[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Tillbaka till Innehållsförteckning

 
 10. Rotaryorganisationen

Bakgrund

Rotary

Förslag till aktiviteter:

4-Fråge-Provet


Bakgrund

När Marie Sennton var tio år flyttade hennes familj från den lilla bruksorten Fridafors i Småland till Växjö där hennes far blev teknisk direktör på Södra Skogsägarna. Han blev tillfrågad om han ville gå med i den lokala Rotaryklubbenen men eftersom hans arbete innebar mycket resande och han därför inte skulle kunna klara att vara på plats vid veckoluncherna avstod han. Själv kom Marie Sennton i kontakt med Rotaryorganisationen när hon som 17-åring blev uppmuntrad att söka stipendium som utbytesstudent under ett år i USA. Hon blev uttagen och tillbringade ett år som senior vid high school i Crystal Lake, Illinois. Hon bodde halva året hos familjen Piper där pappan drev den lokala Gulf-bensinmacken och mamman var hemmafru. Under hennes amerikaår bodde en amerikansk flicka i hennes familj i Sverige och dottern i familjen Pipers familj tillbringade ett år i Australien. Andra halvåret bodde Marie Sennton hos rektor Hamby och hans familj.

USA vistelsen började med att det årets kull av utbytesstudenter samlades vid Rotarys högkvarter i Evanston, Illinois för att lära känna varandra och Rotarys grundkoncept. Studenterna fick lära sig att de var ''demokratins budbärare'' och att det var viktigt att de fanns utspridda över hela jorden för att säkra demokratin. För Marie Sennton, som hade slukat Aleksandr Solzjenitsyns En dag i Ivan Denisovitjs liv, några år tidigare, (egentligen en halvt dokumentär skildring av det sovjetiska strafflägrens och fängelsesystemets historia och vardag, men också en oerhört målande skildring av hur det kommunistiska partiet, med sin inbyggda kontrollfunktion, utan att den enskilde människan förstod sin roll i helheten, fungerar) föll det sig naturligt att se paralleller mellan det amerikanarna kallade demokrati och det ryssarna kallade kommunism. För den enskilde människan var effekten densamma. Vederbörande var indoktrinerad att tycka illa om den andra -ismen, men hade aldrig själv upplevt den. Oberoende av vilket system den enskilda människan levde i så skulle hon vara del av det system hon var en produkt av och lojal med det systemet. Marie Sennton tog upp frågan vid samlingen i Evanston men den viftades fort bort - Marie Sennton fick helt enkelt inte något svar.

Tankegångarna vid den där samlingen för alla utbytesstudenterna i Evanston har återkommit många gånger och har en stor betydelse för att Marie Sennton senare kom att intressera sig för statskunskap som ämne.

Fru Piper saknade sin dotter mycket och återkom ofta till att hon själv fick försaka ett år för att dottern skulle få möjlighet att fungera som ''demokratins budbärare'' under året i Australien. De pratade om det där några gånger men Marie Sennton förstod aldrig riktigt vad hon menade för enligt Marie Sennton sätt att se så var det amerikanska systemet helt parallellt till det ryska genom att det var en kamp mellan två ideologier, där människor deltar i en helhet som de inte förstår sin egen roll i. I det amerikanska systemet glorifierades den s.k. ''demokratin'' med ''fria'' val och i det ryska systemet glorifierades ''kommunismen'' där den grundläggande idén var att egendomen bör vara gemensam eller åtminstone jämt fördelad i samhället.

Som Marie Sennton såg det var båda folken utsatta för manipulationer genom den begreppsindoktrinering som sköljde över dem båda. ''Ordets makt över tanken'' är ett bra talesätt för att illustrera fenomenet. Om en person får en världsbild presenterad under hela sin uppväxt och inte har anledning att ifrågasätta den så tror vederbörande på den, antingen denne är ryss eller amerikan.

Världsbilden har Marie Sennton haft anledning att ifrågasätta många gånger och speciellt när hon fick rotarystipendiet. Det var ett antal sökanden och Marie Sennton ansåg att hon rimligen inte kunde vara den mest kvalificerade. Efter många år har hon förstått att det var genom Gösta Edströms (not 313) försorg som hon fick stipendiet. De hade alltid haft ett gott öga till varandra och Marie Sennton vet att han hade höga tankar om henne.

Under årens lopp har Marie Sennton naturligtvis då och då reflekterat över varför vissa personer fått förmåner som vissa andra, med för övrigt identiska situationer, inte fått. (Marie Sennton jobbade för Wasa i några år och förstod aldrig varför försäkringstagarna hanterades så olika, när de hade identiska förutsättningar).

Inte förrän övergreppen mot undertecknad, våra företag och henne själv hade pågått i ett antal år började vi tillsammans se mönstret i förfarandet. Undertecknad, som arbetat som advokat i ett antal år, blev plötsligt av domstolarna behandlad med extrem partiskhet. Hela scenariot och detaljerna har utvecklats i undertecknads Skrivelser till riksdagens ledamöter och de 2 efterföljande breven till alla riksdagens ledamöter.(not 314) Denna inlaga tyngs inte med någon längre redogörelse utan undertecknad gör här ett litet kort sammandrag av händelseförloppet.

