Kommer de svenska advokaterna att tvingas ta ett bättre ansvar för sitt arbete i framtiden? Svar ges när pågående advokatutredning (Ju 1997:03) är klar nu i vår.

Det finns ett stort men okänt antal besvikna advokatklienter. Fåtalet genomskådar de juridiska dimridåerna och än färre vågar framföra sitt missnöje. De flesta tvekar mera för att anmäla sin advokat (och kanske bannlysas av kollegorna) än att klaga på resebyrån. Anmälningar mot advokater är därför ofta befogad.

Över ettusen advokatkunder gör sig årligen omaket att framföra formella klagomål till yrkeskårens disciplinnämnd där advokaterna sitter och granskar sig själva. Trots att advokatsamfundet registrerar anmälan som ett ”disciplinärende” kan dess styrelse avfärda anmälan utan disciplinnämndens granskning. Detta sker i hälften av fallen!

Med detta och nedanstående i åtanke är det kanske inte så märkligt att endast ca 5 % (fem) av klagomålen till advokatsamfundet resulterar i korrektiva åtgärder medan den neutrala Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) ger kunden bifall i ungefär varannan anmälan (45 %)? Situationen i t ex Norge visar på en långt större ansvarsmedvetenhet gentemot advokatkunderna. Två instanser - både regionala och centrala, resulterar där i att klagomålen beaktas i ca 33 % av fallen. Alltså nästan sju (7) gånger vanligare än i Sverige!

En förklaring till det svenska advokatsamfundets "fritagningspolicy" synes vara att man anser att alltför stora pengar står på spel om advokater blir prickade. Anmärkningar kan leda till skadestånd till klienterna med ökande riskpremier hos advokaternas försäkringsbolag. Statsmakten har alltför lättsinnigt låtit advokatbyråerna sköta sin egen kvalitetskontroll och upplåtit monopol på offentligt försvar, allmän rättshjälp och konkursförvaltning - med myndighetsprägel, men utan insyn. Dessa privilegier slår kåren vakt om på alla sätt och låter lojaliteten till kunden komma i andra hand. (jfr § 1 i advokatkårens stadgar).

Det finns advokater som ogillar sitt "suveräna skråväsen”. Man förordar en objektiv, offentlig kontroll. Dessa opponenter hålls i schack "med kriminella metoder" (som en ”upprorsmakare” hos advokaterna uttryckte det), exempelvis genom uteslutningshot. Uteslutning beslutar styrelsen om - utan anmälan. Jurister som inte anses tillräckligt servila håller man ifrån sig genom att, som något slags juridikens Hells Angels, kräva samtycke från alla advokater i regionen för att få tas in i kameraderiet. Advokaternas medvetna satsning på prestigefyllda kontorsadresser och höga konsultarvoden har följdenligt lyft advokatens allmänna anseende fjärran från den gamle brännvinsadvokatens. Den självgoda attityd som uppvisas i värnet om sina skråprivilegier är dock utmanande för rättvisan. Alla skulle tjäna på att rötäggen snabbt rensades ut, i stället för att bara få en prick i en hemligt register. Den man tagit in har samfundet märkvärdigt svårt för att visa ut!

Advokaten är allmänhetens nödvändiga lots i juridiska farvatten. Men söker du hjälp mot en advokat som åsamkat dig skada får du problem. De flesta advokater tackar nej av olika skäl, t ex att man känner kollegan och därför inte kan ta uppdraget. M a o erkänner man en oförmåga att skilja på sak och person! Lämnar du ett stort förskott får du möjligen hjälp och får uppleva att det blir "strid på kniven" med motparten, d v s det skall se så ut, så att du känner dig trygg. I verkligheten betraktas du som ett främmande krigsfartyg i deras hemmahamn och lotsas alla tänkbara irrvägar så att din ork och dina resurser skall förbrukas. Din sak kan både krånglas till och spädas ut och kanske hittar "kollegorna" utvägen att talan kan preskriberas eller att någon annan får ta ansvaret. Betänk även att advokaten ofta har sin praktik på den ort där denne fullgjort sin tingsmeritering, varför din talan skall avgöras på advokatens hemmaplan i alla tänkbara avseenden! Har klientens ekonomi raserats av advokatens tidigare hantering, kan man även förvänta att denne förhalar en eventuell skadeståndsprocess till dess den skadelidande försätts i konkurs och blir rättslös! Här finns förklaringar till att det i princip saknas rättsfall där advokat klandras för sin yrkesutövning mot en enskild! Åtskilliga rättsfall finns däremot för alla andra yrkesgrupper! Och media blundar för advokaternas totalitära tolkningsföreträde…

Advokaten är ombudsman och rådgivare och begär ofta fullmakt för att ensam kunna styra och ställa. Den mindre nogräknade kan frestas till uppgörelser med motparten som bara gagnar ombudet och motparten. Trolöshet förekommer - inte bara på film! Risken att uppdragsgivaren upptäcker trix och svek är minimal i juridikens djungelvärld.

Klienten har kanske förlorat stora tillgångar innan advokat anlitas i tvisten. Är advokaten vårdslös uppstår nya förluster. Har klienten råd att på nytt starta en dyrbar process, nu mot ett tredskande f d ombud? Allmän rättshjälp är måhända utesluten och det knappa försäkringsskyddet förbrukat. Men vem har bestämt att just försumliga advokater skall slippa ta ansvar? Med sin intakta ekonomi, undsättande kollegor på maffiavis och inlärda knep som förhalning, vilseledanden och överrumplingsmanövrer m m har advokaten alla trumf på hand. Ett exempel:

En f d styrelseledamot i advokatsamfundet som i en ansvarstvist företräddes av en i skrået tongivande kollega, överrumplade med att dagen före huvudförhandlingen delge var och en av domarna (men ej motparten) 28 sidor nytt material och nya vinklingar i målet! Det hör till bilden att man förhalat saken i tre år och utverkat tre förberedande förhandlingar som advokaten ifråga nogsamt undvek att närvara vid! Hovrätten har nu fastslagit att dylikt agerande är förenligt både med svensk rättsordning och principen om ”allas likhet inför lagen”!

Utan självupplevd erfarenhet saknar många insikt om advokatens särställning. Därför ytterligare påpekanden

I disciplinnämnden finns endast två samhällsrepresentanter. Vid frånvaro beslutar de sju advokaterna själva. Ledamöterna har sekretessplikt. Den klagande förvägras se föredragningens sammanfattning. Samhällsrepresentanterna får ej granska inlagorna - endast ett sammandrag. Samhällets insyn är illusorisk. Advokaten kan avstå att förklara sig och kan inte tvingas. Samfundet fredar än mer om den anmälde tillhör ”den inre kretsen”. Alla avgöranden lämnas buntvis till JK och lottad handläggare. Har denne semester ligger ärendena utan åtgärd såvida inte anmälaren kan uppbåda annan handläggare innan överprövningsfristen på 30 dagar gått ut.

Samfundet upplyser inte om viss advokat varit prickad. Detta är sekretessbelagt! Ligger det i kundernas intresse? Om advokaten avböjer ett ärende kan man tvingas betala de minuter förfrågan övervägts. Ett unikum i svensk offereringspraxis!

Advokater specificerar sällan sin tid i kostnadsräkningen. Har du kritik mot debiteringen riskerar du bli av med ombudet. Större är inte lojaliteten. Ingen annan yrkesgrupp kan så lättvindigt lämna pågående uppdrag! Skiljeförfarandet för ifrågasatt arvode kritiseras även av försäkringsbolagen. Du riskerar nämligen få fyra advokater mot dig, alla bekanta med den femte vars arbetskostnad satts ifråga!

- I ett fall hade denne och skiljenämndens ordförande varit arbetskamrater på ett mindre kontor! Man utnyttjar att detta oetiska jäv godtas i svensk rätt!

I vårt komplexa samhälle är advokater och jurister oundgängliga. De flesta är lojala och ansvarsfulla. Advokatkåren har dock fått för stora friheter och kan utan risk för påföljd orättfärdigt utnyttja sitt överläge. Efter åtskilliga klagomål har justitieministern tillsatt en utredning i frågan. Som vanligt befolkas utredningen av ”nomenklaturan” och adjungerade advokater. ”Gräsrötter” som kan bidra med praktiska erfarenheter stängs ute. Inte undra på att samhällets ”produktutveckling” går på skruvar!

Vågar man hoppas att advokatkommittén tar radikala grepp? Om inte, lär det dröja länge än innan verklig rättvisa och jämbördiga villkor upplevs av alla medborgare i Sverige!

© Bertil Burström
Ingenjör och innovatör
Ängelholm i januari 1999

Adress:
Boarp 1838
266 91 Munka-Ljungby
Tel: 0431 - 43 32 80
Fax: 0431 - 43 32 81