Tillbaka till Innehållsförteckning |
| 16. USA:s världsherravälde
Underrättelsetjänst som handelsvapen
Genom ett antal dokumentärfilmer (not 433) som producerats under 1990-talet har klart framkommit vilka arbetsmetoder som den amerikanska kongressen sanktionerat under årens lopp - och som CIA verkställt. Anledningen till att informationen kommer just nu är de hemligstämplar som hävts och därigenom gjort det möjligt för forskare att ta del av materialet. Vi vet t.ex. hur amerikanarna arbetade med Marshallplanen i Europa, från april 1948 till 1952, under uppbyggnaden efter andra världskriget. Att Marshallplanen var ett mycket starkt politiskt påtryckningsmedel mot Europa och på sikt gynnade USA ekonomiskt råder i dag ingen tvekan om. Att Européerna tacksamt tog emot hjälpen råder heller ingen tvekan om. Grundtanken i amerikansk utrikespolitik: ''Längtan efter att se USA-liknande demokratier över hela världen har varit en ständig grundtanke i den amerikanska utrikespolitiken'' som den formulerats av New York Times utrikeskorrespondent Neil Lewis, uttrycks ofta inte ens, utan förutsätts som grunden för en förnuftig hållning angående USA:s roll i världen. (not 434) Naom Chomsky skriver i Man kan inte mörda historien: ''Om vi med USA-liknande demokrati'' menar ett politiskt system med regelbundna val utan hot mot affärsvärldens herravälde, längtar amerikanska politiska planerare otvivelaktigt efter att detta upprättas i hela världen. Doktrinen undergrävs därför inte av det faktum att det konsekvent bryts mot en annan tolkning av demokratibegreppet: ett system i vilket medborgarna spelar en betydelsefull roll i skötseln av de allmänna angelägenheterna.'' (not 435) Naom Chomsky skriver vidare: ''I Tredje världens lydstater är förkärleken för demokratiska reformer ofta till stor del en fråga som handlar om PR. Men i ett samhälle som är stabilt, och där de privilegierade befinner sig i en säker position, kommer andra faktorer in. Affärsintressena har en tvetydig inställning till staten. De vill att den subventionerar forskning och utveckling, produktion och export (Pentagonsystemet, stora delar av U-hjälpen osv), reglerar marknader, garanterar ett affärsvänligt klimat utomlands och på många andra sätt fungerar som en välfärdsstat för de rika. Men de vill inte att staten har makt att ingripa mot ägarnas och direktörernas privilegier. Det senare intresset leder till stöd för demokratiska former - så länge som affärsvärldens dominans över det politiska livet är tryggad. Om ett land uppfyller vissa grundläggande villkor tolererar USA demokratiska former, fast i Tredje världen där rätt resultat är svårt att garantera är det ofta bara knappt. Men banden med industrivärlden visar klart att USA:s regering inte motsätter sig demokratiska former i sig. I de stabila affärsdominerade västerländska demokratierna förväntar vi oss inte att USA utför omstörtningsförsök, terror eller militära angrepp, vilket har varit vanligt i Tredje Världen. Det kan förekomma några undantag. Sålunda finns det bevis för CIA-inblandning i en riktig kupp som störtade Whitlams labourregering i Australien 1975, då man fruktade att Whitlam skulle ingripa mot Washingtons baser i Australien för militären och underrättelsetjänsten. Omfattande CIA-inblandning i italiensk politik har varit allmänt känt sedan kongressens Pike-rapport läcktes ut 1976, vilken omnämnde ett statsanslag på över 65 miljoner dollar till godkända politiska partier och samarbetspartners från 1948 till början av 1970-talet. Under 1976 föll Aldo Moros regering i Italien efter avslöjanden om att CIA hade använt 6 miljoner dollar för att stödja antikommunistiska kandidater. Vid den tiden rörde sig de europeiska kommunistpartierna mot en större handlingsfrihet med pluralistiska och demokratiska tendenser (eurokommunism), en utveckling som varken behagade Washington eller Moskva, konstaterade Raymond Garthoff, vilka ingendera kan ''ha önskat sig se en alleuropeisk självständighet som grundar sig på lokal nationalism spira upp mellan dem''. Av liknande skäl motsatte sig de bägge supermakterna legaliseringen av spanska kommunistpartiet och det italienska kommunistpartiets ökade inflytande, och bägge föredrog center-höger regeringar i Frankrike. Utrikesminister Henry Kissinger beskrev ''den inhemska revolutionen i många europeiska länder'' som Västalliansens ''största problem'', vilket kunde göra de kommunistiska partierna i Väst mer tilltalande för allmänheten, bidra till självständighet och hota NATO-alliansen. ''Förenta staterna gav det defensiva syftet att skydda Västalliansen och det amerikanska inflytandet en högre prioritering än det offensiva intresset att försvaga Sovjets inflytande i Öst'' under dessa år, sammanfattar Garthoff i sin omfattande undersökning av perioden. Uttrycket ''det defensiva syftet att skydda Västalliansen'' hänför sig till försvar av den existerande makten mot inhemska hot. Detta var ramarna för förnyad CIA-inblandning i de italienska valen och antagligen för en hel del mer. (not 2)'' (not 436) Att påstå att metoderna skulle vara demokratiska kan väl ingen klart tänkande människa med facit i hand skriva under på. Däremot påstår amerikanarna att de värnar om världens demokratier - men då handlar det mer om ordets makt över tanken! Pentagons ''Planning Guidance'' säger mer om hur amerikanarna ser på tingen. I Pentagons ''Planning Guidance for the Fiscal Year 1994 - 1999 (not 3) går att läsa följande: ''Vårt främsta mål är att förhindra återuppkomsten av en ny konkurrent, antingen på Sovjetunionens tidigare territorium eller någon annan stans, som utgör ett hot mot ordningen som Sovjetunionen tidigare utgjorde. (. . .) Vi måste på ett tydligt sätt förklara det för de avancerade industriländerna att de inte skall försöka hota vår ledning eller förändra den etablerade politiska ekonomiska ordningen. (. . .) Vi måste behålla mekanismerna som avskräcker potentiella konkurrenter från att ens sträva efter att få en större regional eller global roll.'' (not 437) Philip Agee:s bok CIA Inifrån dagbok 1956 – 74 (not 438) och William Blum:s bok CIA & USA:s verkliga utrikespolitik (not 439) är en lång uppräkning av olagligheter som får läsaren som tror på demokrati och inte förstått utbredningen av den makt USA besitter i form av sin underrättelsetjänst, CIA, att förundras över att inte något land i åtminstone västvärlden har lyckats sätta stopp för USA:s framfart som världspolis med rätt att överträda alla naturliga gränser inom alla områden varhelst i världen USA anser att det behövs! ''Ni måste helt enkelt lita på oss. Vi är hederliga män'' sade Richard Helms inför National Press Club 1971. (not 440) Och det är klart vem motsätter sig en organisation som omsätter omkring en miljard dollar årligen . . . (not 441) som det står på omslaget till Philip Agees bok CIA Inifrån. Det som vi vanliga medborgare tidigare trodde var vänsterpropaganda har visat sig vara sant. Enda skillnaden är att den s.k. vänsterpropagandan är en ren susning jämfört med verkligheten! Vad som framkommit är att USA:s intressen inte bara varit en effekt av det kalla kriget och maktbalansen som följde av det kalla kriget utan ett handelskrig där amerikanska intressen använder CIA som verktyg för att dominera marknaden, oberoende var i världen. Det är lätt att få känslan av att tidigare ha blivit förd bakom ljuset när man läser William Blum, Philip Agee, Naom Chomsky eller John Pilgers böcker. William Blum har tidigare arbetat vid det amerikanska utrikesdepartementet och har sedan han lämnade amerikanska UD 1967, på grund av sin motvilja mot vad USA hade för sig i Vietnam, under de senaste 30 åren forskat kring USA och amerikansk utrikespolitik. Blums studier visar hur USA gång på gång i antikommunismens namn har krossat fackföreningar, medborgarrätts- och befrielserörelser, vänsterpartier och gräsrotsorganisationer. Gemensamt har varit att de i den amerikanska propagandan har betecknats som ''kommunistiska'' (vilket de mycket sällan har varit ideologiskt). Hans böcker är grundliga studier i USA:s arbetsmetoder för att lägga världen under sig uppdelad i ''de onda'' och ''de goda''. Vi vet ju alla vilka ''de goda'' är! För att få förståelse för materialet, som aldrig presenterats så överskådligt land för land tidigare, ges här ett axplock ur innehållsförteckningen i Blum:s bok CIA & USA:s verkliga utrikespolitik:
1. Kina 1945 till 1960-talet: Var Mao Tse-tung bara paranoid? 2. Italien 1947-48: Fria val enligt Hollywoodmodellen 3. Grekland 1947 till tidiga 1950-talet: Från demokratins vagga till lydstat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9. Iran 1953: Att göra det tryggt för konungarnas konung 10. Guatemala 1953-54: medan världen tittade på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Brittiska Guyana 1953-54: CIA:s internationella fackföreningsmaffia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24. Frankrike/Algeriet 1960-talet: L`état, c`est la CIA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29. Dominikanska Republiken 1960 - 66: Demokratin räddas från kommunismen genom att befrias från demokratin 30. Kuba 1959 - 1980-talet. Den oförlåtliga revolutionen 31. Indonesien 1965: Likvideringen av president Sukarno och 500 000 andra samt 200 000 till på Östtimor 32. Ghana 1966. Kwame Nkruma gör något olämpligt 33. Uruguay 1964 - 70: Tortyr - lika amerikanskt som äppelpaj 34. Chile 1964 - 73: Hammaren och skäran stämplade i Ditt barns panna 35. Grekland 1964 - 74: ''Åt helvete med Ert parlament och Er grundlag'' sade USA:s president 36. Bolivia 1964 - 75: Infångandet av Che Guevara i statskuppernas land 37. Guatemala 1962 till 1980 - talet: En mindre känd slutlig lösning 38. Costa Rica 1970 - 71: Försök att störta en allierad, del 2 39. Irak 1972 - 75: Hemliga operationer skall inte förväxlas med missionärsarbete 40. Australien 1973 - 75: Ytterligare ett fritt val biter i gräset 41. Angola 1975 till 1980 - talet: Stormakternas pokerspel 42. Zaire 1975 - 78: Mboto och CIA, ett himmelskt äktenskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52. Irak 1990 - 91: Ökenförintelsen 53. Afghanistan 1979 - 92: Amerikansk Jihad 54. El Salvador 1980 - 94: Mänskliga rättigheter på Washingtons vis 55. Haiti 1986 - 94: Vem befriar mig från denne man? (not 442) Det mest klassiska exemplet är väl från Guatemala 1954 när United Fruits i Guatemala fick tillbaka 80 000 ha obrukad mark efter det att CIA beväpnat en upprorsarme´, som hade organiserats i Nicaragua och Honduras och förjagade president Arbenz Guzman (som tidigare valts till president i laglig ordning) ur landet eftersom han under 1952 gått in för att genomföra en jordreform. (not 443) Vi vet att president Clinton under 1999 beklagat CIA:s roll i Guatemala. DN:s korrespondent i Washington Kurt Mälarstedt skriver följande i Dagens Nyheter i mars 1999: ''Utan att direkt nämna ordet bad president Clinton i onsdags om ursäkt för den amerikanska inblandningen, via underrättelseorganisationen CIA, i det förödande, 35 år långa inbördeskriget i Guatemala som resulterade i att 200 000 människor dödades eller försvann. Clintons uttalande i Guatemala City, den sista anhalten på en fyra dagar lång resa i regionen, var den första auktoritativa amerikanska kommentaren till den rapport om inbördeskriget en oberoende kommission offentliggjorde i förra månaden. Clinton sade att det var fel av USA att stödja de militära styrkor och underrättelseenheter som deltog i ''det våldsamma och omfattande förtryck'' som beskrevs i rapporten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Clintons säkerhetspolitiske rådgivare Sandy Berger medgav att de handelsfördelar för Centralamerika som Clinton begärt av kongressen inte är av samma omfattning som de fördelar Mexico fick i enlighet med Nafta, det nordamerikanska frihandelsfördraget. Många medlemmar av kongressen hyser farhågor för att USA skall förlora alltför många arbetstillfällen till länder med billigare arbetskraft.'' (not 444) En omvärdering av USA:s agerande börjar nu ske. Vid sitt besök i Aten i november 1997 sade president Clinton i ett tal till en grupp grekiska politiker och företagschefer att USA begick misstag för 30 år sedan. ''När juntan tog makten här 1967 lät USA sina intressen i det kalla kriget överväga när vår skyldighet, som jag anser, i stället borde ha varit att stödja demokratin, vilket när allt kommer omkring var den ursprungliga orsaken till att vi utkämpade kalla kriget. Det är viktigt att vi erkänner detta!'' (not 445) Vi vet att det under 2000 kommit fram CIA-dokument som avslöjat det amerikanska spelet i Iran. ''Operationen kallades TP-Ajax och en thrillerförfattare skulle inte kunna vävt ihop det bättre: spioner, enorma oljeintressen, en kunglig familjefejd, oro på gatorna. Men det här var verklighet. Årtalet var 1953. USA och Storbritannien hade planer på att avsätta den nationalistiske iranske premiärministern Mohammed Mosaddeq, som ville förstatliga oljeindustrin och hade tvingat shahen Mohammed Reza Pahlavi i exil. Britterna tog initiativet till att återinsätta shahen som en marionett på påfågelstronen i Teheran och amerikanerna gick så småningom med eftersom man oroades över kommunistiska sympatier i Iran. Tidningen New York Times har erhållit en kopia av ett internt CIA-dokument som beskriver hela förloppet. Flera av de inblandade har avlidit utan att någonsin avslöja vad som hände och åtskilliga dokument är fortvarande hemligstämplade. Men utom underrättelsetjänsten betraktades kuppen 1953 som ett genrep för framtida USA-styrda komplotter, främst i Guatemala 1954. . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Donald Wilber, en expert på byggnadskonst i Mellanöstern som var dubbelarbetande spion, skrev CIA-dokumentet våren 1954. Enligt honom var ''syftet att tillsätta en regering som var villig att sluta ett skäligt oljeavtal''. I sina nedtonade memoarer konstaterade Wilber senare att det misslyckade invasionsförsöket 1961 i Kuba aldrig skulle ägt rum ifall det varit känt vad som hänt i Teheran. Grundläggande förakt Vidare kan det i efterhand konstateras att händelserna 1953 lade grunden till ett sjudande förakt för USA i Iran som efter 26 års diktatoriskt styre av shahen ledde till den islamiska revolutionen 1979 och ett totalt sammanbrott i de amerikansk-iranska förbindelserna med lättnader först nu, över 20 år senare.'' (not 446) Av en artikel i Aftonbladet från augusti 2000 framgår det att president Eisenhower beordrade mordet på Patrice Lumumba, dåvarande premiärminister i Kongo. ''Vänstermannen Lumumba mördades 1961 av landsmän. Han blev 35 år. Lumumba och hans regering var ett direkt hot mot belgiska gruvbolag - han ville nationalisera deras koppar - och diamantgruvor. För USA var det självständiga Kongos första ledare en nagel i ögat. (AFP-TT-Aftonbladet) (not 447) ''WASHINGTON. USA
beordrade mordet på Kongos premiärminister Patrice Lumumba 1961,
skriver Washington Post. Det framgår av en promemoria som handlar om
ett möte i USA:s nationella säkerhetsråd. I och med att ett antal amerikanska UD-tjänstemän och CIA-agenter hoppat av och vittnat om USA:s utrikespolitik, parallellt med att tidigare hemligstämplat materiel har hävts, har omvärlden fått kunskap om det som annars inte skulle komma till den intresserades kännedom. Vi vet till exempel genom William Blums studier att politiker i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Italien och flera andra europeiska länder samtliga deltagit i CIA-operationer för att vinna stöd från liberaler, socialdemokrater och olika socialister för att få dem ur den ryska björnens grepp. Blum skriver: ''Detta var ett mycket omfattande projekt. Under mer än 20 år använde CIA sig av dussintals amerikanska stiftelser, välgörenhetsorganisationer och liknande, inklusive några CIA själv har skapat, som kanal för utbetalningar till olika slags organisationer i USA och utlandet. Flera av dem finansierade i sin tur andra grupper. Institutionerna som var inblandade var så talrika, förbindelserna och överlappningarna så många, att det knappast fanns någon vid CIA som hade en totalbild över allt och än mindre utövade någon kontroll eller hade allt på papper. (. . . . . . . . . . ). De slutgiltiga mottagarna av detta kapitalflöde var politiska partier, tidskrifter, nyhetsbyråer, journalistorganisationer, fackföreningar, student- och ungdomsgrupper, advokatsammanslutningar och andra organisationer som redan var hängivna den ''Fria Världen'' och kunde räknas med när det gällde att sprida evangeliet vidare om de fick tillräckligt med pengar.'' (not 449) Vi vet också genom Blums studier: ''att den amerikanska ockupationsadministrationens (Tyskland 1945) främsta politiska mål under den tiden - bortsett från enskilda amerikanska tjänstemäns privata åsikter - var att stoppa inflytandet från enskilda eller grupper som befann sig till vänster om mitten: kommunister, radikaler och social-demokrater m fl. Samtidigt använde sig de amerikanska myndigheterna av ''före detta'' nazister inom alla möjliga delar av administrationen och i underrättelsetjänsten''. 