Ett flertal debatter har handlat om bristande kvalitet i rättsväsendet, advokaters ansvar och hur svårt det är att få rätt när en advokat gjort en felhandling. Jurister har mestadels debatterat principer och etik medan de rättssökande uppehållit sig vid moral och den upplevda verkligheten. Därför har de svårt att förstå varandra. Jurister är nöjda med det som det är, rättssökande förmår inte göra något åt det och politikerna verkar villrådiga.

- Bertil Bjurström visar med exempel hur en advokat gjort en bevisbar grov felhandling. Sedan ger domstolen advokaten skydd och frikänner från ansvar. Generalsekreteraren i Sveriges Advokatsamfund, Anne Ramberg, redovisar i en artikel principerna för advokatansvaret, men verkligheten är en annan. Advokatsamfundets vice ordförande Bo Ahlenius slänger i en debattartikel iväg kommentaren, att det är en oförskämdhet mot domarkåren att påstå att vänskapskorruption förekommer i domstolar.

Det är blåögt att tro att det inte förekommer kollegial- och vänskapskorruption i Sverige. Korruption är ett klandervärt men naturligt mänskligt beteende som vi får dras med.

- Det uppseendeväckande är i stället, att det i Sverige saknas organ som med kurage och effektivitet bekämpar sådan korruption när den förekommer. Det får rättsväsendet att ruttna från insidan. Fallet Osmo Vallo är endast ett exempel i mängden.

- Det finns några olika sätt som medveten rättskorruption ostraffat kan bedrivas på.

- Det första är, som i fallet Osmo Vallo, att bevis eller andra domskäl "försvinner" så att lag kan vrängas.

- Det andra är att medvetet använda dålig kvalitet. Domstolen kan strunta i att ange domskäl. Så har ibland skett när domen rimligtvis hade blivit en annan om domskäl angivits.

- Det tredje är en överslätande attityd. En besiktningsman hade inte sett en spricka i en mur och dömdes betala 200 000 kronor i skadestånd. Advokater och andra jurister kan göra betydligt värre misstag än så men frias av det juridiska nätverket med överslätande attityder.

- Följande två exempel kan både lekmän och jurister förstå.

1. En advokat utsågs av dom- stol till bodelningsförrättare. Han arbetade så oskickligt att bodelning inte kunde genomföras, där- till gjorde han bevisbart många och grova fel. I den uppkomna situationen skulle han ha jämkat sitt arvode men gjorde inte så. Det blev en tvist om det som advokaten vann. Domaren, advokatens arbetskamrat, kollega och uppdragsgivare, ursäktar sig generat efteråt med att "han är ju allmänt ansedd som skicklig". Med sådan förutfattad åsikt går det inte att erhålla en rättvis dom.

2. En tingsrätt utesluter två domskäl i en dom. De är så tunga att de troligen skulle förändra domen. Därför överklagas den. Hovrätten fastställer tingsrättens dom utan att behandla de saknade domskälen. Så dålig kvalitet vid domstol är en skam, inte bara för Svea hovrätt som dömde, utan för hela rättsväsendet som tillåter att det får förekomma.

- Domstolen skulle aldrig godkänna så dålig kvalitet på ett arbete utfört av näringslivet. Många vakar över hur näringslivet sköter sig men ingen vakar över domstolarnas kvalitet.

- Det finns några grundläggande orsaker till problemen:

* Rättsväsendet har ett omvänt belöningssystem. Dålig kvalitet genererar mer välbetalt arbete som är lönsamt för jurister ungefär som en dålig bil är lönsam för verkstaden. Morot för kvalitet och effektivitet saknas.

* Skattebetalare, försäkringsbolag och enskilda tvingas att betala kostnaderna för Svea hovrätts dom (det andra exemplet ovan) trots att domen inte behandlar den fråga som överklagas. Något liknande skulle aldrig förekomma i näringslivet.

* Samhället saknar organ som med kurage och kraft kan beivra dålig kvalitet och olika former av rättsröta. JO och JK handlägger ej ärenden dör domskäl måste granskas, och det måste man alltid göra i sådana fall. Det är som om jurister och politiker tycks tänka "korruption och ineffektivitet i rättsväsendet förekommer i princip inte” och agerar därefter.

- Jag är övertygad om, att en liten grupp erfarna organisationsutvecklare lätt skulle kunna sänka rättsväsendets kostnader med 20 procent genom att ändra det omvända belöningssystemet och höja domstolarnas kvalitet.

- Det behövs en specialdomstol, fristående från rättsväsendet, för att handlägga ärenden som rör rättväsendets effektivitet och kvalitet, kostnadstvister, kollegial- och vänskapspåverkan vid domslut och tvister som rör jurister i sin yrkesutövning. Specialdomstolen skall ha befogenhet att ogiltigförklara dom som ej håller tilläckligt god kvalitet.

LARS CORNELL Tjust 

Copyright