Undertecknad var sedan flera år advokat och delägare i advokatfirman Lagerlöf när jag sommaren 1989, efter en semesterresa till USA, blev utsatt för mobbning av mina kollegor och Nordbankens personal (Jag var kund hos Nordbanken då och arrangerade även för mina kollegor förmånliga finansieringslösningar med hjälp av Nordbanken). Mobbningen övergick i en häxjakt som saknar motstycke i modern svensk historia. Under hösten 1989 iscensattes den ena fällan efter den andra och allt gick ut på att förstöra undertecknads ekonomi. Hade jag inte varit jurist hade mobbingen snart övergått i fullständig framgång för gärningsmännen. Det som gärningsmännen inte räknat med var att jag skulle överleva alla direkta mordförsök, deras försök att få mig att ta mitt liv enligt för dessa övergreppsspecialister känt mönster och att jag genom min gedigna utbildning som företagare (hjälpt min mor som var företagare sedan mina föräldrars skilsmässa, allt från praktiska frågor till bokföring och deklarationer), som jurist (spets på samtliga betyg i jur kand-examen och notarietjänstgöring på Stockholms tingsrätt) och som militär (handplockad för stabs- och sambandstjänst som värnpliktig fänrik vid en av våra viktigaste pansarförband i Sverige, Mälardalen med förstahandsuppgift Arlanda) var mycket svårare att ta kål på än de personer som Nordbanken och CIA tidigare genomfört sina övergrepp på. Det motiv som kommit fram är att Nordbanken lät sig användas som verktyg för kollegan Dag Werséns önskan att återfå en hyresfastighet som undertecknad köpt av honom och hans söner. Till detta kommer att ledamoten i Nordbankens styrelse Wiking Sjöstrand aktivt ville hjälpa Marie Senntons exmake, Christian Dohrmann, att fullfölja dennes hot mot henne om att krossa henne socialt, mentalt och ekonomiskt i syfte att hämnas för att hon kastat ut honom och skiljt sig från honom, på grund av att hon upptäckt att han varit otrogen och i efterkommande utredning av deras gemensamma ekonomi också upptäckt och försökt få upprättelse för att han svindlat henne på stora ekonomiska värden. Då såväl Dag Wersén som Nordbanken, Wiking Sjöstrand och Christian Dohrmann visat sig ha goda kontakter med de som i hemlighet i realiteten styr Sverige (SAP, SAPO, Rotary och IB/motsv inom försvarsmakten) men detta då var okänt för såväl Marie som Thorsten Sennton blev dessa iscensatta övergrepp starten på ett långt sökande efter sanningen om varför övergreppen kunde vara så effektiva och omfatta även hela rättssystemet med dess dåvarande ordförande för Högsta domstolen Anders Knutsson i spetsen. Övergreppen gick så långt att Anders Knutsson lät en med skriftliga bevis bevisbar förfalskning av ett delägaravtal vara grunden för ett fingerat skiljeförfarande som inte ens innebar att undertecknad kallades till den muntliga förhandlingen före skiljedomens meddelande. Skiljedomen innebar att jag inte skulle anses vara delägare i Advokatfirman Lagerlöf på grund av de övergrepp som Nordbanken utfört mot mig och de effekter dessa övergrepp haft på min situation.

Undertecknad har företrätt sig själv i de flesta processer som blivit följden av Nordbankens övergrepp. Men vad som varit obegripligt för oss är den partiska hantering som svenska domstolar ägnar sig åt. Svenska domstolar från tingsrätt, hovrätt till Högsta domstolen och även förvaltningsdomstolarna. Och den partiskhet som Skattemyndigheten ägnar sig åt. Och den partiskhet som de kommuner som vi drivit rörelse i ägnat sig åt.

Som exempel på den partiska hanteringen i svenska domstolar när det gäller våra ärenden kan nämnas följande:

  • Lottning av mål sker till särskilda domare avdelningar på domstolarna för att behandlingen skall ske partiskt på det sätt som passar gärningsmännen och övriga ansvariga.
  • Skriftlig bevisning som styrker vår sak avvisas.
  • Vittnen som styrker vår sak avvisas.
  • Motparten får kalla alla vittnen de önskar och den bevisning de önskar.
  • Ingen muntlig förhandling trots att Europadomstolen föreskriver detta.
  • I flera fall har den part som berörs på ''vår sida'' inte ens kallats till en för oss i hemlighet utsatt förhandling.
  • Ansvarig domare agerar partiskt på ett uppenbart sätt, genom att luncha, med motparten i samband med förhandling, uppträda aggressivt mot ''vår sida'' och uppträda överdrivet vänligt mot motparten utan att göra detsamma mot ''vår sida''
  • När domen kommer finns inte de frågeställningar som vi tagit upp med i domslut. Det framgår inte att vår bevisning avvisats. I de fall vittnen har vittnat till vår fördel finns dessa uttalanden inte noterade i domen.
  • Viktiga frågor tas inte upp i domskäl eller undviks med tydliga omskrivningar.
  • Rätten följer varken svensk eller internationell lagstiftning.

Svenska domare följer inte svensk rätt när det gäller oss. Skall vi särbehandlas i domstolarna? Vad har då ett land domstolar till? Lever vi inte i en demokrati i Sverige? Vad är det som händer? Marie Sennton hörde några personer prata om undertecknad vid ett tillfälle och en av personerna påstod att "''Sennton aldrig skulle vinna något mål vid en svensk domstol''.

Hur kan någon säga något sådant? Vad ligger bakom ett sådant uttalande om inte en effektiv och landsomfattande styrning finns i landet?

Givetvis ligger det en order på att vi till varje pris skall förlora tvisterna. Men vad är det som gör att en hel domarkår säljer ut sin heder för att i alla lägen se till att vi förlorar - trots att de uppenbarligen måste bryta mot lagen för att få sin vilja igenom?

