Mats Lönnerblad har läst Lars-Jonas Ångströms böcker om mordet på Ivar Kreuger,  och jämför med rättsrötan under den senaste bankkrisen.

Boktitel: Därför mördades Ivar Kreuger
Författare: Lars-Jonas Ångström
Förlag: Sellin & Blomquist

Under det förra århundradet har Sverige varit med om två allvarliga finanskriser. Den första krisen inleddes 1932 i samband med mordet på finansmannen Ivar Kreuger den 12 mars 1932. Den andra krisen inleddes 1987 i samband med den svenska bankkrisen.

Bägge kriserna fick oöverskådliga konsekvenser för dem som drabbades. I den första krisen var det framför allt privatpersoner som satsat sitt sparkapital på Ivar Kreuger och familjen Kreuger själva med närstående släktingar som drabbades.  I den andra krisen var det både företag och privatpersoner som råkade illa ut.  Företag som fick alla sina krediter uppsagda och slaktades därefter. Den svenska allmänheten tvingades betala högre skatter genom den ökade statsskulden, som slutade på inte mindre än ettusen miljarder kronor, plus ränta  !

I somras intervjuade jag Ivar Kreugers systerdotter Eva Dyrssen, som fyllde 90 år den 17 juni. Hon minns fortfarande det som hände efter mordet på hennes farbror.

När Kreuegerkraschen kom blev släkten oförskyllt av med all sin egendom. Fredberga gård som familjen köpt 1914 när fadern återvände från Paris såldes för bara 200.000 kronor 1934, trots att gården redan på den tiden var värd det dubbla. Vänner till familjen som hade erbjudit sig att köpa gården till ett betydligt högre pris, nekades att göra det. Varför familjen fick lämna hus och hem är fortfarande en gåta eftersom det inte fanns några skuldförbindelser mellan syskonen.

I Kreugermordet ( DSM Dokument Nr 2)  gör Lars-Jonas Ångström en noggrann utredning av omständigheterna kring Ivar Kreugers död, vilket klart visar det osannolika i den officiella versionen att det skulle rört sig om självmord. Det är en fortsättning på hans Därför mördades Ivar Kreuger från 1990 ( Sellin & Blomqvist i samarbete med Den Svenska Marknaden ), som likaledes rekommenderas.

Redan dagen efter mordet den 13 mars 1932 var advokaten Hugo Stenbeck på plats. Han kontaktar då  direktörerna i Ivar Kreugers bolag Kreuger & Toll under förevändning att vilja " hjälpa till."  Två dagar senare, den 15 mars tog sig Hugo Stenbeck in i Ivar Kreugers rum, där han inte hade något att göra. Han inventerade  Kreugers privata kassaskåp, lade beslag på vissa handlingar, noterade förekomsten av några av Kreugers italienska obligationer och "tog hand" om en del av dem.

Hugo Stenbeck tog även hand om samtliga handlingar som kom från Ivar Kreugers bostad i Paris i tre föreglade kappsäckar och lade dessutom beslag på Ivar Kreugers privata dagböcker. Detta har han  också tvingats erkänna i domstolsförhör.

Stenbeck gjorde tillgreppen samtidigt som han sagt sig företräda den "kungliga kommissionen " innan kommissionen ens var bildad i den utformning som den slutligen fick.

Han var också en av de mest aktiva då det gällde att försätta såväl Kreuger & Toll i konkurs som Ivar Kreugers sterbhus i konkurs, trots att vare sig bolaget eller dödsboet var på obestånd.

Enligt boken Därför mördades Ivar Kreuger, var det sedan lätt för såväl Stenbeck själv som hans  uppdragsgivare b l a  "affärsänglarna" Jakob och Marcus Wallenberg att  sko sig ordentligt på både Ivar Kreugers dödsbo och olika bolagen.  Det blev inga som helst  påföljder i domstol för de personer som orättfärdigt lade beslag på all egendom som tillhörde bolaget, dödsboet och i praktiken förskingrades från alla de aktieägare vars aktier blev värdelösa genom beslaget och genom nedskrivningen av Kreugerbolagen i pressen.

Vad som är anmärkningsvärt i samband med Kreugerkraschen är att såväl Dagens Nyheter som Göteborgs Posten vid ett flertal tillfällen redan i slutet av 20-talet och i början av 1930-talet sprider ut ren desinformation riktad mot Kreuger  och Kreugerkoncernen. På liknande sätt spred samma tidningar under 90-talet desinformation kring t e x hur såväl familjen Carlsten i Göteborg som finansmannen  Erik Penser påverkades  av bankkrisen.

När det blev offentliggjort att Kreuger & Toll övertagit Boliden och dess  rika malmreserver på mycket förmånliga villkor samtidigt som bolaget presenterade en stark prognos för 1931 mobiliserade Dagens Nyheter och publicerade en artikel med uttalanden, som gjorts av den kufiske danske nationalekonomen Professor L V Birck om att gruvdriften vid Boliden skulle vara "värdelös."  Dessa artiklar spreds sedan utomlands i syfte att skada familjen Kreuger och alla aktieägare som fick se sina aktier sjunka i värde.

De  rykten som spreds i pressen på 30-talet var att Ivar Kreuger måste betala 90 miljoner kronor för att rädda brodern Torsten från konkurs och att Torsten Kreuger skulle vara skyldig dåvarande Stockholms Enskilda Bank 10 miljoner kronor och att en konkurs därför var nära förestående.

De rykten som spreds i samma tidningar under den svenska bankkrisen ( 1987 - 1993 ) var att det var företagen som orsakade bankkrisen när det i själva verket var bankerna själva som kom på obestånd genom "vårdslös kreditgivning" och  genom att de inte uppfylla sin avtalade kapitaltäckningsgrad.

Myten om de svenska finanskriserna upprätthålls således fortfarande av Sveriges största dagstidning samt av böcker i ämnet av f d bankministern Bo Lundgren och f d riksbankschefen Bengt Dennis.

Även svenska domstolar har arbetat på ett tendensiöst sätt under både Kreugerkraschen och bankkrisen. Såväl domstolarna som konkursförvaltarna förstod lika lite då som nu vad dom håller på med. Lars - Jonas Ångström berättar i boken Därför mördades Ivar Kreuger hur Torsten Kreuger den 12 m juni 1936 blev kallad till förhör inför Svea Hovrätt. Detta förhör leddes av konkursförvaltaren hovrättsrådet S Lindeberg och rätten bestod av fyra andra hovrättsråd. Den fråga som ställdes till Torsten Kreuger var, om han förstod att det var olagligt att köpa sina egna debentures i öppna marknaden.

När Torsten Kreuger upplyste om att det tillhörde de bättre affärerna bolaget kunde göra - att köpa tillbaka debentures för 200 som en gång emitterats för 600 och att det var fullt lagligt att köpa tillbaka sina egna skuldförbindelser - då uttryckte hovrättsråden bara sin stora förvåning.

Författaren konstaterar att det är uppenbart att om rätten arbetar utifrån den kunskapsnivån är det ju inte så underligt att det gick som det gick i Kreugermålen. Inte nog med att de inte begrepp ovanstående  - de kunde inte ens läsa innantill. Av debentures - certifikatens text framgår nämligen klart och tydligt att emittenten förbehållit sig rätten till återköp i öppna marknaden.

Att en avgrund av  okunnighet består även i dag kan jag försäkra läsarna, efter att varje år fått i uppdrag att läsa igenom hundratals mål, med anledning av den senaste finanskrisen där domstolarna ensidigt tar ställning för bankerna och mot bankkunderna.

Medan den svenska pressen efter alla dessa år fortsätter att förtala Ivar Kreuger, skriver den internationella pressen,  på ett annat sätt om Sveriges störste finansman genom tiderna.

Den engelska nationalekonomen Lord John Maynard Keynes beskriver Ivar Kreugers död som ett gripande exempel på individens hjälplöshet. Han ansåg " att Ivar Kreuger var en man som besatt sin tids kanske största konstruktiva finansbegåvning, en man vars vittfamnande verksamhet i detta ords mest omfattande innebörd av allmän betydelse och som ansåg det som sin uppgift att i efterkrigstidens kaos skapa kanaler mellan länder med kapitalresurser i överflöd och sådana som var i bittert behov därav."

Ivar Kreugers imperium raserades av hans motståndare  på samma sätt som 60.000 svenska företag fick sina företag raserade av de svenska krisbankerna under den senaste finanskrisen.  I båda fallen torde en del av ansvaret falla på den svenska staten som gick bankernas ärenden.   Av den anledningen och möjligen på grund av eventuella avtal mellan bankerna och regeringen förblir alla handlingarna kring den senaste krisen fortfarande hemligstämplade.

Eftersom täckelsen för den första Kreugerkraschen nu  fallit, genom att hemligstämplingen äntligen släppts, kan de flesta turerna vad som hände under 30-talet äntligen avslöjas och namnen på de som skodde sig på Ivar Kreuger avslöjas - även om skurkarna i samband med Kreuger - kraschen slapp ifrån sina  straff . Fortfarande återstår emellertid många avslöjanden kring den senaste finanskrisen !