Alla i branschen verkar känna till företeelsen - framgångsrika chefer med störd personlighet. Men det är svårt att tala om. Anställda som råkat illa ut har ofta svårt att beskriva vad de har varit med om. 
   
En del chefer har störda personligheter. De toppstyr genom att sprida oförenliga budskap, skapa hållhakar eller rent av sprida lögner om sina anställda.
- Många chefer på höga befattningar har störningar som får allvarliga konsekvenser för de anställda. Alla som arbetar med ledarskaps- och rekryteringsfrågor känner till företeelsen - men det finns skäl som gör det svårt att lyfta frågan, säger Lars-Olof Tunbrå, rekryteringskonsult.

Oförmåga att uppfatta och reflektera över sina egna och andras känslor är en allvarlig störning. Den utgör ett centralt drag hos en person som lider av psykopati.
En psykopat saknar emotionell intelligens:Personligheten kännetecknas av sin brist på skuldkänslor, inlevelseförmåga och samvete. Personer med dessa störningar anses också vara extremt uthålliga och duktiga på att manipulera sin omgivning. Andra allvarliga störningar som sjuklig narcissism och sjuklig lögnaktighet (mytomani) kan ingå i en psykopatisk personlighet.

En vuxen person som lider av narcissism kännetecknas av ett sjukligt behov att hävda sin egen person, där överdriven kritikkänslighet, förakt och hänsynslöshet mot andra ingår i personligheten.
Hur psykopatiska störningar påverkar människor i en organisation finns inte att läsa om, enligt Lars-Olof Tunbrå, som letat efter företeelsen i såväl psykologi- som ledarskapslitteratur.
Nu kommer hans bok "Psykopatiska chefer - lika farliga som charmiga". Den handlar om psykiskt våld i arbetsmiljön. Själv arbetar Tunbrå med chefsrekrytering hos International Search Partners i Göteborg. Företaget har ett trettiotal kontor över hela världen. I sitt arbete har han och hans kolleger alltmer uppmärksammat "obegripliga situationer" som anställda råkat ut för.

Till en början var det svårt att sätta fingret på företeelserna, säger Tunbrå. Uppenbart är att det finns ett stort lidande, men de som varit utsatta för psykiska övergrepp har svårt att beskriva vad de har varit med om. De senaste fem åren har han tillsammans med kolleger - och i nära samarbete med psykologer - kartlagt och sammanställt berättelser från personer som från sina arbetsplatser har erfarenheter av psykiskt våld.
- Men psykopati är svårt att upptäcka, obehagligt att råka ut för och svårt att tala om, säger Tunbrå. Omgivningens förståelse är ofta inte stor. Försvarsmekanismerna är starka. Kolleger, högre chefer och arbetsgivare värjer sig in i det längsta mot allvaret i situationen.

Lars-Olof Tunbrå säger att psykopater kännetecknas av ytlighet, både känslomässigt och kunskapsmässigt. Något som de skickligt döljer. De är maniskt upptagna av ytan, sin utstrålning, sitt rykte och har bilden av sig själva som storslagna. Det hör till bilden att de noggrant odlar sin egen framtoning.
- Inte sällan har de en ledande position i en verksamhet som uppfattas som framgångsrik, säger han. De väcker uppmärksamhet. De är uthålliga när det gäller att bevaka sina egna intressen. Ofta kammar de hem mer medel än andra.

Tunbrås erfarenhet av sådana "framgångsrika" verksamheter är att de döljer ett kaos av diffusa mål, oklar delegering och dålig initiativförmåga hos medarbetarna. Manipulativt beteende hjälper till att dölja dåliga kunskaper inom verksamhetsområdet.
- Därför är rädslan att bli avslöjad stor. Manipulation kan till exempel användas för att sno andras idéer och göra dem till sina.

De kan rikta sina egna tillkortakommanden på andra i sin omgivning genom att plantera in lögner och skapa konflikter mellan medarbetare. Sedan skyller de på andra, säger Tunbrå. Psykopaten saknar spärrar och skuldkänslor, och i registret ingår att förödmjuka människor inför andra, inte minst sina närmaste.
- Konsekvensen blir en omgivning som är rädd, hukande och lätt att styra. Både uppåt och neråt i organisationen. Tunbrå säger att förmågan att påverka visserligen är en bra egenskap hos en ledare, så länge den används positivt och inte skadar människor.
För en rekryteringskonsult är det därför viktigt att kunna skilja på en positiv manipulation och en sjuklig form av lögnaktighet. Psykopaten använder lögnen som ett verktyg och bryr sig inte om det skadar andra. Det vanliga är att medarbetarna anpassar sig efter ledarens beteende.

- Vi tror inte att det vi ser eller upplever är möjligt. Oftast tar medarbetarna själva skulden på sig och självkänslan bryts successivt ner, ledaren får med sig medarbetarna. För att kunna överleva måste de anställda krympa sin personlighet och spela med i det narcissistiska spelet. Och på så vis smittar psykopati, säger Tunbrå och ger sin bild av virusförloppet: Alla hakar på, från den översta chefen, ner till avdelningschefen, så till mellancheferna: Till slut beter sig hela organisationen som chefen. Inom rekryteringsbranschen är det problematiskt att öppet prata om företeelsen. Risken finns att det uppfattas som att de egna uppdragsgivarna ifrågasätts, de som håller i pengarna.
Diagnosproblemet är ett annat skäl till rädslan att prata om psykopati: Det är känsligt att applicera begreppet på andra än fysiska våldsverkare och massmördare.
Men för Tunbrå handlar det inte om att ställa klinisk diagnos eller att pricka någon som psykopat. Ambitionen är att öka kunskapen om hur verksamheten och oskyldiga människor, drabbas i en sådan arbetsmiljö.

Det är vanligt att psykopatiska chefer omger sig med svaga medarbetare.
- Chefen anställer kamrater som han vet ställer upp på beteendet. Finner han någon som visar sig för stark, reagerar han kraftfullt och skapar situationer som gör att personen i fråga tappar självkänslan.
Tunbrå menar att det här hör ihop med psykopatens uppfattning om sig själv som fullkomlig.
- Psykopaten tror att han är näst intill gud. Allt som hotar hans fullkomlighet slår han ned.
På International Search Partners ser man ett mönster hos dem som råkar illa ut av den psykopatiske chefen.
- De är ofta öppna, ambitiösa, mogna, sociala, omtyckta och intelligenta. De har en rak stil, de tar vara på och förädlar sina medarbetare.
Det är svårt att finna egenskaper som skiljer ut den psykopatiske chefen.
- Psykopaten ringas inte in genom de egenskaper som han visar upp, utan snarare genom de egenskaper som han saknar.
Anställda utsätts för psykiskt våld om de råkar stå i vägen, och Tunbrå menar att det handlar om svåra upplevelser. Långtifrån alla förstår vad de utsätts för. Gör man det, kan det ta sex månader till flera år innan personen hittar tillbaka. Det beror på vilken självkänsla personen har från början.
- En del klarar förmodligen aldrig av att komma tillbaka.

På SACO:s huvudkontor bekräftar Charlotta Krafft, handläggare i ledarskapsutveckling, att alla som arbetar med ledarskapsfrågor är medvetna om företeelsen.
- Vi är i kontakt med många medlemmar som indikerar att ledarskapet handlar om detta. Kanske kan det vara farligt att använda ordet psykopati, jag vill helst inte göra det, jag besitter inte den kompetensen men jag ser det som en infallsvinkel som man känner igen.

Hon säger också att fackliga företrädare hos SACO-förbunden har stor erfarenhet av medlemmar som utsatts för "oförklarliga situationer".
- Vi får höra om händelser som upplevs som traumatiska och utan tillstymmelse till förnuft, bara en massa kaos som är oerhört svårt att hantera.
Hon berättar att många använder uttryck som att de känner sig manipulerade - oerhört skickligt manipulerade.

Det paradoxala med en personlighet med narcissistiska drag är att den också innehåller sådant som är positivt för en ledare. Som djärvhet, karisma och uthållighet. Precis de egenskaper som Tunbrå och hans kolleger letar efter när de rekryterar.
Sådana personligheter är goda ledare så länge de äger förmåga att uppfatta och reflektera över sina egna och andras känslor (emotionell intelligens).
- När man söker personer med hårda nypor - en doer - kan det vara en personlighetstyp med psykopatiska drag man får. Men en psykopat känner aldrig idealitet eller solidaritet med andra människor. Psykopaten "drar flocken" endast av skälet att själv få glänsa.

Lars-Olof Tunbrå upplever att arbetsgivaren sällan kommer fram till överenskommelser som passar den psykopatiske chefen. Normer, avtal och anställningsformer i organisationen kan stå i vägen.Inte ens om Arbetsdomstolen beslutar i ärendet är det säkert att personen avlägsnar sig.
Men om psykopaten stannar kvar kommer han eller hon att fortsätta påverka de anställda negativt.
- Psykopaten ser till att få tillbaka sin makt och vinner troligtvis kampen.

Tunbrås rekommendation är att den nya chefen blir insatt i vad som har hänt och att han eller hon i början arbetar på liknande sätt som den tidigare. Därefter måste den nya chefen, som efterträder psykopaten, varsamt lotsa personalen att börja våga tro på sin egen förmåga, att våga ta egna initiativ och sakta börja bygga upp en tillit till sina kolleger.

Ännu viktigare är att berätta för personalen vad de har varit med om. Så att de slutar skuldbelägga sig själva, och för att förhindra upprepning.
Vanligast är att arbetsgivarna inte vågar se problemet och dess konsekvenser, menar Tunbrå. Förutom oförmågan att se problemet finns rädslan att skada verksamheten om problemet bekräftas. Kanske finns där även skuldkänslor för att man är medansvarig - man har ju en gång rekryterat chefen.
Själv hoppas han att hans bok ska bidra till att skapa förståelse och medvetenhet kring ett tabubelagt men högst verkligt problem.
Det handlar om att lösa koden.

Monica von Stedingk

FAKTA
Psykopati
En grav störning i personligheten som har sin grund i avsaknad av emotionell intelligens. Frånvaro av skuldkänslor, svårighet att leva sig in i andras situation och att lära av egna misstag.
Psykopati är följden av ett svagt utvecklat överjag, den del av oss som sätter gränser för vårt agerande (samvete, normer, ideal). Störningen definieras inte som en sjukdom och anses inte behandlingsbar.

Narcissism
En vuxen person som lider av narcissistiska drag kännetecknas av ett sjukligt behov att förstärka och förhärliga bilden av sig själv. Den grandiosa självbilden dominerar individens orientering i tillvaron, med idealisering av dem som speglar självet och förakt för andra. Han eller hon är ytterst kritikkänslig.
Termen narcissism används också om en självbespeglande livsstil med egoism, förakt för andra, hänsynslöshet och ytlighet.

Mytomani
Mytomani kännetecknar sjuklig lögnaktighet hos en människa och förekommer i samband med psykiska störningar. Störningen ska inte förväxlas med fabuleringstendenser som förekommer hos barn.

Källa: Nationalencyklopedien

Sydsvenska Dagbladet
Copyright