En fd bankdirektörs vanmakt över makten Av Lars Traneflykt
|
Till Personalchef Gunilla EkerothNordbanken Malmö Email:gunilla.ekeroth@nb.se Helsingborg 00-05-23
Ref till från mina senaste 1.000 brev gällande ärende CJ 1370 Förorsakad tidsskada och förmögenhetsförlust i Nordbanken under 90-talet hur påverkar den Finlands utveckling?Innehållsförteckning
Detta brev på Internet är föranlett av att Du som personalchef medverkat till att utestänga mig från arbetsmarknaden sedan 1990 genom att ännu ej kunnat förklara Ditt ställningstagande. För att få så seriös bedömning som möjligt av Ditt ställningstagande har jag under årens lopp i ca 1.000 brev varit behjälplig med mål att kunna få svar försäkrat mig om att Du tagit del av informationsinnehåll såsom bl a, resultatutveckling, kontors-styrelseprotokoll, kontorsanalyser, ställningsrapporter tertialrapporter, årsredovisningar och vidare bl a GOTA:s prospekt vid erbjudandet till Skaraborgsbankens aktieägare. Med ovanstående som underlag och som bekant med mitt personliga att jag på egen begäran slutade vid Skaraborgsbanken den 9 juni 1989 , ett naturligt ställningstagande som bankman när bankens agerande avvek från dels skriftlig viljeyttring till regionbanksledningen från ägarna till "Fastighetsbolaget i Generationer" som var ett beslut som arbetats fram och grundat med hänsyn till verkställande direktörens och centralstyrelsens krav i Skaraborgsbanken hösten 1988. Alltså ett klart budskap – att öka kapitalbasen. Kreditkultur – Kreditpolicy – Kreditanalys – Kreditbeslut
Den 8 april 1987 anställdes jag som kontorschef för kontoret i Tidaholm. Mitt första kreditärende som jag mottog från områdeschefen Anders Brodin vid Skaraborgsbanken var en kreditpropå på 8,8 Mkr som gällde en byggnation. Efter att inhämtat välbehövlig information för att kunna utföra en fördjupad analys samt rådfrågat experter inom området; föredrogs kreditansökan 37 dagar senare och det blev en enhetlig bedömning av kontorsstyrelsen;
Därefter meddelade jag beslutet. Efter en stund återkom Områdeschef Anders Brodin per telefon och begärde ett blixtinkallat styrelsemöte efter helgen
Mitt brev till Dig som personalchef för Skaraborgsbanken den 27 mars 1989 I mitt brev till Dig den 27 mars 1989 då jag var bankchef för Skaraborgsbanken Trollhättan finns fortfarande en del frågetecken, låt oss repetera dessa frågor eftersom alla är obesvarade, men låt oss ta några;
"Fastighetsbolaget i generationer" Blev kund hos oss i Tidaholm genom att förvärva en av Skaraborgsbankens största kunder som arbetade aktivt med finansiella placeringar. Engagemanget var på centralstyrelsenivå. Vid förberedelse inför centralstyrelsen septembermöte föredrog jag på uppmaning från verkställande ledningen i banken engagemanget för förberedelse inför den verkställande ledningens föredragning för centralstyrelsemötet. Beroende på Skaraborgsbankens ekonomiska situation och kunskapen om kapitaltäckningens betydelse så tog jag med mig en huvudfråga eftersom "Fastighetsbolaget i generationer" hade för avsikt att omvandla de finansiella placeringarna till fastigheter så skulle detta förändra kapitaltäckningen avsevärt på engagemanget. Min fråga som kontorschef för Tidaholmskontoret var; Skall jag verka för att engagemanget överförs till annan kreditgivare? Jag fick ett klart besked av VD Bengt Skoglund, med anledning av att engagemanget är lönsamt för banken är det bankens mål att ha kvar "Fastighetsbolaget för generationer" som kund. VD Bengt Skoglund framförde att jag skulle verka för att " Fastighetsbolaget för generationer" ökade sitt aktiekapital. Ingen av de övriga bankkollegor i verkställande ledningen hade något att invända eller tillägga. Med återkoppling till ovanstående begärde ägarna skriftligen att få utöka aktiekapital till 30 Mkr från tidigare aktiekapital på 1 Mkr, helt i linje med verkställande direktörens önskemål och därmed även centralstyrelsen för Skaraborgsbanken.Den nyligen tillsatte kreditchefen Anders Brodin återkom med besked till mig: Att om han varit ägarna till "Fastighetsbolaget i generationer "hade han inte velat ha mig som bankens rådgivare. Några dagar senare lämnade jag in min ansökan om uppsägning. Min sista arbetsdag var den 9 juni 1989. Skaraborgsbankens kapitalbas 31 augusti 1989 I tertialrapporten per 31 augusti 1989 kunde man bl a läsa att kapitalbasen var utnyttjad till 99% - vilket gjorde att jag än en gång förvånades över bankens hantering att inte vilja omvandla en utlåningskund till en inlåningskund. Kundens mål var att öka kapitalbasen, sänka utlåningen och öka inlåningen i banken, vilket skulle medfört att banken p g a kundens engagemang medverkat till att bankens kapitalbas förbättrats.
Låt oss då se tillbaka under 1988 förvärvade GOTA 50,1 % av banken och under 1990 blir Skaraborgsbanken ett helägt dotterbolag. Vad som också redovisats är att GOTA ansökte om dispens för att på sikt klara gällande kapitaltäckningskrav. När jag då tar del av bl a den fd. styrelseordföranden i Handelsbanken Jan Wallanders utredning i Bankkrisen finner jag bl a att Nordbanken/Gota redovisade kreditförluster perioden 1990-1993 på ca 75.000 Mkr ca 43% av de samlande bankförlusterna under denna period. Går man sedan vidare i utredningen finner man bl a Miljöns betydelse . Brist på eget kapital kan naturligtvis vara en återhållande faktor. Ända fram till att de nya internationella bestämmelserna trädde i kraft 1990 var alltså bankens erfarenhet, att uppstod det problem, så löste myndigheterna dem genom att ändra på bestämmelserna. Det var inte tillgången på kapital, som styrde hyr mycket en bank kunde expandera. Man kan istället säga att expansionen styrde definitionen av behövligt kapital. När Baselreglerna infördes innebar det att alla av Inspektionen auktoriserade finansbolag räknades till samma kategori som banker. Det är bara auktoriserade bolag som får kalla sig finansbolag. Någon strävan att via kapitaltäcknings-bestämmelserna hålla tillbaka kreditgivningen till finansbolag förelåg alltså inte.
Jag vet inget om de direktiv Ni erhållit från GOTA efter 1989 men som Du vet är bankens grundpelare, information, kommunikation, relation och förtroende. Under 90-talets senare hälft har kraven ökats på att få besvarat frågorna om bankkrisen inte minst från våra dynamiska entreprenörer som förlorat sina livsverk och från låntagare som erhållit andra förutsättningar än tidigare ingångna skriftliga avtal. Många politiker har under årens lopp försökt få igång en "eftervård" men på grund av ett oförklarligt motstånd har man värjt sig från till fördjupning i befintligt informationsmaterial och istället försökt "smutsa" de oskyldiga genom en massa påstående som saknar substans – eftersom vi alla vet att det är banken som beviljar krediterna. Den 6 september 1998 i radion kunde vi höra den fd bankministern Bo Lundgren rekommendera att reda ut och gå till botten i varje ärende och dagen efter kunde vi läsa i Nerikes Allehanda, Kritik mot Nordbanksstödet Bo Lundgren vill öppna arkiven. Regeringen bör omgående släppa allt material fritt om Nordbanken och Securum och hur bankkrisen hanterades. Så att människor får veta vad som inträffade. Jag förstår inte varför så mycket fortfarande är hemligstämplat.
Skälen i ett större sammanhang Vi känner alla till att p g a att det var Staten som ägare av Nordbanken så kan aldrig ärenden preskriberas – enbart när de sakligt och korrekt hanterats, t ex att Tingsrätterna som inte var medvetna om bankens obeståndssituation måste omprövas i de fall där de genomförts till bankens fördel. Prognostiserat skadeståndskrav p g a bl a tidsskada och förmögenhetsförlust 100.000 arbetslediga beräknat skadestånd tidsskada i intervallet 5-15% av * (*/ I USA beräknar man skadeståndet generellt till ca 5 Mkr SEK/år) 100.000 arbetslediga x 250.000 (5%) x 8 år = 200.000. Mkr 100.000 arbetslediga x 750.000 (15%) x 8 år = 600.000 Mkr
Förmögenhetsförlust beräknad på 75.000 Mkr under 8 år Av 75.000 Mkr, beräknas 25% motsvara egenkapitalet vilket blir , ca, 18.750 Mkr beräknad förmögenhetstillväxt i intervallet 5 –15% blir vid 5 % förmögenhetstillväxt under 8 år, ca 27.700 Mkr blir vid 15 % förmögenhetstillväxt under år 8 år ca 57.350 Mkr
Sammanställning Tidsskada och Förmögenhetsförlust under 8 år Vid antagandet 15% 657.350 Mkr Detta motsvarar vid en avkastning på 15%, en ökning per dag med mellan ca 100-270 Mkr per dag när det gäller tidsskada och förmögenhetsförlust . I Din befattning som personalchef som är koordinator för att bankens givna policy från styrelsen och att den följs på ett professionellt sätt, borde Du naturligtvis för länge sedan, 890327, ha besvarat dessa frågor – det är ofattbart att så inte skett, vad är det för centraldirektiv som stoppar Dig? Avslutningsvis borde det vara hög tid inte minst ur ansvarssynpunkt att börja besvara frågorna och slutligen kunna få ett svar på bl a "Förorsakad tidsskada och förmögenhetsförlust i Nordbanken under 90-talet hur påverkar den Finlands utveckling?" Lars Traneflykt Email: visselblasaren@sverige.nu |
|
Hemsida |