8not 450) Vi vet också följande om Operation Gladio genom Blums studier: ''Logiken bakom Operation Gladio var den vanliga paranoian under kalla kriget: att det fanns en stor risk att ryssarna skulle sätta igång en oprovocerad invasion i Västeuropa. Om de lyckades besegra västarméerna och få dem att fly, måste vissa människor bli kvar för att ansätta ryssarna med gerillakrigföring och sabotage samt stå i förbindelse med dem som befinner sig utomlands. De kvarvarande skulle få kommunikationsutrustning, pengar, vapen och utbildning. Planeringen av detta halvmilitära nätverk med kodnamnet ''Operation Gladio'' (italienska ordet för ''svärd'') inleddes 1949 och inbegrep till en början britter, amerikaner och belgier. Så småningom upprättades enheter i samtliga icke-kommunistiska länder i Europa - inklusive Grekland och Turkiet samt neutrala Sverige och Schweiz - men uppenbarligen ingick inte Irland och Finland. Frågan om dessa enheter stod under kontroll av de olika nationella regeringarna eller NATO är med avsikt oklar, men sett ur operationell synvinkel tycks det som om CIA och olika underrättelsetjänster var de som gav order. Eftersom den ryska operationen lyste med sin frånvaro, användes operationen nästan uteslutande för att vålla inhemska vänsterrörelser skador.'' (not 451) Den finess med vilken förföljelserna av oss själva utförts får oss att misstänka att det inte bara är Nordbanken och svenska SÄPO som står bakom utan en organisation som är mer professionell i sin hantering. Som exempel på övervakning och förföljelser av oss kan nämnas:
För mer detaljer se undertecknads Skrivelser till riksdagens ledamöter. (not 452)
Sedan länge avlyssnas i princip all tele- och datatrafik i världen genom det så kallade Echelonsystemet (not 453), som sköts av amerikanska säkerhetstjänsten National Security Agency ,NSA. Echelon startade redan 1947 mellan USA och Storbritannien som ett led i det kalla kriget. Senare anslöt sig också Kanada, Australien och Nya Zeeland som sekundära medlemmar. Av en artikel om Echelon i Dagens Industri framgår följande: ''EU-parlamentets kontor för teknikvärdering, STOA, har i två rapporter samlat alla tillgängliga upplysningar om Echelon. Rapporterna visar tydligt att NSA och deras samarbetspartners systematiskt avlyssnar all tele- och datatrafik inklusive E-post. Den enorma mängden information sorteras och analyseras med hjälp av en gigantisk datorkapacitet vid NSA:s huvudkvarter i Ford Meade vid motorvägen mellan Washington och Baltimore'' (not 454). ''Det finns omfattande bevis för att flera länders regeringar rutinmässigt använder kommunikationsspionage för att skaffa sig fördelar i handeln och till det egna landets företag'' (not 455), skriver EU-parlamentet i sin rapport. '' NSA-chefen John McConnel medgav 1996, när journalisten Nickey Hager avslöjade det globala avlyssningsnätet Echelon, att NSA spelar en huvudroll i USA:s ekonomiska spionage. Den brittiske journalisten Duncan Campell har avslöjat flera exempel där amerikanska företag vunnit stora exportorder med hjälp av information från Echelon, som består av en mängd avtappningsstationer vid satelitöverföring och i kabelnäten.'' (not 456) Enligt Dagens Industris artikel finns det även de som hävdar att bland annat Sverige skulle ha deltagit i Echelon - samarbetet. ''Det är inte Jörg Haider som hotar våra fri- och rättigheter, det är Tony Blairs Storbritannien! Utbrast franske EU-parlamentarikern Jean-Claude Martinez (Nationella Fronten) i EU-parlamentet på torsdagen.'' (not 457) Av en artikel av Ylva Nilsson i Svenska Dagbladet framgår att: ''I flera år har det viftats undan som värsta sortens agentromantik men nu har både EU:s ordförandeland Portugal och EU-kommissionen erkänt att det är sant: Det finns ett spionsystem som leds av USA:s underrättelsetjänst och som kan avlyssna miljarder samtal, faxar och e-post.'' ''EU-kommissionen har hittills avvärjt alla frågor med att den inte har kompetens i ämnet. Underrättelseverksamhet - spioneri - är en rent nationell angelägenhet. Men för att ha något att komma med till parlamentet hade Liikanen skrivit till regeringarna i USA och Storbritannien för att fråga om sanningshalten i alla påståenden. Båda länder svarar korthugget att all deras underrättelseverksamhet försiggår inom lagens ram.'' ''Om det här är vad våra vänner gör, vad kan vi då vänta av våra fiender? Undrar Francis Wurtz.'' (not 458) Genom datatidningarnas artiklar om kryptoteknik framgår klart hur USA försöker behålla möjligheten till industrispionage: ''Den reella anledningen till exportrestriktionerna måste i stället antas vara ekonomiska. USA vill behålla möjligheten till billigt industri- och handelsspionage genom automatisk övervakning av elektronisk kommunikation. Om standardprodukter som operativ och e-postklienter har fullgott kryptoskydd försvåras och fördyras övervakningen avsevärt. Ett flertal exempel på europeiska företag som lidit ekonomisk skada på grund av USAs avlyssning finns i en rapport från EU.'' (not 459) Av Affärsvärlden nr 17 i april 1998 framgår följande om informationskriget när det gäller underrättelsetjänster: ''USA är en stark maktfaktor, och har också fördelen av att ha vunnit ett tidigare ekonomiskt slag; då Sovjetunionen kapprustades sönder. Den forna supermakten rämnade ju sedan president Ronald Reagan lanserat >>Stjärnornas krig<<. Sovjet hade helt enkelt inte råd att fortsätta kampen, utan tvingades till förhandlingsbordet. Den amerikanska attityden illustreras också av den tidigare handelsministern Ron Browns attityd till affärer. I anslutning till sitt kontor hade han ett >>war room<<. På en karta fanns samtliga tillväxtmarknader markerade, på en annan markeringar som visade potentiella affärer för amerikanska företag. Detta samordnades sedan med regeringens aktiviteter.'' (not 460) Den 6 juli 2000 rapporterade Dagens Nyheter att EU-parlamentet i Stasbourg beslutat att utreda i vad mån USA genom satellitspaning avlyssnar européers telefonsamtal. ''EU-parlamentet reagerade sedan en rapport till parlamentet i höstas beskyllde USA för att med ''Echelon'' utsätta europeiska firmor för omfattande industrispionage. Enligt rapporten, sammanställd av en brittisk forskare, skulle amerikanska firmor ha vunnit flera kontrakt i kamp med europeiska konkurrenter därför att de på förhand fått insyn i konkurrenters budgivning. Både parlamentet och den franske åklagaren inriktar sig främst på industrispionage. Tjänstemän inom den amerikanska säkerhetstjänsten har bekräftat att telefonavlyssning pågår, men de förnekar industrispionage.'' (not 461)
Om den amerikanska utrikespolitiken säger en tjänsteman inom Clintonadministrationen följande: ''En högt uppsatt tjänsteman inom Clinton administrationen, som medverkar till att utforma utrikespolitiken, säger till DN att det är svårt att formulera en lika sammanhängande utrikespolitik nu som under det kalla kriget då det handlade om att hålla Sovjetunionen och världskommunismen nere.'' . . . . . . ''Kritiken mot USA som arrogant världsmakt besvarar denne tjänsteman, som vill vara anonym, med att det inte finns något annat land som har förmåga att ta ett globalt ansvar: - Vi blir inblandade i nästan alla länder. Det är ett faktum mer än en önskan från vår sida. För oss är det lika mycket en börda som en möjlighet. Så talar en tveksam sheriff.'' '' - Man kan diskutera detaljerna i politiken gentemot Iran och Irak, men vi bör vara tacksamma för att USA spelat en ledande roll kring Persiska viken. Det har varit centralt både för Europa och Japan, inte minst när det gäller oljeflödet. USA har inte imperialistiska avsikter, men har tagit på sig rollen att upprätta fred och demokrati, säger diplomaten.'' . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ''Missnöjet inom FN, också hos USA:s allierade, beror bland annat på att USA vägrat betala sina skulder till organisationen och på det förakt som kongressen visat världsorganisationen. Det gäller inte minst ordföranden i senatens utrikesutskott, republikanen Jesse Helms. I ett tal inför FN hotade denne inskränkte sydstatssenator med att USA kan komma att lämna organisationen om den inte tjänar supermaktens intressen.'' (not 462) Aftonbladet skriver den 2 maj 2000 att: ''från och med i dag stundar bättre tider för bilförare, båtfolk och andra som använder sig av navigationssystemet GPS. USA kopplar bort den störning som begränsar noggrannheten i systemet för civila användare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - denna förbättrade noggrannhet kommer att tillåta att nya användningsområden, för GPS växer fram, sa USA:s president Bill Clinton i går. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Störningen infördes för att enbart den amerikanska militären - som finansierat de satelliter GPS-systemet bygger på - skulle ha tillgång till exakta positionsbestämningar.'' (not 463) Av en artikel i Aftonbladet i oktober 1999 vet via att FBI 1996 ville öppna en avdelning i Köpenhamn avsedd för Skandinavien. ''Till danska regeringen sa FBI-chefen Louis Freeh att de kunde bidra med expertis i det pågående mc-kriget. Men nu avslöjar kanadensaren Yves Lavigne att FBI inte sysslade med mc-brottslighet över huvudtaget. Egentligen ville FBI öppna kontor för att bevaka ekonomiska brott mot amerikanska intressen, enligt Lavigne.'' (not 464) Vid toppmötet i Visby helgen 27 - 28 maj 2000 om samarbetet mellan Östersjöstaterna framgick att t.ex. Estlands försvarsminister Juri Luick inte vågar lita på vare sig Ryssland eller, fullt ut, inte ens på väst. Han sade följande till reportern Christer Larsson: '' ''It is difficult although not impossible for me to imagine that they would remain cold to'' ''det är svårt men ändå inte omöjligt att föreställa sig att västvärlden på nytt kan komma att förhålla sig kallsinnigt om de Baltiska staterna skulle drabbas av aggressionshandlingar från Ryssland'' ''trots alla försäkringar som han fått om motsatsen i väntan på ett eventuellt Natomedlemskap''. ''En helt annan attityd till Ryssland och dess president Vladimir Putin har den man som fram till nyligen utformade stora delar av president Bill Clintons Baltikum och Rysslandspolitik Ronald Assmuss, också han i Visby i helgen''. ''He is still capable and it is the task of us and western diplomacy to try to make shore that we can contribute to him coming out in the right place'' ''Vladimit Putin är fortvarande formbar och det är en uppgift för vår och västvärldens diplomati att se till så att han, Putin, utvecklas på rätt sätt'' säger Ronald Assmuss en av arkitekterna bakom USA:s Rysslandspolitik.'' (not 465) Vad är att ''utvecklas på rätt sätt''? Det måste ju vara enligt de ''demokratiska'' ideal som den amerikanska utrikespolitiken förordar. Vi vet ju numera vilka termer amerikanska utrikesdepartementet använder. Ett land är inte demokratiskt i praktiken förrän Rotaryorganisationen har fått intaga landet och haft en chans att bygga upp den stat i staten som alla nuvarande Europeiska västerländska länder har och som de forna össtaterna nu är i full gång med att bygga utan att förstå vad det är som händer. Om Rotarys stolta ord om östersjöutvecklingen: ''Rotary-klubbar finns nu i samtliga länder runt Östersjön. Detta har manifesterats genom en Östersjöträff 1995, och det finns planer på att arrangera en liknande träff 1997 med förhoppningsvis deltagare från alla dessa länder. Rotarianer uppmanas att delta i sådana träffar, där man kommer att knyta kontakter med Rotary-vänner från länder, som för endast ett fåtal år sedan var mer eller mindre slutna för oss.'' (not 466) Ett strålande exempel är Japan. I dokumentären Utflykt till Japan (not 467) som sändes i svensk television några dagar före det att den japanske kejsaren Akihito och kejsarinnan Michiko besökte Sverige första gången som kejsarpar, framkom att japans kabinettssekreterare var utbildad under Madeleine Albright och använder sin popmusik för att få den japanska ungdomen att ta till sig ''de rätta budskapen''. Det framgår av dokumentärfilmen att största delen av de japanska ungdomarna är totalt ointresserade av politik. Nyårsdagen 1946 tvingade amerikanerna den förre kejsaren Hirohito att i radio avsvära sig sin ''gudomlighet''. Nuvarande kejsare Akihito är den 124:e kejsaren och hans familj har sedan 500-talet suttit på tronen. Men den verkliga politiska makten i Japan utövas av partibossar från liberaldemokraterna som styrt Japan i stort sett oavbrutet sedan 1950-talet, i samarbete med storföretagen. (not 468) Vi vet att den brittiske premiärministern Tony Blair och den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder har enats om en plattform för hur välfärdsstaten och den europeiska socialdemokratin ska reformeras framöver. Det framgår av en artikel i Dagens Industri att: ''Deras gemensamma utspel som kallas för ''den tredje vägen'' är för stark medicin för såväl Frankrike som Sverige.'' Statssekreteraren i statsrådsberedningen Pär Nuder säger i en intervju i Dagens Industri: ''Vi har ett nätverk som utbyter tankar och erfarenheter. Det är ett gäng som träffas vid toppmöten och liknande och som även innefattar Clinton-administrationen. Det är ingen formell grupp och det är mycket möjligt att vi kommer med ett utspel tillsammans med britterna eller någon annan ännu längre fram''. ''Vi håller på att få en ny geopolitisk situation i Europa, vilket gör det extra viktigt att vara med i de informella nätverk där dessa förändringar märks tidigt'', säger Pär Nuder.'' (not 469) Vi vet att Göran Persson vid sitt tal under IUSY-festivalen i Malmö uttalade att ''framtiden är socialismens''. (not 470) Den 22 juni 2000 framgår följande av en artikel i Aftonbladet: ''Redan i går stod en last med Coca-cola och väntade vid gränsen mellan Kina och Nordkorea. USA har tillkännagett att dess sanktioner mot Nordkorea skulle mildras efter att ha varit i kraft i ett halvsekel. Coca-cola hoppas inom några dagar få klartecken att föra in sin första sändning till Nordkorea.'' (not 471)
Vi känner till fredsförhandlingarna mellan palestinier och israeler. Göteborgs-Posten skrev i oktober 1998: ''Bara några dagar efter det israelisk-palestinska toppmötet i USA var det dags för amerikanarna att rycka ut igen. Efter nya påtryckningar från USA verkade Benjamin Netanyahu och Yassir Arafat angelägna om att hålla tidtabellen.''(not 472) Vi vet att vår svenske statsminister Göran Persson plötsligen poppat upp på den världspolitiska arenan: Svenska Dagbladet skriver den 4 juni 2000: ''Statsminister Göran Persson och USA:s president Bill Clinton hade ett kort möte på lördagen inför Perssons resa till Israel, där han ska träffa den palestinske presidenten Yasser Arafat och Israels premiärminister Ehud Barak. När Persson deltog i konferensen i Berlin om progressivt styre, tillsammans med Clinton, tog han tillfället i akt att diskutera de pågående förhandlingarna mellan palestinier och israeler. Men några detaljer ur samtalet ville han inte avslöja. Vi pratade om situationen, hans erfarenheter och kunskaper och det jag har upplevt och sett och sedan jämförde vi, sade Persson. Vi kom också överens om att vi ska ha kontakt efteråt.'' (not 473) Vi vet att företag har som mål att tjäna pengar och vi känner till med vilka metoder detta görs. Det finns allt från det människovänliga, miljömedvetna omtänksamma företaget till de stora multinationella jättarna som många gånger har blivit så stora för att de inte har några skrupler. Se till exempel de amerikanska torrmjölksproducenternas framfart i den tredje världen eller tobaksbolagens manipulationer med nikotinhalter och andra beroendefrämjande tillsatser i cigaretter som säljs i den tredje världen eller de amerikanska giftskandalerna som ledde till att det största skadeståndet någonsin betalades ut i USA och som senare blev Hollywoodfilmen Erin Brokowich. I en vanlig finanstidning en vanlig dag kan vi läsa följande: ''På Wall Street ''har en kvartett aktörer tagit ett fast grepp om Wall Street; Merrill Lynch, Morgan Stanley, Dean Witter, Goldman Sachs och Salomon Smith Barney. . . . . . . . . . . . . . . . . . På ett par månader har Merrill Lynch tagit en marknadsandel på cirka 2,5 procent i Stockholm och är därmed en av de största utländska aktörerna. Konkurrenten Morgan Stanley, som varit börsmedlem längre, har en något större marknadsandel.