[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

- Jag har aldrig haft ett så genomgripande och intressant ärende, detta är mitt livs mest principiella fråga, säger advokaten Leif Silbersky till Dagens Nyheter ( DN 8.12. ) som nu vill ta reda på om FN-stadgan och Rom-konventionens skrivningar om mänskliga och juridiska rättigheter bara är en "papperstiger", när det gäller bankernas rätt att "frysa" sina kunders tillgångar.

Vad Leif Silbersky säger stämmer inte. Advokatfirman Silbersky hade flera intressanta rättegångar både under och efter den svenska bankkrisen, där man inte tillräckligt kunde ta vara på sina klienters intressen. I dessa ärenden var det inte bara fråga om att "temporärt frysa tillgångar", utan även att orättfärdigt beslagta bankkundernas egendom !

Under den stora hearing som ägde rum den 9 maj förra året om saneringen av bankkrisen och dess politiska beslut och konsekvenser där jag i min egenskap av styrelseordförande i Bankrättsföreningen själv deltog, erkände Silberskys kollega advokaten Per Samuelsson öppet, att man inte kunde göra tillräckligt mycket för sina klienter som blivit av med allt de ägde och hade. Det berodde på att dåvarande krisbankerna med Gota Bank och Nordea i spetsen redan hade beslagtagit alla bankkundernas tillgångar.

- De här företagarna hade när jag försökte hjälpa dem inga resurser alls, sade Per Samuelsson i samband med en utfrågningen. De var utfattiga. De hade inte råd att på ett seriöst och fullödigt sätt försvara sina rättigheter. Det jag då gjorde i de här rättegångarna var att försöka använda rättegångsbalkens regler och säga: ni får faktiskt redovisa för vad ni gjorde. Vad hade ni för grund för att säga upp krediterna i förväg ?

Det här är företag som skötte sina räntor och betalade sina amorteringar. Ändå säger ni upp dem. Och hur skötte ni panterna som ni tog över ? Är det sant som min företagare säger att de där gick till era närstående till vrakpriser ? Jag fick aldrig några svar. Därför att de advokater som anlitades av bankerna gömde sig bakom de här trubbiga luddparagraferna i den svenska rättegångsbalken.

De sa: Vi är inte skyldiga att informera Samuelsson klient om det där.

I dag reagerar både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mot vad som sker i dag när nya lagar stiftas för att legitimera tvångsåtgärder på grund av de allvarliga terrordåden som skedde mot USA. Dagens Nyheters ledare efterlyser tid för eftertanke ( 8.12. ) och under Brännpunkt i Svenska Dagbladet samma dag skriver Anders Kruse som är chef för UD:s rättssekretariat för EG-frågor och regeringens ombud i EG-domstolen och kallar USA:s försök att stoppa pengarna till terrorism för "grumlig rätt efter terrorn".

Själv anser jag att Amerika bör göra allt för att stoppa terrorism och att då under en period "frysa tillgångar för misstänkta terrorister" är någonting man får stå ut med eftersom dessa pengar används i ond tro.

Men att inte bara frysa utan även sälja sina helt oskyldiga kunders tillgångar medan de fortfarande ägde dem, som skedde under bankkrisen, är någonting som inte kan tolereras utan måste beivras i domstol. Precis som Leif Silbersky säger, strider detta mot såväl EG-rätten som Europakonventionen

Min fråga till alla ni som inte reagerat inför vad som skedde under den svenska bankkrisen 1987 - 1993, när 60.000 svenska företagare orättmätigt fick alla sina tillgångar beslagtagna är därför, varför ni aldrig reagerade då, medan ni nu reagerar så kraftigt. Trots allt är det bara en fråga om frysa tillgångar för misstänkta terrorister, tills bevisning för vad som skett kunnat fastställas.

Är det möjligen så att Silbersky & Co intresserar sig för somalisvenskarnas fall för att få synas i massmedia?