1998 kom svaret. Nordbanken har registrerat undertecknad som kriminell i det av dem olagliga kreditupplysningsregistret (se artikelserien i Dagens Nyheter den 10 - 14 maj 1998, sid 93-99 i denna studie). Registret finns hos alla banker, finansinstitut, försäkringsbolag, rikskriminalen, andra myndigheter och hos media. Undertecknad kopplas i registret ihop med ett antal kriminella individer som jag aldrig har haft att göra med. Att jag varken varit föremål för förundersökning, åtalats eller dömts har registerförarna inte tagit hänsyn till. Att jag aldrig gjort mig skyldig till det registret påstår om mig har ingen undersökt över huvud taget.

1998 kom alltså svaret. Nu kunde vi till slut förstå varför vi behandlats som paria under alla dessa år.

Men hur kan ett register vara så effektivt? Vem är verkställare?

Jo, det är rotaryorganisationen. Det har visat sig att alla de domare som har hanterat oss extremt partiskt har ett gemensamt - de är rotarianer eller arbetar nära en rotarian. Som ett exempel kan nämnas förhandlingen i hovrätten mellan undertecknad och Nordbanken. Domaren som var extremt partisk och dessutom tidigare själv deltagit och blivit prickad av Justitiekanslern för att hon deltagit i mobbning av en kollega valde till slut att avgå när undertecknad jävade henne. En ny lika partisk domare kom in i bilden och fullföljde scenariot i välkänd ordning. Förstnämnda hovrättsdomare var Birgitta Blom, (not 315) f 29, hon har tidigare varit hovrättspresident och hon blev medlem i Rotary 1990. Sent kan det tyckas med tanke på hennes ålder!

I samma klubb finns Thorsten Cars, fd hovrättslagman som också deltagit i målet och aktivt godkänt direkta och klara övergrepp som hans kollegor gjort sig skyldiga till i nämnda mål. I samma klubb finns även chefen för säkerhetspolisen, SÄPO, Anders Eriksson, som ytterst är ansvarig för den olagliga hemliga registrering av undertecknad som grovt kriminell utan någon föregående rättslig prövning. Han är direkt ansvarig under justitieministern Laila Freivalds. Eriksson har lämnat sin tjänst på grund av den kritik och de skriverier som varit om SÄPO under de senaste åren. Han går till regeringskansliet där han i väntan på nytt uppdrag ska arbeta med ett projekt rörande Lettlands justitiedepartement.

I samma klubb finns dessutom förste hovmarskalken Jan Kuylenstierna, riksmarskalken och förste hovrättspresidenten Gunnar Lagergren och Per Sköld, riksmarskalk. I klubben finns fem bankdirektörer.

Under hela hovrättsförhandlingen deltog direktören vid Nordbanken och rotarianen Håkan Jansson som observatör (tre dagar). I hans klubb finns Stig Brink, regeringsråd, Kjell Holm, kansliråd på utrikesdepartementet, Per Kronström, direktör för Information Service vid amerikanska ambassaden, Erik Rossander, högkvarteret MUST, Christina Salomonson, departementsråd försvarsdepartementet. I klubben finns för ovanlighetens skull bara en bankdirektör.

Vid Östersunds tingsrätt där ett antal juridiska övergrepp enligt listan ovan gjorts mot oss av chefsrådmannen Lars-Olof Andersson (numera tf lagman), lagmannen Carl Gustaf Albemark och rådmannen Göran Ingebrand är alla medlemmar i de lokala rotaryklubbarna. Vid samma klubbar finns också den chefsåklagare Sune Andersson, som ansvarar för de grova övergrepp som skett mot sameledaren Olof Johansson samt mot personer boende i området som undertecknad under resans gång hjälpt mot liknande övergrepp (och fått undanröjda) som Olof Johansson utsatts för. Dessutom är advokaten Gustaf Kahm rotarian i Östersund och vi har ju numera kartlagt hans roll i förföljelserna - som han dessutom har vitsordat i sina inlagor för att få ut arvode från staten. (not 316) I de tre rotaryklubbarna i Östersund finns nio bankdirektörer och en bankkamrer, ett antal militärer på olika nivåer och länspolismästaren Roar Onsö. Bankkamrern är nära Dag Wersén och anställd på Nordbanken. Bankkamrern har aktivt lagt sig i genom att ringa upp och försöka köpa den anläggning vi haft på Västkusten, som fallit offer för Rotarys manipulationer (Skottarn).

Vid Stenungsunds tingsrätt har lagmannen Ulf Andersson, tillika rotarian, hanterat alla mål extremt partiskt. Vi skulle aldrig ha blivit av med Skottarns (not 317) hotell och konferensanläggning om inte Andersson ''tappade bort'' det skriftliga kronbeviset (som fanns dokumenterat i Stockholms tingsrätt). Målet är ännu ej avgjort i hovrätten - det har legat där sedan 1997. Det är samma anläggning som rotarianen Jan Wallin, bankkamrer i Östersundsområdet och företrädare för Nordbanken, tillika medlem i samma gemensamhetsanläggningstyrelse som Dag Wersén i det område där Nordbankens och Rotarys samarbetspartners i Handelsbanken och Stadshypotek aktivt medverkat i ett inbrott och stulit besittningen till en annan anläggningsbyggnad, på samma sätt som skett med den hyresgäst som funnits på Skottarn. Inbrottet i Åre där anläggningshuset finns har dirigerats från den byrå som rotarianen tillika advokaten Gustaf Kahm arbetar.

Inbrottet på Skottarn har dirigerats från en advokatbyrå i Göteborg med en advokat tillika rotarian Håkan Sjöström som ansvarig. Rotaryadvokaten har låtit en medhjälpare sköta inbrottet och har sedan själv försökt manipulera bort advokatbyråns ansvar. Advokatbyrån heter Glimstedts och samarbetar uppenbarligen som Rotarybyrå med Heilborns i Östersund. Båda byråerna har extremt gott och effektivt samarbete med såväl Nordbanken som Handelsbanken/Stadshypotek, där Nordbankens före detta chefsjurist numera verkar.

Vid Trollhättans tingsrätt har lagmannen tillika rotarianen Fredrik Hulterström, sedan den tidigare ansvarige domaren agerat grovt felaktigt och otillbörligt gynnat Nordbanken, själv tagit över. Under dennes ledning har ett mål om Ströms Slott (not 318), som undertecknad förvärvade 1990, lett till en bevisligen uppenbart felaktig utgång och som exempel har tingsrättens dom inte nämnt Nordbankens vittnens bevisbara meneder jämfört med föreliggande skriftlig bevisning, helt underlåtit att citera de två kronofogdetjänstemän som bekräftat att Nordbanken i en härva liknande La Reine-härvan, som säljaren till Ströms slott varit inblandad i, begått ett antal enkelt bevisbara brott. Fallet har medvetet behandlats felaktigt och uppenbart partiskt till Nordbankens förmån i såväl tingsrätt som hovrätt. I tingsrätten lunchade lagmannen ihop med Nordbankens ombud på huvudförhandlingsdagen för att uppenbarligen klara ut hur domen skulle skrivas. Detta har hovrätten inte brytt sig om att ens fråga ut lagmannen om då förfarandet uppenbarligen bedömts känsligt och olämpligt att utreda.

Den anläggning som vi har kvar i Åre har ett stort antal rotarianer i Östersund, i samband med att ett mål påbörjats och manipulerats grovt av dessa rotarianer, försökt få Nordbankens avknoppning Securum att komma åt, trots att varken Nordbanken eller Securum haft någon finansiering i anläggningen. Det har skett med synnerligen grovt kriminella åtgärder och har lett till att hovrätten inte ens höll muntlig förhandling i målet, då det var så starkt styrt av Rotary och dess medlemmar i Östersund. Förfarandet har vandrat i pressen lokalt i flera år och har kostat oss stora summor utan andra skäl än att Rotary skapat fiktiva grunder för övergrepp av olika slag.

Östersunds tingsrätt med sina nästan uteslutande rotarianer som domare har i flera andra fall arbetat intensivt för att krossa oss ekonomiskt. I det mest flagranta fallet har en ännu inte lagakraftvunnen dom, där samme domare som gjorde ovan nämnda fel i hovrätten för nedre Norrland mycket lämpligt dykt upp och lagt sig på målet för att inget skulle hända trots att det var uppenbart feldömt av tre rotarianer i Östersunds tingsrätt på Gustaf Kahms direktiv i samråd med Nordbanken. Denna dom har därefter använts som fiktiv grund för att under en period, utan att jag ens kallades till förhandling, försätta undertecknad i konkurs. Konkursbeslutet fattades i Södra Roslags tingsrätt av en domare, utifrån det som framgått efteråt, som direkt styrts av den rotarian som också dömde medvetet fel i det första mål som undertecknad haft mot Nordbanken. Det mål enligt nedan där det numera står klart att det i målet aktuella registret orsakat direkta mycket omfattande skador genom de förtalseffekter det haft på Nordbankens, dåvarande PK-bankens, personal.

Så sent som i föregående vecka uttalade sig en lokal ordförande i en Rotaryklubb om hur det skulle gå för oss när det gällde en av våra anläggningar. Uttalandet är helt i linje med vad den aktuella klubben till lokalpressen tidigare uttalat som deras planer för anläggningen, givetvis i linje med av Nordbanken uttalade önskemål och givetvis på ett sätt så att vi inte längre skulle få vara ägare till anläggningen.

När vi inte förstod vad vi var utsatta för under hösten 1989 och Marie Sennton fick ett antal frågor från personer i sin omgivning, frågor som hon då inte förstod var det som om de personer som frågade henne hade mer information än vad hon hade. Det var något konstigt i situationen. Nu vet Marie Sennton att alla de personerna har ett gemensamt. De är antingen rotarianer själva eller maka/make till en rotarian.

Vi har varit paria sedan 1989 på grund av det förtal som har pågått under dessa år.

Det finns otaliga exempel på förtalet men ett av de mest flagranta är väl när Ackordcentralens förre VD, tillika rotarian, i ett telefonsamtal uttalar sig om undertecknad och påstår att jag skulle ha suttit i fängelse! (not 319)

Precis som de socialdemokratiska arbetsplatsombuden som opererade öppet på arbetsplatserna så opererar Rotary öppet i samhället. Precis som arbetsplatsombuden på sin tid hade ett för övriga arbetskamrater dolt uppdrag har rotarianerna ett dolt uppdrag. Rotarianernas dolda uppdrag är att se till att ''demokratin'' bibehålls. Att rotaryorganisationen är ett kontrollsystem för att behålla makten i det som formellt sett ser ut som en demokratisk hantering är det ingen som talar om, precis som socialdemokraterna på sin tid inte talade om arbetsplatsombudens dubbla roll. Precis som socialdemokraterna gick för långt i registreringen av de egna i sin iver att värna demokratin har Rotary genom sin verksamhet gått för långt i sin iver att värna demokratin.

När ett samhälles lagar och förordningar åsidosätts av en hel yrkeskår och övergår i juridiska övergrepp mot en familj har det hela gått för långt - även om det sägs att det är i demokratins namn. Då har sakteligen växt fram den stat i staten som egentligen är en korruptionshantering som satts i system för att gynna vissa intressen i landet men även i världssystemet. Då är det inte längre demokrati - då är det fascism. Det var dessa tankegångar som Sten Andersson aldrig förstod när han försvarade det socialdemokratiska partiets åsiktsregistrering av de egna och hävdade med emfas att det till och med var ursäktligt att lagöverträdelser gjordes i jakten på kommunisterna!

Den typen av resonemang innebär att bara för att Dag Wersén, Christian Dohrmann och Gustaf Kahm (not 320) bestämt sig för att ta kål på Marie Sennton och undertecknad och för att de har tillgång till Sveriges samlade domarkår genom dessas medlemskap i rotaryorganisationen så skall landets lagar och förordningar sättas åt sidan!

 

Rotary

Det finns inte mycket material om Rotary (not 321) om man inte är rotarymedlem. Är man rotarian kan man vända sig i Sverige till rotarykansliet för svensk Rotary Service (SRS) och i andra länder till respektive lands kansli.

Rotary grundades 1905 i Chicago av Paul Harris. Namnet tillkom genom att man i den första klubben träffades hemma hos varandra; värdskapet ''roterade''. Syftet uppgavs vara att sammanföra representanter för olika yrken till samvaro och utbyte av erfarenheter. Stor vikt lades från början vid tjänandets ideal och hög etisk standard i arbetslivet. Endast en representant i ledande ställning för varje yrke kan väljas in. (not 322)

Vid en granskning av hur tjänandets ideal definieras är det dock lätt att se att definitionen är skriven som kommunismens manifest fast spegelvänt, som för kapitalismens syfte som motsats till kommunismen. Det stämmer bra med stämningarna i samhället i början av 1900-talet och det faktum att storstrejker och kommunismens frammarsch vid den tiden hotade rådande samhällsordning lite varstans i världen. Det reella syftet med Rotary har således hela tiden varit att motverka kommunismens utbredning och att i detta syfte hålla de samhällen som inte bygger på kommunismens grundtankar i ett järngrepp. Detta stämmer också bra med den omfattande centrala administration som Rotary har i Evanston i Illinois, USA, och att denna administration på grund av sin omfattning måste ha öppen eller dold finansiering delvis från USA:s statsbudget. Det förklarar dock inte varför Rotary använts för att skada oss, som inte förfäktar kommunism. Förklaringen till det senare är helt enkelt att Rotary som organisation missbrukas/låter sig missbrukas av syften som inte egentligen har med Rotarys öppna syften att göra.

Vid en närmare genomgång av rotarymatrikeln framgår det att endast en representant i ledande ställning för varje yrke kan väljas in i respektive klubb. Den regeln har man tubbat på i de svenska klubbarna. Det är i stället så att varje klubb har ett antal medlemmar med exakt samma utbildning och yrke. Så kan t.ex. en klubb ha chefsåklagare, polischef, skattechef, kronofogdar, de flesta domare och flera bankchefer i samma klubb. Reglerna om en person från varje yrkeskategori kringgås regelmässigt på minst tre sätt:

  1. Flera klubbar bildas på samma ort.
  2. Jurister indelas i olika yrken som chefsåklagare, åklagare, kammaråklagare, fd åklagare, polischef, poliskommissarie, skattechef, skattejurist, taxeringsintendent, chefskronofogde, kronofogde, kronokommissarie, lagman, chefsrådman, rådman, fiskal och om orten har en hovrätt motsvarande tjänstegrader på hovrätten också var sin plats. Varje bank på orten ståtar med var sin bankdirektör och ofta någon fd bankchef som medlem. I den delen synes varje bank innebära ett nytt yrke.
  3. De som inte är med i kotteriet på de två först angivna sätten får följa med regelbundet som gäster och kan därmed delta i kotteriaktiviteter utan att formellt vara medlemmar.

Rotaryklubbarna har blivit styrinstrument för politiska och personliga motiv. Genom att ha en person från varje yrkesområde med som medlem i kombination med närvaroplikt, en gång per vecka, får organisationen ett totalt grepp om samhället. Eftersom organisationen nu har ett totalt grepp om de samhällen den finns i finns inget behov av att efterleva kravet på en person från varje yrkeskategori. På många orter styrs många viktiga samhällsfunktioner av de luncher som den lokala rotaryklubben har en gång per vecka. För oss som blivit offer för denna hantering kan vi se att beslut i t.ex. Östersunds tingsrätt alltid meddelas efter veckans rotaryluncher. Beslutet är utskrivet och klart men den sista acceptansen tas på lunchen. När ett skeende upprepas tillräckligt många gånger går det att se kontinuiteten i hanteringen.

Av Svensk Rotary Matrikel 1997 - 1998 framgår att Rotary har ett antal aktiviteter såsom U-Fonden, Stiftelsen Rotarys jubileumsfond, Rotary Foundation, Stiftelsen Rotarys Ungdomsutbyte (RU), lägerverksamhet och sommarutbyte. Det finns Rotarys läkarbank, Rotary Recreational and Vocational Fellowshipps (RRVF) och Rotarys Intercountryverksamhet. Av matrikeln framgår följande:

''Den första intercountry-kommittéen (fransk/tysk) var verksam 1931 - 37, IC-verksamheten inom EEMA har sedan 2:a världskriget ökat i omfattning och för närvarande finns ett 50-tal IC- kommittéer med representation från ett 20-tal västeuropeiska länder, däribland de nordiska. För c:a tio år sedan tillsatte de svenska guvernörerna kontaktmän för engelsk-, fransk och tysktalande länder. Guvernörerna har uppdragit åt Rotaryrådet att svara för de svenska distriktens internationella kontakter, inbegripit samband med IC-sekretariatet i Strasbourg, att svara för aktuella avgifter samt att representera vid sammankomster.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till aktiviteter:

  1. Klubbar söker aktivera medlemmarna att bidra till etablerandet av kontakter med utländska Rotary-klubbar.
  2. Kombinerade turist- och kulturresor i grupp kan arrangeras. Härvid inläggs gärna i programmet besök i utländska Rotary-klubbar. Så att kontakter kan knytas med dessa klubbars medlemmar.
  3. Uppmana gärna enskilda rotarianer att planera resor så att ett antal utländska klubbar kan besökas under resans gång. Rotary Norden har publicerat förslag till sådana resor med angivande av klubb resp. klubbmedlemmar, som gärna står till tjänst med information. Lämpligen underrättas dessa i förväg om det planerade besöket.
  4. Arrangera gärna utbyte med föredragshållare mellan vårt land och andra länder.
  5. IC-verksamheten kan medföra utökat ungdomsutbyte med övriga europeiska länder. Samarbete bör ske med Stiftelsen Rotarys ungdomsutbyte.
  6. Tag gärna kontakt med klubbar inom andra språkområden än de som nu företräds av kontaktmännen. SRR-kansliet har ett antal sådana länders Rotary-matriklar, varigenom service kan ges åt klubbar och enskilda rotarianer.
  7. Sedan numera Rotary-klubbar finns i ett antal länder i Öst-europa, har framkommit helt andra möjligheter än tidigare att få kontakter med personer i dessa länder, att lära känna dem och deras kultur, historia mm. Arbeta gärna för att få kontaktklubbar här.
  8. IC-verksamheten kan även medverka till att kontakter knyts med s.k. U-länder för olika hjälpprojekt.
  9. IC är en viktig Rotary-aktivitet, som kan ge personliga kontakter mellan rotarianer och deras familjer över gränserna på ett helt annat sätt, än då vi reser som ''vanliga'' turister.
  10. Bilda en fast vänkrets mellan t ex europeiska klubbar startade samma år för att träffas, lära känna varandra och kanske stödja ett angeläget gemensamt projekt. På motsvarande sätt har skapats kontakter mellan många europeiska klubbar, även från Central- och Östeuropa, genom så kallade Eurotary-möten. Senast var ett Eurotary 1995 i Frankrike, och nästa blir i Portugal 1997.
  11. Rotary-klubbar finns numera i alla länder runt Östersjön. Detta har manifesterats genom en Östersjöträff 1995, och det finns planer på att arrangera en liknande träff 1997 med förhoppningsvis deltagare från alla dessa länder. Rotarianer uppmanas att delta i sådana träffar, där man kommer att knyta kontakter med Rotary-vänner från länder, som för endast ett fåtal år sedan var mer eller mindre slutna för oss.'' (not 323)

Genom att studera det antal minnesskrifter (not 324) som finns tillgängliga genom Kungliga Biblioteket går det att vid en överslagsberäkning dra slutsatsen att rotaryorganisationen har ökat aktiviteterna efter första världskriget, efter andra världskriget och under -70 talet och av texten ovan vet vi att ett antal klubbar har bildats i Östeuropa efter Berlinmurens fall.

Debatten om att många domare, åklagare och advokater är medlemmar i Rotary och liknande organisationer och där tar på sig förpliktelser mot andra medlemmar blommade upp våren 1998. Dagens Nyheter skriver i en artikel:

''Riksdagsledamoten Carina Hägg ifrågasatte om de verkligen kan sköta sitt arbete inom rättsväsendet på ett opartiskt sätt när de samtidigt har krav på sig att stötta och hjälpa sina Rotarykamrater. Hon bad Justitiekanslern, JK, att titta på problemet. (not 325)

JK, Hans Regner anser inte att han kan lägga sig i vad domare, åklagare, och advokater gör på sin fritid:

''Vi har organisationsfrihet här i landet, och dessutom anser jag inte att vi ska ha en domarkår i glashus. De erfarenheter man får i föreningslivet kommer många gånger till stor nytta i det praktiska rättslivet.''

''Men Hans Regner, som själv inte är med i Rotary, förstår att medlemskapet ibland kan ge upphov till misstro hos allmänheten. Särskilt när det visar sig att domare, åklagare, och advokat vid en och samma rättegång på en liten ort också är med i samma förening.

Därför anser han att de som arbetar inom rättsväsendet bör vara uppmärksamma på problemet och iaktta viss försiktighet för att människors tilltro till rättsskipningen skall kunna upprätthållas.'' (not 326)

Debatten om domarnas extraknäckande tog fart under 1998. I det sammanhanget bör noteras att basen för många av domarnas extraknäck ofta är de kontakter de får genom Rotary.

''Justitieråden i Högsta Domstolen, HD, extraknäcker som aldrig förr. På tio år har inkomsterna från olika sidosysslor ökat med 500 procent för vissa ledamöter. Flera av landets ledande jurister varnar för allvarliga konsekvenser. Själva ser landets högsta domare ingen fara med extraknäckandet.