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I november förra året köptes även brittiska Mercury Asset Management som blir Merrill Lynchs språngbräda in i Skandinavien. Förvärvet gjorde bolagets innehav av svenska aktier tre gånger större. I förra veckan tillsattes dessutom en ny ledning för Europaverksamheten. Ny chef blir Joseph Willett, tidigare finanschef vid koncernkontoret i New York. I amerikanska medier tar man detta som ett tecken på Merrill Lynchs kommande storsatsning på Europa.'' (not 474) I juni 2000 såldes Bofors Weapon Systems till det amerikanska företaget United Defence. Av Finanstidningen framgår följande: ''En ledtråd är det faktum att United Defence, som i och med gårdagens affär blir den första amerikanska tillverkaren av krigsmateriel som gör ett transatlantiskt köp, inte vill störa andra förhandlingar. Tom Rabaut var tydlig med att United Defence är intresserade av andra företag i Europa.'' (not 475) Vi vet t.ex. att de forna fienderna USA och Vietnam ingått en principöverenskommelse om normaliserade bilaterala handelsförbindelser. ''Förhandlingarna har pågått i tre år. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vietnamkriget slutade 1975, men först i februari 1994 upphävde president Clinton förbudet för amerikanska företag att ha ekonomiskt utbyte med Vietnam. Därefter har diverse handelshinder avskaffats stegvis, men vietnamesiska företag har haft begränsad rätt att söka sig in på den amerikanska marknaden. (not 476)
Underrättelsetjänst som handelsvapen Vi har med intresse följt debatten kring det globala avlyssningssystemet Echelon som administreras av USA:s säkerhetstjänst, NSA (National Security Agency). Även Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland ingår i nätverket. Finanstidningen skriver följande om Echelonsystemet och hur det används under rubriken: ''Industrispionage'': ''Nyligen medgav förra CIA-chefen James Walton att Echelon-systemet även utnyttjas för omfattande industrispionage mot europeiska företag. Walton framhöll dock att dessa agerade omoraliskt och erbjöd mutor vilket skulle motivera avlyssning av europeiska företag. Bland annat skulle flygplanstillverkaren Airbus ha försökt muta ett Saudiskt flygbolag. Det avslöjade Echelon och ordern gick i stället till amerikanska Boeing. Uppgifterna har fått EU-parlamentet att gå i taket. De kräver nu en omfattande utredning av ärendet. EU:s utrikesminister har dock inte velat ta i ärendet. USA har förnekat anklagelserna och hävdat att man enbart använt Echelon för att skydda nationella säkerhetsintressen och ekonomiska intressen.'' (not 477) EU-parlamentet i Strasbourg beslutade i början av juli 2000 att utreda i vilken mån USA genom satellitspaning avlyssnar européers telefonsamtal. Beslutet kom en dag efter det att åklagarmyndigheten i Frankrike satt i gång en liknande utredning. (not 478) Råder det någon tvekan om att USA använder sin underrättelsetjänst och säkerhetstjänst till att hålla ''demokratierna'' i världen ''i balans''? Om det är så illa, som vi har fått erfara att det är i Sverige, hur är det då inte i andra länder? Philip Agee, William Blum, Naom Chomsky, Edward Herman, John Pilger och David Morehouse har alla gjort sig till CIA:s fiender nummer ett. Varför? Philip Agee har arbetade för CIA i tolv år, i tre olika länder. Av bokomslaget till hans dagbok som omfattar åren 1956 - 74, CIA inifrån, framgår följande: ''Till en början trodde han på organisationen. Men så småningom blev han alltmer kritisk och började inse att CIA:s syfte inte är att hjälpa de länder där organisationen arbetar utan enbart att stödja amerikanska intressen - ofta genom hänsynslöst olagliga handlingar. De senaste åren har han ägnat sig åt att skriva denna dagbok. Här berättar han hur CIA är uppbyggt, hur det rekryterar tjänstemän, agenter och kollaboratörer, han avslöjar ett stort antal internationella organisationer som grundats av CIA, han namnger många agenter och han beskriver med mördande exakthet hur denna vittförgrenade världsmakt arbetar.'' ''Det mesta av det som organisationen anklagades för under 60-talet av personer som då närmast betraktades som paranoida, det har ju visat sig vara sanning, faktiska beskrivningar av verkligheten. Avslöjandena som har kommit under senare år har närmast överträffat det som för ett tiotal år sedan betraktades som fantasier. . . Genom sin blandning av stort och smått, sin beskrivning av agentens vardag ger den en unik inblick i hur massiv CIA:s verksamhet i u-länderna är. Förutom insynen i agentens vardag ges ingående beskrivningar av CIA:s rekrytering, utbildning, policy och organisation, samt vilket helvete livet blir för den som försöker hoppa av för att motarbeta en organisation som omsätter omkring en miljard dollar årligen. - - -'' (not 479) ''Agees bok är en uppräkning av olagligheter Det går i stort sett inte en vecka utan att han eller hans ambassadkollegor mutar politiker, poliser, studenter och fackföreningsmän. Man förfalskar papper och bryter sig in på ambassader. Man avlyssnar mängder med telefoner i dessa främmande länder. Agee är också med om att förfalska dokument som bygger på de uppgifter man fått genom sin infiltration, sina bevakningspatruller och lyssnarposter. I flera fall leder dessa till att människor fängslas och torteras eller att socialistiska ambassadtjänstemän eller hela ambassader slängs ut ur landet. . . . Bombprovokationer ingår också i bilden. Med 1000 dollar kan man göra mycket i fattiga länder, som Agee skriver. - - - Inte ens yrkesinternationalerna går i Agees version fria för anklagelsen att i de flesta fall spela en klart utvecklingsfientlig roll. Peter Torbiörnsson i radions OBS! januari 1975.'' (not 480) ''Ni måste helt enkelt lita på oss. Vi är hederliga män.'' Richard Helms, CIA-chef, inför National Press Club 1971 (not 481)479 Vi vet att den största CIA - kännaren är William Blum som tidigare har arbetat vid det amerikanska utrikesdepartementet och som under de senaste 30 åren ägnat sig åt att forska kring CIA och amerikansk utrikespolitik. På omslaget till hans bok CIA & USA:s VERKLIGA UTRIKESPOLITIK, som anses vara den främsta i sin genre, står följande att läsa: ''CIA Namnet är mytomspunnet och har en aura av mystik, intriger och kanske en viss ''spionromantik'' över sig. Vid närmare eftertanke har dock CENTRAL INTELLIGENCE AGENCY under åren också varit förknippat med andra saker. Det är svårt att inte associera till militärkupper, diktaturer, mord och förtryck. CIA bildades 1947 och har sedan USA:s dominerande ställning i världen efter andra världskriget och kalla kriget i praktiken fungerat som en ''hemlig världspolis''. Varhelst i världen det har dykt upp oroshärdar som har hotat den amerikanska hegemonin eller affärsintressen så har CIA eller den amerikanska militären satts in. Alltefter USA:s önskningar och behov har regimer störtats och nya tillsatts. William Blum beskriver i denna mycket digra bok CIA:s och den amerikanska militärens interventioner efter andra världskriget. Han betonar den politiska sidan av agerandet och lyfter fram de mänskliga konsekvenserna av den amerikanska maktpolitiken. Dessutom visar han gång på gång hur USA i antikommunismens namn har krossat fackföreningar, medborgarrätts- och befrielserörelser, vänsterpartier och gräsrotsorganisationer. Gemensamt har varit att de