd. Orsaken till, varför målen aldrig blivit prövade ordentligt i de lägre rättsinstanserna framgår heller inte, eftersom revisionssekreterarna från den 1 januari 1995, sedan Sverige gått med i EU, inte längre lämnar några skäl, varför målen inte bör återförvisas.
- Skälet till detta är att Högsta domstolens ledamöter, numera är rädda för prövning i EG-domstolen och Europadomstolen, som numera är sista rättsinstansen.
- De politiskt valda tjänstemännen, i högsta rättsinstans, år i stället upptagna på annat håll, med lönsamma extraknäck, åt bl. a. storföretagen och regeringen. De bryr sig därför överhuvudtaget inte om inkomna resningsansökningar i prejudicerande bankmål.
- Styrelsen i Bankrättsföreningen instämmer således till fullo med att det är hög tid att domstolarna börjar pröva målen efter dess rätta förutsättningar! Det år en skyldighet för domstolarna att pröva allt, som åberopas i huvudförhandlingen, för att kunna avgöra målet. För närvarande prövas bara en bråkdel av vad som anförs i samband med huvudförhandling.
- Om detta sker p g a att tjänstemännen i de lägre rättsinstanserna, i likhet med sina kollegor i högsta rättsinstans, i stället ägnar sig åt "berikande" politiska tjänster och övriga uppdrag vid sidan av sina ordinarie arbeten, yrkar vi gärna att regeringen utreder.
Mats Lönnerblad
Ordförande Bankrättsföreningen
Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida