Endast 10 procent av dem som använder nätet bryr sig om personuppgiftslagen. Lagstiftningen är inte i kapp utvecklingen på Internet. Denna "brave new world" måste regleras av lagar som konstruerar friheten på nätet. En ny bok, Teknotopier, behandlar dessa nya problem i vår tillvaro.

Bokens titel: Teknotopier
Författare: Nicklas Lundblad

Nicklas Lundblad, som för närvarande doktorerar i informatik och som tidigare arbetade för Sveriges tekniska attachéer i Silicon Valley och nu är VD för Stockholms e-handelskammare, har skrivit en liten bok som handlar om Internets utveckling, med det passande namnet Teknotopier.
   Boken har ett behändigt format och innefattar bara 140 sidor. Trots sitt smala omfång (mindre än A5-format) är den värd att skriva om, eftersom den innehållsmässigt ställer många bra och svåra frågor som författaren själv på ett utmärkt sätt lyckas besvara. Jag kan avslöja några av de viktigaste frågeställningarna i boken utan att förstöra boken som är mycket läsvärd.

Fem teman som essäer
Lundblad har valt att behandla bokens fem teman i essäns form. De frågor som har legat till grund för essäerna är sådana som han själv har funderat över och vill ge uttryck för. Frågorna i boken är enkelt och, enligt författaren själv, naivt formulerade, enligt följande:
• Går det att reglera Internet?
• Är upphovsrätten död?
• Vem bryr sig om lagarna?
• Måste vi inte skydda friheten och integriteten?
• Vad händer i framtiden?
I boken utgår Nicklas Lundblad från att teknikanvändning är en form av maktutövning.
   Maktutövningen handlar om hur mycket makt som tillkommer den enskilde individen. I boken stöter läsaren också på gott om lite svårare uttryck, som inte många känner till, men som också förklaras i boken. Ord som dystopi och teknotopi möter inte den tekniskt obevandrade läsaren så ofta inom den moderna litteraturen.
   Författarens egen definition på ordet teknotopihandlar om att tekniken förändrar maktförhållandena i samhället, ofta till individens fördel. Men denna makt innebär inte något positivt om den inte används av oss. Lundblad hävdar att vi inte styrs av tekniken, utan att tekniken ger oss utrymme att agera i.
Lundblad upplever att vi just nu befinner oss i en brytningstid, och det blir allt svårare att överblicka den tekniska utvecklingens omfattning och konsekvenser. Vad vi däremot kan se till är att det blir alltmer komplicerat att reglera och styra det framväxande informationssamhället. Enligt författaren står vi inför ett samhälle där friheten konstrueras.

Upphovsrätten tas upp
Upphovsrätten, som är en del av immaterialrätten - den del av rättsordningen som hanterar immateriella värden, diskuteras också i boken.
  Det upphovsrättsliga skyddet är ju till för att skapa ett incitament för konstnären att fortsätta skapa samtidigt som upphovsrätten också måste skydda den som gör stora ekonomiska investeringar i immateriella värden, en garanti för att ingen annan bara ska kunna ta över dessa värden som sina.
   Författaren påpekar att vi i informationssamhället också måste ha lagar som hänger med i utvecklingen. Den utredning som föregick arbetet med personuppgiftslagen, PUL, visar att lagen har haft en ganska liten effekt på den faktiska användningen av datorregister och databaser. Det visar sig att mindre än 10 procent av dem som omfattades av lagen förmodades ha följt dess regler. Då kan man ju undra över nyttan med en sådan lagstiftning, som dessutom i sin svenska version gör sig skyldig till att misstolka EU:s direktiv i denna känsliga fråga (min anmärkning).
   Enligt författaren drivs diskussionen om behovet av skydd mot tekniken i en helt annan tonart än den mer högljudda och positiva debatten om teknikens befriande inverkan på gamla nationalstaters dammiga regelverk och förlegade branschers informationsgirighet.
   Framför allt den personliga integriteten är ett område där lagstiftning efterfrågas, i frågor om arbetsgivarens rätt att läsa e-post och statens rätt att granska individers digitala förehavanden. Dessa frågor leder fram till vilket samhälle som vi vill ha.
   Själv tänker jag på både Aldous Huxleys klassiska Brave new world och George Orwells 1984 när dessa frågor diskuteras i boken. Författaren själv frågar sig om inte oviljan att lagstifta innebär en acceptans av en utveckling i riktning mot Orwells storebrorssamhälle.

Digitala identiteter kartläggs
Det går inte att förneka att den personliga integriteten är hotad genom den snabba tekniska utvecklingen. Bara under 1999 utkom två böcker med titeln The death of privacy. Våra digitala identiteter kartläggs nu med förbluffande precision, enligt författaren.
   En viktig men svår fråga, som författaren också behandlar i boken, är vad den komplexa utvecklingen av relationerna mellan teknik, regelverk och samhälle kommer att innebära för framtiden.
   Kommunikationstekniken driver på globaliseringen. Genom att öppna kanaler för informationsspridning och kommunikation skapar den nya tekniken, enligt Lundblad, ett helt nytt rum för interaktion och handling, ett rum som i grunden är globalt snarare än lokalt.
   Nicklas Lundblads egna slutsatser när det gäller framtiden är att han hoppas på en spontanordning i de globala tekniska systemen, samtidigt som han tror att det även i framtiden kommer att råda mycket olika villkor för olika zoner på nätet.
   Enligt Lundblad kommer det att finnas bättre och sämre kvarter också i cyberrymden, med den betydande skillnaden att vi kan ikläda oss en passande digital identitet för nattliga utflykter till informationens Soho.