- Det farliga är jävssituationen, säger Leif Silbersky till Sveriges Radios Ekoredaktion. Det riktigt farliga är att den dömande arbetsinsatsen blir lidande. Nu kan man tänka sig att det är tvärtom: att man huvudsakligen sysslar med extraknäck och att dömandet i HD blir något slags hobbyverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Privata ambitioner

Torkel Gregow är även han justitieråd och ordförande i HD. Enligt Gregow är juridiska ambitioner som faller utanför HD:s ram en av anledningarna till det ökande extraknäckandet för justitieråden.

Sedan är det ju bra betalt, säger han.

Torkel Gregow har även han bisysslor. Han skriver juridisk facklitteratur och arbetar som utredare och skiljedomsman. Gregow vill dock inte uppge hur stora inkomsterna från extraknäcken är.

- Vi håller en mycket bred marginal till jävsbestämmelserna. Skulle vi hamna i ett jävsförhållande i något mål så avstår vi målet.'' (not 327)

''Justitieminister Laila Freivalds försvarar det omfattande extraknäckandet bland justitieråden i Högsta Domstolen.

- Vissa uppdrag är det oerhört värdefullt att domarna ägnar sig åt, säger hon till nyhetsbyrån FLT.

I en undersökning som Sveriges Radios Eko-redaktion gjort avslöjades att inkomsterna från olika sidosysslor bland justitieråden i HD ökat med över 500 procent på tio år.

Flera av landets främsta jurister varnade för allvarliga konsekvenser, men justitieministern håller inte med dem.

. . . . . . . . . . . . . . .. .. .

Hon påpekar att undersökningen inte visar i vilken omfattning domarna ägnar sig åt extraknäck, den visar bara inkomsterna från dem.

- Vissa uppdrag, som exempelvis, opartisk ordförande i skiljedomstolar, är mycket välavlönade och det kan jag förstå att människor reagerar mot. Det gör jag också, konstaterar Laila Freivalds.

Hon tycker att man i stället för att förhindra domarna att arbeta i skiljedomstolar, borde se över arvodena till såväl advokater som domare i skiljedomstolarna.

Ekots undersökning visade att vissa justitieråd i HD 1997 tjänade tre gånger så mycket på extraknäck som på lönen från HD. Att det skulle kunna innebära att de inte tar HD-jobbet på allvar tror inte justitieministern.

- De här domarna har en lång juridisk karriär bakom sig och det finns absolut inget fog för mig att anta att de inte gör sitt allra bästa.'' (not 328)

En av de allvarligaste övergreppen mot undertecknad har skett från fd ordföranden i HD Anders Knutssons sida, under utövande av ett välbetalt extraknäck med Dag Wersén och Advokatfirman Lagerlöf som uppdragsgivare och utbetalare av det väl tilltagna arvodet. Uppdraget har haft form av skiljemannauppdrag och innebar att Anders Knutsson, med ett förfalskat skiljeavtal och utan att kalla mig till den obligatoriska förhandlingen, förklarade att jag inte längre skulle vara delägare i Advokatfirman Lagerlöf. Under Anders Knutssons ledning har därefter Högsta domstolen, under slutet av Anders Knutssons tjänstgöring som justitieråd, hastigt avverkat ett antal grovt felaktigt handlagda ärenden genom att trots föreliggande uppenbara resningsgrunder neka prövningstillstånd. Denna hastiga avverkning av resningsfähiga mål avslutades med att Anders Knutsson gick i pension för att därefter av regeringen utses att som ledamot i granskningskommissionen, som följde på våra omfattande skrivelser till riksdagens samtliga ledamöter, granska den militära och civila underrättelseverksamheten i Sverige. Uppenbarligen med det dolda direktivet att slutligen försöka städa hela denna märkliga situation under mattan på det sätt som skett i så många andra styrda utredningar med ledamöter som haft hemliga dubbla roller.

Av Rotarymatrikeln framgår följande om det s.k. 4-Fråge-Provet.

''Det vore vanskligt att i detalj reglera verksamheten för en organisation, som finns företrädd i så många länder, i så olika geologiska områden och med så skilda kulturer. Därför finns riktlinjer och ramar för verksamheten - med vissa obligatoriska delar - och inom dessa ramar har sedan klubbarna att utforma sin verksamhet.

Eftersom ett av Rotarys grundläggande syften är att tillämpa en hög etisk standard i yrkeslivet, har det så kallade 4-Fråge-Provet kommit att inta en central plats i Rotarys program.

Rotarianen Herbert J. Taylor från Chicago utvecklade 4-Fråge-Provet mitt under den djupa depressionen på 1930-talet. Taylor ställde frågorna till personalen inom sitt eget företag. Han eftersträvade att skapa en etisk grund på vilken företaget skulle kunna fortleva under ytterst svåra betingelser.

Då Herbert J. Taylor var president för Rotary International (alltså RI president, som vi i dagligt tal säger, även om många felaktigt använder ordet världspresident), så överlät han upphovsmannarätten av 4-Fåge-Provet till rotaryorganisationen.


4-Fråge-Provet
 


Om saker vi tänker, säger och gör:

1. Är det sant?  

2. Är det rättvist mot alla parter?  

3. Kommer det att skapa goodwill och bättre vänskapsförhållanden?  

4. Kommer det att vara till fördel för alla som det berör? (not 329)

Rotarys officiella motto är Service Above Self  och Rotarys i Sverige höge beskyddare är H M Konung Carl XVI Gustaf. (not 330)

__________________

Not 313. Grundaren av Södra Skogsägarna (f 1901) det företag Marie Senntons far då var teknisk chef för.

