[Hemsida]
[Brf-direkt] [Skicka
vykort] [Tipsa ditt nätverk]
Farliga chefer talas det
tyst om
Av
Monica von Stedingk - Sydsvenska
Dagbladet - 9 febr. 2003
Alla i branschen
verkar känna till företeelsen - framgångsrika chefer med störd
personlighet. Men det är svårt att tala om. Anställda som råkat illa
ut har ofta svårt att beskriva vad de har varit med om.
En del chefer har störda personligheter. De toppstyr genom att sprida oförenliga
budskap, skapa hållhakar eller rent av sprida lögner om sina anställda.
- Många chefer på höga befattningar har störningar som får allvarliga
konsekvenser för de anställda. Alla som arbetar med ledarskaps- och
rekryteringsfrågor känner till företeelsen - men det finns skäl som gör
det svårt att lyfta frågan, säger Lars-Olof Tunbrå,
rekryteringskonsult.
Oförmåga att uppfatta och reflektera över sina egna och andras känslor
är en allvarlig störning. Den utgör ett centralt drag hos en person som
lider av psykopati.
En psykopat saknar emotionell intelligens:Personligheten kännetecknas av
sin brist på skuldkänslor, inlevelseförmåga och samvete. Personer med
dessa störningar anses också vara extremt uthålliga och duktiga på att
manipulera sin omgivning. Andra allvarliga störningar som sjuklig
narcissism och sjuklig lögnaktighet (mytomani) kan ingå i en psykopatisk
personlighet.
En vuxen person som lider av narcissism kännetecknas av ett sjukligt
behov att hävda sin egen person, där överdriven kritikkänslighet, förakt
och hänsynslöshet mot andra ingår i personligheten.
Hur psykopatiska störningar påverkar människor i en organisation finns
inte att läsa om, enligt Lars-Olof Tunbrå, som letat efter företeelsen
i såväl psykologi- som ledarskapslitteratur.
Nu kommer hans bok "Psykopatiska chefer - lika farliga som
charmiga". Den handlar om psykiskt våld i arbetsmiljön. Själv
arbetar Tunbrå med chefsrekrytering hos International Search Partners i Göteborg.
Företaget har ett trettiotal kontor över hela världen. I sitt arbete
har han och hans kolleger alltmer uppmärksammat "obegripliga
situationer" som anställda råkat ut för.
Till en början var det svårt att sätta fingret på företeelserna, säger
Tunbrå. Uppenbart är att det finns ett stort lidande, men de som varit
utsatta för psykiska övergrepp har svårt att beskriva vad de har varit
med om. De senaste fem åren har han tillsammans med kolleger - och i nära
samarbete med psykologer - kartlagt och sammanställt berättelser från
personer som från sina arbetsplatser har erfarenheter av psykiskt våld.
- Men psykopati är svårt att upptäcka, obehagligt att råka ut för och
svårt att tala om, säger Tunbrå. Omgivningens förståelse är ofta
inte stor. Försvarsmekanismerna är starka. Kolleger, högre chefer och
arbetsgivare värjer sig in i det längsta mot allvaret i situationen.
Lars-Olof Tunbrå säger att psykopater kännetecknas av ytlighet, både känslomässigt
och kunskapsmässigt. Något som de skickligt döljer. De är maniskt
upptagna av ytan, sin utstrålning, sitt rykte och har bilden av sig själva
som storslagna. Det hör till bilden att de noggrant odlar sin egen
framtoning.
- Inte sällan har de en ledande position i en verksamhet som uppfattas
som framgångsrik, säger han. De väcker uppmärksamhet. De är uthålliga
när det gäller att bevaka sina egna intressen. Ofta kammar de hem mer
medel än andra.
Tunbrås erfarenhet av sådana "framgångsrika" verksamheter är
att de döljer ett kaos av diffusa mål, oklar delegering och dålig
initiativförmåga hos medarbetarna. Manipulativt beteende hjälper till
att dölja dåliga kunskaper inom verksamhetsområdet.
- Därför är rädslan att bli avslöjad stor. Manipulation kan till
exempel användas för att sno andras idéer och göra dem till sina.
De kan rikta sina egna tillkortakommanden på andra i sin omgivning genom
att plantera in lögner och skapa konflikter mellan medarbetare. Sedan
skyller de på andra, säger Tunbrå. Psykopaten saknar spärrar och
skuldkänslor, och i registret ingår att förödmjuka människor inför
andra, inte minst sina närmaste.
- Konsekvensen blir en omgivning som är rädd, hukande och lätt att
styra. Både uppåt och neråt i organisationen. Tunbrå
säger att förmågan att påverka visserligen är en bra egenskap hos en
ledare, så länge den används positivt och inte skadar människor.
För en rekryteringskonsult är det därför viktigt att kunna skilja på
en positiv manipulation och en sjuklig form av lögnaktighet. Psykopaten
använder lögnen som ett verktyg och bryr sig inte om det skadar andra.
Det vanliga är att medarbetarna anpassar sig efter ledarens beteende.
- Vi tror inte att det vi ser eller upplever är möjligt. Oftast tar
medarbetarna själva skulden på sig och självkänslan bryts successivt
ner, ledaren får med sig medarbetarna. För att kunna överleva måste de
anställda krympa sin personlighet och spela med i det narcissistiska
spelet. Och på så vis smittar psykopati, säger Tunbrå och ger sin bild
av virusförloppet: Alla hakar på, från den översta chefen, ner till
avdelningschefen, så till mellancheferna: Till slut beter sig hela
organisationen som chefen. Inom rekryteringsbranschen är det
problematiskt att öppet prata om företeelsen. Risken finns att det
uppfattas som att de egna uppdragsgivarna ifrågasätts, de som håller i
pengarna.
Diagnosproblemet är ett annat skäl till rädslan att prata om psykopati:
Det är känsligt att applicera begreppet på andra än fysiska våldsverkare
och massmördare.
Men för Tunbrå handlar det inte om att ställa klinisk diagnos eller att
pricka någon som psykopat. Ambitionen är att öka kunskapen om hur
verksamheten och oskyldiga människor, drabbas i en sådan arbetsmiljö.
Det är vanligt att psykopatiska chefer omger sig med svaga medarbetare.
- Chefen anställer kamrater som han vet ställer upp på beteendet.
Finner han någon som visar sig för stark, reagerar han kraftfullt och
skapar situationer som gör att personen i fråga tappar självkänslan.
Tunbrå menar att det här hör ihop med psykopatens uppfattning om sig själv
som fullkomlig.
- Psykopaten tror att han är näst intill gud. Allt som hotar hans
fullkomlighet slår han ned.
På International Search Partners ser man ett mönster hos dem som råkar
illa ut av den psykopatiske chefen.
- De är ofta öppna, ambitiösa, mogna, sociala, omtyckta och
intelligenta. De har en rak stil, de tar vara på och förädlar sina
medarbetare.
Det är svårt att finna egenskaper som skiljer ut den psykopatiske
chefen.
- Psykopaten ringas inte in genom de egenskaper som han visar upp, utan
snarare genom de egenskaper som han saknar.
Anställda utsätts för psykiskt våld om de råkar stå i vägen, och
Tunbrå menar att det handlar om svåra upplevelser. Långtifrån alla förstår
vad de utsätts för. Gör man det, kan det ta sex månader till flera år
innan personen hittar tillbaka. Det beror på vilken självkänsla
personen har från början.
- En del klarar förmodligen aldrig av att komma tillbaka.
På SACO:s huvudkontor bekräftar Charlotta Krafft, handläggare i
ledarskapsutveckling, att alla som arbetar med ledarskapsfrågor är
medvetna om företeelsen.
- Vi är i kontakt med många medlemmar som indikerar att ledarskapet
handlar om detta. Kanske kan det vara farligt att använda ordet
psykopati, jag vill helst inte göra det, jag besitter inte den
kompetensen men jag ser det som en infallsvinkel som man känner igen.
Hon säger också att fackliga företrädare hos SACO-förbunden har stor
erfarenhet av medlemmar som utsatts för "oförklarliga
situationer".
- Vi får höra om händelser som upplevs som traumatiska och utan
tillstymmelse till förnuft, bara en massa kaos som är oerhört svårt
att hantera.
Hon berättar att många använder uttryck som att de känner sig
manipulerade - oerhört skickligt manipulerade.
Det paradoxala med en personlighet med narcissistiska drag är att den
också innehåller sådant som är positivt för en ledare. Som djärvhet,
karisma och uthållighet. Precis de egenskaper som Tunbrå och hans
kolleger letar efter när de rekryterar.
Sådana personligheter är goda ledare så länge de äger förmåga att
uppfatta och reflektera över sina egna och andras känslor (emotionell
intelligens).
- När man söker personer med hårda nypor - en doer - kan det vara en
personlighetstyp med psykopatiska drag man får. Men en psykopat känner
aldrig idealitet eller solidaritet med andra människor. Psykopaten
"drar flocken" endast av skälet att själv få glänsa.
Lars-Olof Tunbrå upplever att arbetsgivaren sällan kommer fram till överenskommelser
som passar den psykopatiske chefen. Normer, avtal och anställningsformer
i organisationen kan stå i vägen.Inte ens om Arbetsdomstolen beslutar i
ärendet är det säkert att personen avlägsnar sig.
Men om psykopaten stannar kvar kommer han eller hon att fortsätta påverka
de anställda negativt.
- Psykopaten ser till att få tillbaka sin makt och vinner troligtvis
kampen.
Tunbrås rekommendation är att den nya chefen blir insatt i vad som har hänt
och att han eller hon i början arbetar på liknande sätt som den
tidigare. Därefter måste den nya chefen, som efterträder psykopaten,
varsamt lotsa personalen att börja våga tro på sin egen förmåga, att
våga ta egna initiativ och sakta börja bygga upp en tillit till sina
kolleger.
Ännu viktigare är att berätta för personalen vad de har varit med om.
Så att de slutar skuldbelägga sig själva, och för att förhindra
upprepning.
Vanligast är att arbetsgivarna inte vågar se problemet och dess
konsekvenser, menar Tunbrå. Förutom oförmågan att se problemet finns rädslan
att skada verksamheten om problemet bekräftas. Kanske finns där även
skuldkänslor för att man är medansvarig - man har ju en gång
rekryterat chefen.
Själv hoppas han att hans bok ska bidra till att skapa förståelse och
medvetenhet kring ett tabubelagt men högst verkligt problem.
Det handlar om att lösa koden.
Monica von Stedingk
FAKTA
Psykopati
En grav störning i personligheten som har sin grund i avsaknad av
emotionell intelligens. Frånvaro av skuldkänslor, svårighet att leva
sig in i andras situation och att lära av egna misstag.
Psykopati är följden av ett svagt utvecklat överjag, den del av oss som
sätter gränser för vårt agerande (samvete, normer, ideal). Störningen
definieras inte som en sjukdom och anses inte behandlingsbar.
Narcissism
En vuxen person som lider av narcissistiska drag kännetecknas av ett
sjukligt behov att förstärka och förhärliga bilden av sig själv. Den
grandiosa självbilden dominerar individens orientering i tillvaron, med
idealisering av dem som speglar självet och förakt för andra. Han eller
hon är ytterst kritikkänslig.
Termen narcissism används också om en självbespeglande livsstil med
egoism, förakt för andra, hänsynslöshet och ytlighet.
Mytomani
Mytomani kännetecknar sjuklig lögnaktighet hos en människa och förekommer
i samband med psykiska störningar. Störningen ska inte förväxlas med
fabuleringstendenser som förekommer hos barn.
Källa: Nationalencyklopedien
|