i den amerikanska propagandan har betecknats som ''kommunistiska'' (vilket de mycket sällan har varit ideologiskt) och därmed lovliga att bekämpas med alla tillgängliga medel. CIA och USA:s verkliga utrikespolitik tar med läsaren till många av kalla krigets mest omskrivna - och en del mindre kända - händelser: Koreakriget, kuppen i Guatemala 1954, Vietnamnkriget, generalernas kupp i Brasilien 1964, Chilekuppen 1973, invasionen i Panama 1989, sandinisternas Nicaragua, Gulfkriget, striderna i Afghanistan, inbördeskriget i El Salvador och ytterligare 45 andra fall.'' (not 482) Noam Chomsky är professor i lingvistik vid Massachusetts Institute of Technology utanför Boston, USA. Han har, förutom böcker om sin språkforskning, publicerat en uppsjö med samhällskritiska böcker och artiklar som främst kretsar kring USA:s makt och herravälde. Han anses av många vara en av världens främsta politiska analytiker. I inledningen till hans verk Man kan inte mörda historien skriver förläggaren Johnny Lindholm följande: ''Noam Chomsky borde tillhöra vår tids hjältar, men han förekommer inte ofta i massmedia. I sitt hemland USA är han närmast bannlyst inom etablissemangets media. Hans böcker och artiklar kommer ut på småförlag och i vänstertidskrifter. Här i Sverige har han aldrig varit särskilt populär inom media eller akademiska kretsar (jag talar om den politiske Chomsky, inte språkforskaren) . . . . . . . . . . . . . . Bland annat har samtliga svenska TV-kanaler sagt nej till att visa de prisbelönade (Berlins Filmfestival) kanadensiska dokumentärfilmen om Chomsky (Filmen har dock visats i norsk TV). Man kan undra varför Chomsky blivit ''Gossen Ruda''. Delvis beror det på politiska orsaker, delvis på att många tycker att han ''klampar in på'' deras revir. En språkforskare ska inte uttala sig om politiska och filosofiska spörsmål! Att han skriver om kontroversiella ämnen som mellanöstern, de intellektuella, media och USA:s utrikespolitik underlättar inte saken. . . . . . . . . . . . . . . Han är vår tids stora samtidshistoriker och skriver om den nya totalitarismen: myten om den fria marknaden som ska öka allas välfärd. I den världen handlar den om G-7, transnationella företag, investerare, Internationella valutafonden m fl - kort sagt det oreglerade finanskapitalet som hotar allas välfärd genom att obehindrat flytta dit villkoren är mest gynnsamma.'' (not 483) Noam Chomsky & Edward S Herman, som är ekonom och verksam vid University of Pennsylvania, har skrivit en bok tillsammans med titeln De mänskliga rättigheternas politiska ekonomi med underrubriken: Washingtonsambandet och fascismen i tredje världen. Av bokomslaget framgår följande: ''Över hela världen kränks de mänskliga rättigheterna. USA har, nu senast under president Carter, gärna framställt sig som deras främste försvarare. Men i praktiken visar sig omtanken mera gälla oliktänkande i öst än de övergrepp som begås inom den egna makt- och inflytelsesfären, där USA faktiskt skulle kunna påverka förhållandena. Men om folkmordet på Öst-Timor och om det brutala våldet och repressionen i Latinamerika tiger såväl myndigheter som massmedia. Varför gör de det? Och hur får de ekvationen med de mänskliga rättigheterna att gå ihop? I sin De mänskliga rättigheternas politiska ekonomi, Washingtonsambandet och fascismen i tredje världen analyserar Noam Chomsky och Edward S Herman med lika delar stringens och lidelse de ekonomiska realiteterna och den politiska logiken bakom denna dubbelmoral.'' (not 484) David Morehouse skriver i sin bok Psychic Warrior om sitt uppdrag som spion i CIA:s hemliga Staregateprogram och om den mardröm hans liv förvandlades till när han beslutade sig för att hoppa av. John Pilger är dokumentärfilmare och journalist, australiensare bosatt i London. Han har gjort bland annat filmen Kambodja år noll och skrivit boken ''Den dolda dagordningen''. Under rubriken ''De stödde en massmördare'' (Kissinger & Nixon, min anm.) skriver han i Aftonbladet i april 2000: ''På måndag är det 25 år sedan Pol Pot intog Phnom Penh och den terror som skulle ta två miljoner människors liv startade. Utan västmakternas aktiva stöd till Pol Pot skulle år noll kanske aldrig behövt inträffa.'' (not 485) I inledningen till den nya upplagan av CIA & USA:s verkliga utrikespolitik skriver William Blum i oktober 1994 följande: ''Efter kalla kriget, i den Nya Världsordningens Era, ser det bra ut för MIIC och deras globala förbrytarkompanjoner, Världsbanken och Internnationella Valutafonden. De har fått sitt NAFTA och World Trade Organization. De dikterar den ekonomiska, politiska och sociala utvecklingen i Tredje världen och Östeuropa. Moskvas reaktion på världshändelserna är inget man längre behöver ta någon hänsyn till. FN:s förslag om de multinationella företagens uppförande (UN's Code of Conduct on transnational Corporations), som man arbetat fram under 15 år, är nu ett avslutat kapitel. Allt som går skall avregleras och privatiseras. Kapitalet opererar helt fritt och rovjagar runt om i välden och har en glupsk aptit som det inte haft sedan tiden före första världskriget. Världen har gjorts trygg för de transnationella företagen. (not 16) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kapitalets pojkar skrockar också med sina coktailglas om socialismens död. Ordet har blivit bannlyst från kultiverade samtal. Och de hoppas att ingen kommer att uppmärksamma att alla socialistiska experiment av betydelse under 1900-talet - utan undantag - antingen har krossats, störtats, invaderats, korrumperats, förvanskats, undergrävts, destabiliserats eller på andra sätt har omöjliggjorts av USA. Inte en enda socialistisk regim eller rörelse - från ryska revolutionen till sandinisterna i Nicaragua, från kommunistiska Kina till FMNL i El Salvador - har tillåtits att helt och hållet stiga och falla av egna meriter. Inte någon lämnades tillräckligt säker för att kunna sänka garden mot den allsmäktiga fienden utomlands och tillåtas en fri och avspänd situation i det egna landet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Att vinna kalla kriget medför att aldrig behöva ursäkta sig. Tyskarna har bett judarna och polackerna om ursäkt. Ryssarna har också bett polackerna om ursäkt och även japanerna mot övergrepp av fångar. Det sovjetiska kommunistpartiet har till och med ursäktat sig för utrikespolitiska fel som ''ökade spänningen mot väst. (not 17) En östtysk nyhetsuppläsare i TV bad tittarna om ursäkt för år av ohederlig rapportering. (not 18) Japanerna har lämnat ursäkter till kineserna och koreanerna; de har också ursäktat för att de inte bröt de diplomatiska förbindelserna med USA före anfallet mot Pearl Harbor. När kommer USA att ge Japan en ursäkt för att ha smulat sönder Hiroshima och Nagasaki, vilket gjordes efter att Japan var redo att ge upp? (not 19) När kommer USA ge någon ursäkt till ryssarna och vietnameserna, laotierna och kambodjanerna, chilenarna och guatemalanerna, salvadoranerna. . . (för fortsättning, se bokens innehållsförteckning). Och när kommer FBI och CIA ställas till ansvar - som KGB och östtyska Stasi - för sina inhemska brott?'' (not 486) MIIC = military - industrial - intelligence complex. Om detta skriver William Blum i inledningen till den nya upplagan: ''Om det stämmer som det sägs oss, att kalla kriget är slut och att USA vann, är det då passande att fråga vad vi kan visa upp för resultat? Jag menar vad gäller mänskliga förhållanden och människors liv. De tusentals miljarder dollar som spenderats på den amerikanska militärapparaten i stället för på städer, infrastruktur, bostäder, skolor, hälsovård och annat har åstadkommit mycket litet för att öka livskvaliteten för medelamerikanen, men har gjort underverk för människorna inom det militärindustriella komplexet och underrättelsetjänsterna (military - industrial - intelligence complex - MIIC ). De och deras anhängare i kongressen har framgångsrikt bekämpat ''fredshotet'' och visar inte några tecken på att släppa sitt grepp om samhället. För många år sedan krävde de, och fick, en permanent krigsekonomi. Det finns trots allt ständigt nya fiender någonstans som hotar USA - som alltid förfördelas i en opålitlig värld. 1994 började amerikanska vapenfabrikanter tala om behovet av nya avancerade flygplan, eftersom många länder i världen var utrustade med avancerade stridsplan - som de köpt från USA. ''Vad skulle hända om något av . . . dessa länder skulle vända sig mot oss? Frågade sig en man från flygplansfabrikanten Lockheed. (not 1) När Lockheed tillkännagav en sammanslagning i storleksklassen 10 miljarder dollar med vapentillverkaren Martin Marietta, lugnade man kvardröjande tvivel om huruvida ''försvarsomställning'' hade en framtid och det fick börsspekulationerna angående högteknologiska plogbillar definitivt att upphöra. Samma år fick vi för första gången kännedom om det nästan färdigställda byggandet av det nya högkvarteret för det mycket hemliga National Reconnaissance Office (ungefär ''nationella spaningscentret'', ö.a.). Denna spionmentalitet var en återgång till 1950-talet och kostade de amerikanska skattebetalarna mer än 300 miljoner dollar, men det finns en hel planet att flyga över och spionera på. Många tusentals arkiv, miljoner megabyte hårddiskutrymme och miljarder megabyte CD-ROM-skivor väntar på att fyllas med fotografier och kartor och annan viktig information som knappast någon kommer att titta på och inte kommer att förbättra människors liv. Ett antal år tidigare var försvarsdepartementet inte alls generat över att tillkännage att man behövde pengar som möjliggjorde att man kunde driva två regionala krig samtidigt. 1978 kunde man endast bedriva ''1½ krig samtidigt''. (not 2) Handlar det bara om inflation eller lever och frodas doktor Strangelowe i Pentagon? Efter uppgiften om ''två krig'' kom den helt och hållet fabricerade skrämseln om kärnvapen i Nordkorea. Och så håller det på. De amerikanska makthavarna gör vad de kan för att se till att vi aldrig är lugna.'' (not 487) Just nu kan vi världsmedborgare bevittna hur Kina ''demokratiseras''. Svenska Dagbladet skriver i juli 1999 att: ''USA:s utrikesminister uppmanade på söndagen Kina att respektera församlingsfrihet och ''fredligt uttryckande av åsikter''. Utrikesminister Madeleine Albright sade att hon tog upp mänskliga rättigheter med sin kinesiska kollega Tang Jiaxuan vid samtal i Singapore på söndagen.'' (not 488) Svenska Dagbladet skriver i juli 2000: ''Den i Kina förbjudna meditationsrörelsen falungong har startat egna radiosändningar på kinesiska för att möta den officiella propagandan som fördömer dess medlemmar som ''fanatiska sekterister'' och ''samhällsomstörtande element''. ''Radiostationen är baserad i USA, men signalen inne i Kina sägs vara stark.'' . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ''Vid flera tillfällen har de kinesiska myndigheterna försökt störa de kinesiskspråkiga sändningarna från brittiska BBC och de två amerikanska stationer som sänder på kinesiska: Voice of America och den nya Radio Free Asia, som bildades för bara några år sedan efter samma mönster som det gamla Radio Free Europe, som sände till det kommunistiska Östeuropa.'' (not 489) Vi vet att det svenska folket inte haft en aning om CIA:s verksamhet i Sverige och dess nära samarbete med det socialdemokratiska partiet förrän det blev känt genom Peter Bratts bok om IB-affären. Samarbetet har, veterligt, aldrig debatterats offentligt. Vi vet att president Clinton under 1999/2000 har understrukit Nordens mycket goda kontakter med USA. (not 490) När nu USA har hjälpt vår statsminister till en plats på den internationella arenan är det i samma anda som när president Clinton ökade bombningarna av Kosovo, för att dra uppmärksamheten från den inrikespolitiska arenan med Monica Lewinsky skandalen och dalande opinionssiffror som största problem, till den utrikespolitiska. Socialdemokraterna i Sverige tappar röster för varje vecka som går. Kristdemokraterna har seglat upp som det nya partiet, antingen som samarbetspartner till socialdemokraterna, eller, som ledare av ett borgerligt alternativ. USA kan ju rimligen inte satsa på vänsterpartiet med Gudrun Schymans problem med de partimedlemmar som envist vill kalla sig för ''kommunister'' i partiet.
I juni 2000 framgick av pressen att USA har gått till förnyad attack mot den blivande internationella brottsdomstolen i FN:s regi: ''Inrättandet av domstolen beslöts av en FN-konferens i Rom sommaren 1998. Med en sådan instans behöver det inte skapas specialdomstolar för krigsbrott som de i Exjugoslavien och Rwanda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Domstolen kommer att bli verklighet när 60 stater har ratificerat fördraget. Hittills har 12 länder gjort detta, däribland Natoländerna Frankrike, Italien, Norge och Island. Det beräknas dröja ungefär två år innan ytterligare 48 nationer har godkänt traktaten. Det i särklass viktigaste Natolandet USA har dock ställt sig vid sidan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fredsarbete förbjuds USA:s regering har nu återkommit till förberedelsekommissionen med i princip samma förslag men med en annan metodik. Ett internationellt fördrag skulle slutas mellan FN och domstolen. I detta skulle personer som agerade på uppdrag av ansvarsfulla nationer, läs USA, undantas. I senaten i Washington har parallellt Jesse Helms, konservativ FN-kritisk ordförande för senatens utrikesutskott, lagt fram ett lagförslag. Enligt detta skulle USA:s deltagande i fredsbevarande operationer förbjudas om inte amerikaner garanteras immunitet från domstolen. Länder som ratificerar domstolsfördraget, nära allierade dock undantagna, hotas med indraget militärt bistånd. Talesmannen för Helms utskott deklarerar att om inte amerikanska medborgare ges vattentät immunitet blir det frontalangrepp mot domstolen. Redan före sin tillkomst kan den permanenta brottsdomstolen komma att påverka internationell politik.'' (not 491) Göteborgs-Posten skriver att: ''Taxibanan på Kiruna flygplats måste byggas om för fyra miljoner kronor. Det är förutsättningen för att USA:s spionplan U 2 ska kunna använda banan. Det gamla amerikanska spionplanet ska delta i ozonforskning i Kiruna i vinter. Rymdbolaget Nasa i USA har valt att förlägga nästa stora ozonstudier där under tre månader. För att jätteflygplanet U 2 ska kunna delta krävs att taxibanan får ny utformning eftersom planet inte särskilt smidigt på marken, uppger Norrländska Socialdemokraten. Taxibanan ska dock inte enbart användas av U 2:an utan kommer att nyttjas av reguljär trafik och bli platsen för en ny avisningsanläggning. Till ozonforskningen har inte bara amerikanerna anmält intresse. Flera europeiska forskningsinstitut vill också delta.'' (not 492) Av Expressen framgår att den svenska offentlighetsprincipen ändras på grund av amerikanska påtryckningar. ''Det finns en vacker liten mening i den svenska tryckfrihetsförordningen. Den lyder så här: ''Till främjandet av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar''. Denna rättighet sträcker sig tillbaka ända till 1700-talet och går numera under namnet offentlighetsprincipen. Den är ett uttryck för tanken att staten tillhör medborgarna och står under deras insyn. Vem som helst kan begära att få titta i myndigheternas papper. I dag kommer riksdagen att besluta om en inskränkning av offentlighetsprincipen. Detta på begäran av USA, som plötsligt kommit på att den svenska offentlighetstraditionen bryter mot den så kallade Bern-konventionen från 1886, som skyddar upphovsrätten. Orsaken till denna upptäckt är bråket om Scientologibibeln. För några år sedan lämnades bibeln in till ett par svenska myndigheter och blev därmed offentlig handling. Vem som helst kunde få läsa. Scientologerna, som har som en av sina affärsidéer att bibeln ska vara hemlig, protesterade. USA ansåg att scientologikyrkan var att betrakta som en amerikansk affärsrörelse vars intressen kränktes av Sverige och hotade med tvistemål om inte de svenska lagarna ''skyndsamt ändrades''. Och sen var cirkusen i gång med hemligstämplar och bakläxor av regeringsrätt och lagråd. Det finns många olustiga inslag i denna historia. Offentlighetsprincipen har fungerat väl i Sverige och har hittills inte orsakat några problem i relationerna med andra länder. Bråket med scientologikyrkan är första gången och den svenska regeringen vek sig direkt. Påtryckningarna från USA har varit hänsynslösa gentemot svensk tradition och lag. USA har krävt ändring nu och regeringens undfallenhet har gjort att man inte haft tid att tänka igenom alla konsekvenser. Den lagändring som nu föreslås är ett provisorium, eftersom en grundlagsändring är för omfattande. Utredningen som ser över området är inte klar. Fallet är också oroande som exempel på vad som händer när ett litet lands demokratiska procedur krockar med stora internationella ekonomiska intressen. Offentlighetsprincipen har under mycket lång tid varit en viktig del av det svenska statsbygget. De senaste tio årens utveckling inom musik/underhållningsbranschen ställer högre krav på att länderna bevakar upphovsrätten. Konflikten är inte lätt att lösa, men det är inte bra att viktiga principer omedelbart får stå tillbaka för kortsiktiga vinstintressen.'' (not 493) Att USA:s inverkan och påtryckningar på den svenska staten är stora råder ingen tvekan om. Eftersom Nazi-Tyskland under Hitlers ledning kallade sig för tredje riket är det på sin plats att kalla USAs systematiskt tillskansade världsherravälde för Det Fjärde Riket, ''The Fourth Reich''. ___________________ Not 433. Dokumentärfilmerna om Det Kalla Kriget. Del 1 - 24 sändes i SVT under 1999. Dokumentärfilmerna om CIA USA:s hemliga krigare Del 1 Broderskapet Del 2: Svikarna och Del 3: Bakslagen sändes i SVT under 1999. Not 434. Man kan inte mörda historien Naom Chomsky Epsilon Press 1995 s 325. Not 435. Ibid s 325. Not 436. Man kan inte mörda historien Naom Chomsky Epsilon Press 1995 s 326. Not 2: John Pilger, A Secret Country (Jonathan Cape 1989); se även hans dokumentärserie ''The Last Dream'' (1988), producerad inför det australiensiska 200-årsminnet i samarbete med Australian Broadcasting Company. Jonathan Kwitny, The Crime of Patriots (Norton 1987). CIA; the Pike Report (Spokesman Books, Nottingham 1977); rapporten läcktes till Village Voice (16 och 23 feb 1976). Garthoff, Détente and Confrontation, sid 487f. Not 437. CIA & USA:s verkliga utrikespolitik William Blum. Not 3 New York Times, 8 mars 1992, sid 14. Not 438. CIA Inifrån Dagbok 1956 - 74 Philip Agee Bokförlaget Prisma Stockholm 1975. Not 439. CIA & USA:s verkliga utrikespolitik William Blum Epsilon Press 1995/98. Not 440. CIA Inifrån Dagbok 1956 - 74 Philip Agee. Not 441. Ibid, bokomslaget. Not 442. CIA och USA:s verkliga utrikespolitik William Blum Epsilon Press Innehållsförteckningen. Not 443. Världshistorien efter 1945 3. Revolutionens och svältens värld, Erling Bjöl. Bonniers 1974 s 458 - 459. Not 444. Dagen Nyheter 12 mars 1999 Kurt Mälarstedt: Clinton beklagar CIA:s roll i Guatemala. ''Fel av USA att stödja militärens förtryck i landet.'' Not 445. Artikel i Svenska Dagbladet från 21 november 1999 med rubriken ''USA gjorde fel under kalla kriget''. Not 446. Svenska Dagbladet 17 april 2000 Karin Henriksson: CIA-dokument avslöjar amerikanskt spel i Iran. Not 447. Aftonbladet den 10 augusti 2000 ''Eisenhower beordrade mordet på Lumumba''. Not 448. Expressen den 9 augusti 2000 (TT-AFP): USA bakom mordet på Lumumba. Not 449. CIA & USA:s verkliga utrikespolitik William Blum s 138 Not 450. Ibid s 142. Not 451. Ibid s 140 - 141. Not 452. Skrivelse med bilagor till riksdagens ledamöter. En förstudie i vad en sanningskommission kan göra för Sverige som demokrati och för att det svenska rättssystemet skall börja fungera C 1999 Thorsten Sennton, Djursholm. Skriften författad, förlagd och tryckt i egen regi. Not 453. Dokumentärfilm om Echelon TV 4 17 mars 2000. Not 454. Storebror heter Echelon Artikel i Affärsvärlden nr 17 den 22 april 1998 USA:s säkerhetstjänst utnyttjas av företagen Artikel av Ola Hellblom publicerad i Dagens Industri 15 mars 2000 Not 455. Ibid. Not 456. Ibid. Not 457. Ibid. Not 458. Generande spioneri i vänkrets Artikel i Svenska Dagbladet av Ylva Nilsson 31 mars 2000. Not 459. Datateknik 3.0 Nr 5, 28 oktober 1999. Artikel av Ola Sigurdson med rubriken Använd inte amerikanska program. datateknik.se/arkiv/99-10/frame3.html,artikel av Göte Andersson i Datateknik 10/99. Not 460. Affärsvärlden nr 17 22 april 1998 Informationskriget Underrättelsetjänster. Not 461. Dagens Nyheter 6 juli 2000 Mats Holmberg: USA:s spaning utreds. Not 462. DN Utrikes Utblick artikel införd den 22 april 2000 med rubriken USA uppträder som tveksam sheriff av Bengt Albons som är säkerhetspolitisk reporter på DN. Not 463. Aftonbladet 2 maj 2000: Nu slutar USA störa alla som har GPS (TT, Aftonbladet). Not 464. Aftonbladet 14 oktober 1999 Asbjørn Svarstad: FBI ville öppna kontor i Danmark - under falsk flagg. Not 465. PI Morgonekot 29 maj 2000 Christer Larsson Ekots utsände i Visby. Not 466. Svensk Rotary Matrikel 1997-1998: s 23 om Rotarys Intercountryverksamhet. Not 467. SVT 27 maj 2000 Utflykt till Japan reportage av Sven Strömberg om det japanska kejsarparets liv. Not 468. Avisen 27 maj 2000 Gudomlighet på statsbesök artikel av Folke Straube. Not 469. Dagens Industri 10 juni 1999 artikel av Ola Hellblom: Fransk-tysk ''tredje väg'' för magstark för Persson. Not 470. Expressen ledarsidan 31 juli 2000. Not 471. Aftonbladet 22 juni 2000 (Reuters-TT) Coca-Cola i Nordkorea. Not 472. Göteborgs-Posten 29 oktober 1998 Arne Lapidus: USA rycker ut igen - för att rädda fredsavtalet. Not 473. Svenska Dagbladet 4 juni 2000: Persson mötte Clinton Diskuterade Mellanöstern. Not 474. Dagens industri 9 februari 1998 USA Hans-Inge Olsson Merrill Lynch på utlandsoffensiv Marknaden ökar i Stockholm. Not 475. Finanstidningen 16 juni 2000 Per Lorenz: Bofors säljs till USA. Not 476. Svenska Dagbladet 26 juli 1999 TT-AFP: Avtal mellan USA och Vietnam. Not 477. Finanstidningen 30 juni 2000 Jörgen Eklund: Svenskt program skydd mot spioner Med Safe-it kan Echelon inte läsa e-posten. Not 478. Dagens Nyheter 6 juli 2000 Mats Holmberg USA:s spaning utreds. Not 479. CIA Inifrån, Dagbok 1956-74 Philip Agee Not 480. Ibid: Texten från bokomslaget. Not 481. Ibid: Texten från bokomslaget. Not 482. CIA & USA:s VERKLIGA UTRIKESPOLITIK Omslagstext. Not 483. Noam Chomsky: Man kan inte mörda historien. Ur Johnny Lindholms förord. Not 484. De mänskliga rättigheternas politiska ekonomi. Noam Chomsky & Edward S. Herman. Not 485. Aftonbladet 15 april 2000 John Pilger: De stödde en massmördare. Not 486. CIA & USA:s verkliga utrikespolitik William Blum. Not 16. För ytterligare diskussion om dessa saker:
Not 17. Los Angeles Times,26 juni 1988, sid 8. Not 18. Nyhetssändning i amerikansk radio, 3 november 1989. Not 19. Under våren och sommaren 1945 uttryckte Japan det mycket klart via tredje land och inhemska meddelanden att man var redo att ge upp. Men USA - som hade knäckt den japanska koden och därmed kände till innehållet i dessa meddelanden - svarade inte. Det enda villkoret som Japan nämnde var bibehållandet av det kejserliga systemet - och det visade sig senare att det kejserliga systemet till slut bibehölls. Se Stewart Udall, The Myths of August (Pantheon 1994), kap 4 och 5; Hearings Before the Committee on Armed Services and the Committee on Foreign Relations, USA:s senat, 25 juni 1951, sid 3113f, angående det japanska erbjudandet i juli via Sovjetunionen; New York Times, 11 augusti 1993, sid 9. Not 487. CIA & USA:s verkliga utrikespolitik William Blum sid 17. Not 1. David Evans, ''Catch F-22'', In These Times (Chikago, nyhetstidning som utkommer varannan vecka), 11-24 juli 1994, sid 14 - 18. Not 2. 1½ krig: San Francisco Cronicle, 27 januari 1978; 2 krig: New York Times, 10 december 1993, sid 1. Not 488. Svenska Dagbladet 26 juli 1999. TT-Reuters: USA uppmanar Kina respektera Falun gong. Not 489. Svenska Dagbladet 10 juli 2000 Bertil Lintner: Kina Radiosändningar retar makthavare. Not 490. Expressen 22 april 2000, Victoria Enqvist: Victoria till Vita huset. Not 491. Svenska Dagbladet 16 juni 2000, Fredrik Braconier Internationella Domstolen: USA-krav på immunitet för amerikaner. Not 492. Göteborgs-Posten 30 juli 1999 ''Spionplan'' ska få ny bana. Not 493. Expressen 23 februari 2000 Ledare: Amerikanskt lydrike.
|
Tillbaka till Innehållsförteckning |
|
|
|
|
|
|
Hemsida |