Not 314. Skrivelse med bilagor till riksdagens ledamöter: En förstudie i vad en sanningskommission kan göra för Sverige som demokrati och för att det svenska rättssystemet skall börja fungera C 1999 Thorsten Sennton, Djursholm. Skriften författad, förlagd och tryckt i egen regi. De efterföljande breven är daterade den 14 juni och den 20 september 1999.

Not 315. Uppgifterna om rotarianerna har tagits ur Svensk Rotarymatrikel 1997- 1998.

Not 316. Skrivelser till riksdagens ledamöter. Brevet daterat den 20 september 1999.

Not 317. Skottarns Hotell och konferensanläggning på Gullholmen som vi ägt och drivit i ett antal år men som vi förlorade till Stadshypotek genom manipulerade processer vid Stenungsunds tingsrätt, genom rotarianen och lagmannen Lars Anderssons förtjänst. Det skriftliga kronbeviset i rättegångarna, finns vid Stockholms tingsrätt i ett annat mål, nämns inte med ett ord i domarna. Målet om detta har legat vid Svea Hovrätt i Göteborg sedan 1997. Vi har förutom äganderätten till anläggningen genom inbrott blivit frånstulna lös egendom för en kvarts miljon kronor och besittningen till anläggningen genom det hyresavtal som gäller till förmån för ett av våra bolag. Inbrottet dirigerades av en rotarian tillika advokat som företrätt Stadshypotek, med förre chefsjuristen för Nordbanken i koncernledningen. Detta därför att uppenbarligen rotarianen och lagmannen Ulf Andersson vid Stenungsunds tingsrätt inte ville fortsätta att furnera Stadshypotek och dess dotterbolag med ytterligare klart bevisbara övergrepp. Målet ''stannade av'' och inom ''lämplig tid'' ägde sedan inbrottet rum, varefter målet med inbrottet som motivering avskrevs från vidare handläggning av Ulf Andersson! Givetvis har förfarandet godkänts av såväl hovrätt och högsta domstol, varför målet nu kan prövas av Europadomstolen.

Not 318. Ströms Slott i Lilla Edets kommun. Uppfört 1849 av Rutger von Ascheberg. Privatbostad fram till 1940-talet då Inlands bruk köpte slottet och använde det som personalbostäder. Marie Senntons farfar var VD för Inlands bruk och hennes far var teknisk chef där, varför hon tillbringat sina första år på slottet, som på 1980-talet byggdes om till konferensanläggning.

Not 319. Se Skrivelser till riksdagens ledamöter. Breven daterade den 14 juni och den 20 september 1999.

Not 320. Se Skrivelser till riksdagens ledamöter samt breven daterade den 14 juni och den 20 september 1999.

Not 321. Rotary International. Huvudorganisation för världens Rotaryklubbar med sekretariat i Evanston, Illinois, USA. Europasekretariatet är beläget i Zurich, Schweiz. Rotary grundades 1905 i Chicago av Paul Harris. Namnet tillkom genom att man i den första klubben träffades hemma hos varandra; värdskapet ''roterade''. Syftet var att sammanföra representanter för olika yrken till samvaro och utbyte av erfarenheter. Stor vikt lades från början vid tjänandets ideal och hög etisk standard i arbetslivet. Rotary blev internationellt 1911, då en klubb bildades i Winnipeg, Canada. Till Sverige kom rörelsen 1926 då en klubb grundades i Stockholm. Det finns nu (1994) fler än 26 000 klubbar med ca 1,2 miljoner medlemmar i 187 länder och geografiska områden. Sverige hade samma år 522 klubbar med 30.000 medlemmar.

Rotarymöten hålls vanligen en gång i veckan. Endast en representant i ledande ställning för varje yrke kan väljas in. Tidigare var klubbarna bara avsedda för män; efter ett utslag i Högsta Domstolen i USA 1987 är de nu öppna även för kvinnor. R. Förvaltar Rotary Foundation, en stiftelsefond för utbildningsstipendier och humanitära biståndsprojekt, till vilken klubbarna ger årliga bidrag; 1993/94 ca 40 miljoner dollar. Till den internationella verksamheten hör också ungdomsutbyte och lägerverksamhet. U-fonden är de svenska rotarianernas fond för internationellt utvecklingsarbete. R. Utger The Rotarian; de nordiska klubbarnas organ är Rotary Norden med 8 nummer per år, upplaga 66 000 ex. Nationalencyklopedin, Bra Böcker AB, Sextonde Bandet, 1995.

Not 322. Ibid.

Not 323. Svensk Rotary Matrikel 1997 - 1998 s 22-23

Not 324. Någon vetenskaplig studie om detta har, mig veterligt, inte gjorts.

Not 325. Dagen Nyheter 12 maj 1998 Lena Alfredson: JK manar jurister att se upp för jäv.

Not 326. Ibid.

Not 327. Bohuslänningen 12 januari 1999 Johan Markwall FLT: Alltmer extraknäck för högsta domarna.

Not 328. Bohuslänningen 13 januari 1999 Nina Odermalm: Freivalds försvarar domares extraknäck.

Not 329. Svensk Rotary Matrikel 1997 - 1998, s 45.

Not 330. Svensk Rotary Matrikel 1997 - 1998, s 3.


Tillbaka till Innehållsförteckning


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida