[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Rättsstaten slösas bort
Av  Se nedan - SvD Brännpunkt - 15 september 2003

Besparingskraven på domstolarna leder till en farlig urholkning av en grundsten i rättsstaten. Situationen är allvarlig. Vi vädjar till politikerna om förståelse, skriver 28 oroade lagmän i en gemensam debattartikel.

Hovrättspresidenten i Svea hovrätt Johan Hirschfeldt har i en artikel på SvD Brännpunkt den 1 september på ett utmärkt sätt beskrivit det orimliga i de besparingskrav som i dag ställs på domstolarna. Vi - lagmän i tingsrätter runt om i landet - vill genom detta gemensamma inlägg markera att vi instämmer i hans beskrivning av domstolarnas situation. Vi delar Hirschfeldts uppfattning om att Domstolsverket i sina skrivelser till regeringen väl beskrivit de allvarliga konsekvenserna för medborgarna om ytterligare medel inte tillförs domstolarna och att den nuvarande kortsiktiga och ryckvisa hanteringen av ekonomin för domstolsväsendet är oacceptabel och ställer stora värden på spel.

Samtidigt som omfattande organisationsförändringar och utvecklingsinsatser genomförts inom domstolsväsendet, har domstolarna under de senaste tre åren genomfört ett besparingspaket som inneburit kostnadsminskningar med i genomsnitt sju procent. Härtill kommer de nu aviserade besparingskraven som av Domstolsverket beräknas till175 miljoner kronor, motsvarande ytterligare sju procent, för perioden 2004-2006. Som Domstolsverket påpekat i sina skrivelser till regeringen i april och i augusti i år skall till detta läggas att det system som finns i dag för finansiering av myndigheterna innebär bl a en underkompensation för löneökningar och ingen kompensation för lagstiftningsförändringar som medför ytterligare arbete för domstolarna. Detta betyder ytterligare rationaliseringskrav med 1-1,5 procent årligen.

Dessa ekonomiska nedskärningar skall ställas mot de allt större krav som ställs på domstolarna. Vi skall klara högt ställda verksamhetsmål som syftar till kortare omloppstider. Vi förväntas tillgodose ökade krav på tillgänglighet och service med fokus på medborgarperspektivet. Men framför allt medför samhällets allt större komplexitet att vi måste klara att hantera allt mer omfattande och komplicerade mål och ärenden. När det gäller brottmål har begreppet rättskedjan myntats för att betona vikten av samordning och gemensamt ansvar mellan rättsväsendets olika myndigheter. Men en kedja är inte starkare än sin svagaste länk.

De ekonomiska satsningar som gjorts på polis- och åklagarsidan kommer att bli meningslösa om tingsrätterna inte får tillräckliga resurser ens för att på ett godtagbart sätt klara att hantera nuvarande antal inkomna mål och ärenden. Det är de anställda i domstolarna som har att möta alla dessa krav och det är uppenbart att vi som domstolschefer också känner stor oro för att vår personal skall drabbas av sjukdom och utbrändhet när arbetsmängden ökar samtidigt som resurserna krymper. Arbetstempot är redan i dag högt uppdrivet och det är inte realistiskt att driva upp arbetstakten ytterligare. I domstolsverksamhet - på alla nivåer - måste kvalitet värnas i lika hög grad som kvantitet! Det är svårt att uttrycka sig måttfullt när sparkraven framstår som så helt orimliga. Man kommer osökt att tänka på den gamla historien om bonden som för att spara slutar utfodra den häst som är grunden för hela hans jordbruksverksamhet och som sorgset konstaterar att om hästen bara levt litet längre så skulle han även vant den av med att dricka vatten...

Att genomföra de kortsiktiga "besparingar" som domstolarna nu ställs inför är inte någon besparing.
Vi står i stället inför ett ansvarslöst slöseri med våra gemensamma resurser som riskerar att rasera inte bara de senaste årens reformarbete i domstolsväsendet utan även den stadiga grund för vårt demokratiska samhälle som domstolarna fortfarande utgör. Vi vädjar till våra politiker att inse allvaret i den uppkomna situationen och låta domstolarna få de resurser som krävs för att vi skall kunna fortsätta det för alla medborgare viktiga och långsiktiga arbetet med att skapa ett väl fungerande domstolsväsende.

Jan Alvå lagman Lunds tingsrätt, Lars Annerén lagman Kalmar och Oskarshamns tingsrätt, Lena Berke lagman Stockholms tingsrätt, Bengt Björklund lagman Mölndals tingsrätt, Bertil Bondesson lagman Borås tingsrätt, Hans Brusewitz lagman Luleå och Gällivare tingsrätt, Lars Dahlstedt lagman Norrköpings tingsrätt, K-G Ekeberg lagman Norrtälje tingsrätt, Bengt-Åke Engström lagman Göteborgs tingsrätt, Lars Fallenius lagman Lindesbergs tingsrätt, Hans Heimer lagman Umeå tingsrätt, Sigurd Heuman lagman Helsingborgs tingsrätt, Rolf Holmgren lagman Katrineholms tingsrätt, Per Kjellsson lagman Västmanlands tingsrätt, Lars-Göran Klemming lagman Värnamo tingsrätt, Lars Lindhe lagman Eskilstuna tingsrätt, Lars Lindström lagman Solna tingsrätt, Krister Nordberg lagman Eksjö tingsrätt, Anders Nordström lagman Jönköpings tingsrätt, Håkan Nyberg lagman Varbergs tingsrätt, Peter Rosén lagman Blekinge tingsrätt, Henrik Ruhe lagman Skövde tingsrätt, Urban Sandén lagman Örebro tingsrätt, Anna Skarhed lagman Linköpings tingsrätt, Erik Sundström lagman Lycksele tingsrätt, Göran Svensson lagman Karlstads tingsrätt, Barbro Thorblad lagman Göteborgs tingsrätt, Claes Werdinius lagman Ystads tingsrätt


Svenska Dagbladet


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida