Före, under och efter bank- och finanskrisen (1987 - 1993) slaktades företagen på löpande band av bankerna. Om företagen inte slaktades så tog banken in panten med påståendet att säkerheten inte motsvarade lämnade krediter. Banken tog därefter över företaget utan någon ersättning till ägarna.

Mer än 60.000 företag och långt över 400.000 arbetsplatser gick förlorade till följd av bankernas ansvarslösa agerande mot ägare, anställda och samhället.

Hade bankerna haft den minsta förståelse för värdet av det intellektuella kapitalet som finns i alla företag, såväl stora som små, skulle flera tusen företag besparats från den brutala slakten. Vad bankerna bedömde företagen efter var endast det finansiella kapitalet, vilket är redovisat i årsredovisningen i form av kalla fakta.

Arne Larsson, tidningen Aktie Spararen nr 10 - okt 1997, har lyft fram det intellektuella kapitalet för att fastställa ett företags - Totala marknadsvärde.

Nedan redovisas Arne Larssons artikel och med smärre kompletteringar utförda av Börje Ramsbro

Artikel: Det Intellektuella kapitalet
De svenska börsbolagen har endera i allmänhet ett ganska blygsamt intellektuellt kapital – eller också är de och aktiemarknaden för blygsamma, eller troligen för okunniga, för att åsätta dem deras rätta värde. Vi vet alla för lite om hur intellektuellt kapital, IK ska definieras och värderas i kronor.

INTELLEKTUELLT KAPITAL uppfattas lätt som just ett intellektuellt begrepp av litet konkret intresse för speciellt små och medelstora aktieplacerare. Men detta är en felsyn som kan bli dyrbar. Det är viktigt att försöka bedöma IK-utvecklingen inte minst i de IT-bolag och andra kunskapsföretag som spelar en allt större roll på dagens och morgondagens aktiemarknad. I denna typ av bolag väger IK ofta tyngre än det finansiella kapitalet – och har alltså minst lika stor betydelse för vinstutvecklingen.

Den generella sanningen om blygsam värdering av IK gäller inte tio-i-topp i IK-värdering bland svenska marknadsnoterade bolag. Om man, stödd på bästa tillgängliga expertis, definierar IK som marknadsvärde (= börskurs minus bokfört värde (= justerat eget kapital, Jek) visar det sig att tio bolag på Stockholmsbörsen har en börskurs på över 1 000 procent av Jek.

Men inget av dem finns i den äldre börsadeln på Mest omsatta-, A- och OTC-listorna. Där toppar OTC-kometen Segerström & Svensson, som den 5 september 1997 hade en börskurs på 824 procent av Jek. Nokia följer hack i häl, och på tredje plats uppenbarar sig ännu ett OTC-bolag, HL Display.

Ericsson har som väntat hög placering, liksom Astra med sina spektakulära framgångar och mycket forskningsintensiva verksamhet. Höganäs ligger väl till, troligen tack vare järnpulvrets fortsatt fina rykte, och ABB med sin goda image finns förstås med, liksom ansedda lastbilstillverkaren Scania.

BARA ÅTTA BOLAG från Mest omsatta listan orkar ta sig in på 25-i-topp - ett tydligt bevis för att detta börsens finrum deklinerat betänkligt. En rätt stor del av börssocieteten noteras som bekant sedan en tid av skatteskäl på 0-listan. Där finns många nya bolag, i åtskilliga fall med hög riskprofil, och där består den översta IK-eliten av sex av de bolag som har en börskurs på över 1 000 procent av Jek. De Fyra övriga återfinns på SBI-listan, där risknivån som bekant är ännu högre.

Suverän ledare alla kategorier är Oresa Ventures, Brysselbaserad nykomling på 0-listan med litet eget kapital, 3 kr per aktie. Oresa hade den 5 september 1997 en börskurs på over 30 gånger Jek. Tvåa på 0-listan med hälften så hög värdering är det hårt uppspekulerade 0-listeföretaget Pricer, och sedan följer några relativt nyintroducerade bolag.

Väl placerad i 0-listans IK-topp, och med i den exklusiva krets som noterar en börskurs på över 1 000 procent av Jek, är Hennes & Mauritz på sjätte plats - närmast följd av en annan gammal bekant. Allgon, verksam i framtidsbranschen telekom. Av de sedan länge väletablerade går också WM-data och de två säkerhetsbolagen Securitas och Assa Abloy in på 25-i-topp, men i övrigt handlar det mest om relativt nyintroducerade bolag i "heta" branscher som IT och telekom.

En gammal basnäring som skogen hamnar helt utanför listorna. Verkstadsindustrin dominerar inte som den skulle ha gjort för några decennier sedan men är relativt välrepresenterad.

En gammal klassiker som Volvo är dock mycket långt ifrån att hamna på någon lista. Det beror förmodligen mer på den traditionellt låga värderingen av personbilstillverkare än på att Volvo skulle lida brist på intellektuellt kapital (men bolaget har onekligen förlorat den air av högtflygande tankeverksamhet det hade under P G Gyllenhammars glansdagar).

FÖRSÄKRINGSBOLAG SOM Skandia och Trygg-Hansa, vilka lever högt på medarbetarnas hjärnkraft, "borde" kanske vara med, men är det inte, lika lite som bankerna vilket sannolikt inte beror bara på att de med ett lite skamfilat rykte efter bankkrisen.

Marieberg och VLT hamnar långt utanför listorna. Av tekniska konsulter, med mycket personalintensiv verksamhet, finns bara en med: Benima Ferator. Scandia-consult, Sweco och Ångpanneföreningen är inte i närheten av listorna.

De som finner sina bolag och deras IK njuggt behandlade av aktiemarknaden ska veta att marknaden är lika hård mot sina egna. Fondkommissionärer som Hagströmer & Qyiberg, Matteus och Nordiska Holding har blygsamma värden, på stort avstånd från topplistorna.

ETT ALLMÄNT INTRYCK är att den svenska aktiemarknaden är försiktig i sin värdering av kunskapsföretag. Branscher som IT och telekom är numerärt väl representerade på våra topplistor, men kurserna ligger långt ifrån de USA-nivåer som nämndes i en debattartikel i Aktiespararens septembernummer av Leif Edvinsson, Director of Intellectual Capital på försäkringsbolaget Skandia och något av svensk guru på detta spännande och ännu ganska jungfruliga område.

Inget svenskt IT-bolag är på långa vägar så högt värderat som Microsoft, i juli prissatt till 21 gånger Jek.

"En starkt bidragande orsak till de återhållsamma svenska värderingarna av kunskapsföretag är säkert att vi är för låsta i traditionellt industriellt tänkande", säger Leif Edvinsson. "Aktiemarknaden är inte van att tänka i kunskapstermer vid sina företagsvärderingar."

Den automatiska invändningen mot här använda metoden att värdera intellektuellt kapital är att det inte handlar om någon objektiv värdering, stödd på allmänt vedertagna nyckeltal, utan om marknadens subjektiva värdering.

Att värdera anläggningstillgångar och annat handfast är en konst som bolagen och aktiemarknaden väl behärskar. Däremot finns ännu inga allmänt accepterade mått för värdering av immateriella värden, dvs tillgångar som man inte direkt kan ta på (intangibles är mycket riktigt den anglosaxiska termen). Ett nytt utslag av den svenska aktiemarknadens ofta påtalade oförmåga att rätt värdera utvecklingsbolag?

"Nej, jag tycker inte att man ska klandra marknaden. Den har för dålig information för att kunna göra en riktigt bra IK-värdering", säger Leif Edvinsson.

Han har gjort mycket för att klarlägga vad intellektuellt kapital egentligen är - och hur det ska värderas. De senaste åren har Skandia varje år kompletterat den ordinarie årsredovisningen med ett eller två supplement som belyst olika aspekter på ämnet IK. I år handlade det om kundvärde.

Att det är drag i ämnet visas av att supplementen gått ut i upplagor på 30 000 - 40 000 exemplar och faktiskt är mer efterfrågade än årsredovisningen.

Med Skandias hjälp har en bredare svensk krets fått klart för sig vad IK egentligen är. Om man utgår från marknadsvärdet på ett bolag består det, som framgått ovan, av Finansiellt kapital, Jek, plus Intellektuellt  kapital, IK.

Totalt marknadsvärde
Det är helt uteslutet att fastställa ett företags marknadsvärde endast genom att analysera boksluten. Endast klipparna uppskattar denna värderingsmetod då den effektivt döljer det intellektuella kapitalet som inget företag fungerar utan.

Skandias intellektuella schema ovan ger en bra helhetsbild av ett företags totala kapital och nedan förklaras innehållet i de olika rubrikerna.

Justerat eget kapital - Finanskapital
Bokslutet redovisar företags historik men säger inget framtiden och det intellektuella kapitalet.

Oftast är bokslutet det enda bankdirektörerna förstår något av speciellt i dagens komplexa företag med avancerad teknik. Det är lättare att värdera fabriker och materiella tillgångar än avancerad mjukvara, mänsklig kompetens och international marknadsstruktur.

Vilket värde har maskiner och fabriker om det saknas idéer och produkter som marknaden efterfrågar?

Intellektuellt kapital
Det intellektuella kapitalet omfattar allt som icke är gripbart och som länkar samman människa, maskin och dator.

I ett renodlat legoföretag utan egna produkter, utan marknadsorganisation och ringa administration är det intellektuella kapitalet relativt begränsat i jämförelse med ett företag med egna avancerade produkter, egen forskning och utveckling, international marknadsorganisation med egna marknadsbolag, avancerad infrastruktur av datorteknik för administration, utveckling, public relation osv.

Trots den stora skillnaden mellan det relativt enkla legoföretaget och det komplexa internationellt etablerade företaget med egna produkter och marknadsorganisation så värderas företagen efter efter samma principer - d.v.s bokfört substansvärde.

Humankapital
Personales kombinerade kompetens, skicklighet, innovationsförmåga att lösa uppgifter är ett oersättligt kapital och ett företags största tillgång. Ofta sägs detta av de "moderna" företagsledarna men tyvärr är det mer läpparnas bekännelse än medarbetarnas vardag.

Kundkapital
Utan kunder inget företag. Detta konstaterande borde få även den mest okunniga bankdirektörer och kallhamrade klippare att inse värdet i kundkapitalet.

Vilket värde satte bankerna på alla de hundratusentals kunder som drabbades av finans- och bankkrisen? Vilket värde sätter klipparna på kundkretsen när de skall värdera företagen?

Kundbas
Med en omfattande kundbas sprids riskerna och gör företaget mindre sårbart vid förändringar i marknadsläget. Ett företag som är etablerat inom de tre marknadsblocken USA, Europa och Asien löper mindre risk att drabbas av konjunktursvängningar då dessa inte sker samtidigt inom alla blocken.

Vilket pris sätter klippare och banker på en mödosamt upparbetad kundbas och marknadsorganisation?

Kundrelation
Direktkontakt med kunden är mera värd än när kundens nås genom flera led av agenter och återförsäljare.

Vilket värde sätter banken och klipparna på en mödosamt uppbygga kundrelation world wide via egna marknadsbolag etc?

Kundpotential
Ett företag som befinner sig inom ett område med sinande kundpotential måste värderas lägre än ett företag med en växande kundpotential och tidsenliga produkter.

Konkurrenter
Kundkapitalet kan snabbt raseras genom konkurrenter som plötsligt tar över marknaden med nya och bättre produkter. Finns stort antal konkurrenter är risken större att någon utvecklar nya produkter och tar marknad.

Strukturkapital
Det kapital som finns kvar när personalen gått hem (slutat), dvs hårdvara, mjukvara, databaser, organisationsstrukturer, patent, varumärken och allt annat som stärker och stöder de anställdas aktiviteter.

Organisationskapital
Organisationskapital (kompetens och system för att tillvara företagets innovationskraft och värdeskapande processer).

Processkapital
Processkapitalet är det samlade värdet av företagets värdeskapande processer.

Innovationskapital
Innovationskapital är exempelvis insatser för forskning och utveckling, patent och varumrärken.

Forskning och utveckling
Har företaget en utvecklad organisationsstruktur för forskning och utveckling är detta ett stort tillgångskapital för att säkerställa den löpande utvecklingen.

Patent och varumärken
Patent, inarbetade varumärken och företagsnamn är värdefullt organisationskapital för företagets överlevnad och framtid.

Leif Edvinsson anger en riktpunkt för värdering av det totala IK: ”Strukturkapitalet bör vara större än humankapitalet, helt enkelt för att det sistnämnda är mer lättrörligt. Strukturkapitalet finns kvar oberoende av personalförändringar."

En följd av Skandias interna arbete med att kartlägga det intellektuella kapitalet är att behovet av rörelsekapital minskat med ca 30 miljarder kr inom AFS (liv- och fondförsäkringssidan). Förhoppningen är att arbetet ska avkasta konkreta resultat till glädje även för aktiemarknaden i stort, men detta tar sin tid.

”Man ska vara ödmjuk och inse svårigheterna", säger Leif Edvinsson. "Alla förstår att bolagen måste lära sig redovisa sitt intellektuella kapital. Redovisningen måste hänga med näringslivet i det postindustriella samhället. Men föret är trögt i början, eftersom man utmanar en konservativ redovisningstradition.”

Skandia har utarbetat nyckeltal för den IK-redovisning som ges i supplement till årsredovisningarna. Utmaningen nu är att nå det mål som Skandias koncernchef Lars-Eric Petersson angett: att inom en treårsperiod klara av en integration – IK-redovisningen ska ingå i den ordinarie årsredovisningen.

"Jag anser det fullt möjligt att nå detta mål", Förklarar Leif Edvinsson. Skandias IK-redovisning har väckt internationell uppmärksamhet, bl a hos USAs motsvarighet till vår svenska finansinspektion, den betydligt resursstarkare Securities and Exchange Commission, SEC, som ligger bakom en nytillsatt kommitté med uppdrag art arbeta vidare med former för utökad redovisning av intellektuellt kapital.

AKTIESPARAREN ANSER att Skandia tyvärr ännu är lite för ensamt i Sverige, i sin redovisning av det intellektuella kapitalet. Revisorerna är avvaktande till begreppet och finansanalytikerna ”väger in” det i sina bedömningar men saknar mått för att värdera det. Fler börsbolag borde åtminstone försöka närma sig Skandias ambitionsnivå i sin – hittills i de flesta fall mycket blygsamma – IK-redovisning. Men den är trots allt lite på väg, framförallt från IT-branschen.

Börje Ramsbro
5D Academy AB

Se vidare:
  Ledarskap i fem dimensioner