Sverige återigen inför rätta i Strasbourg

Rättsosäkerhet. Skattemyndigheten beslutar om skattetillägg vid oriktiga deklarationsuppgifter. Domstol kan pröva beslutet, men oftast först efter flera år.

Sedan 1971 har mer eller mindre meriterade tjänstemän vid landets skattemyndigheter kunnat lägga på den som har lämnat en oriktig eller ofullständig uppgift i deklarationen en avgift, ett s k skattetillägg. Till skillnad från böter som kan uppgå till maximalt 150 000 kronor och döms ut av domstol, existerar inte någon övre gräns för skattetilläggets storlek. Tillägget tas ut i relation till den undandragna skatten, och kan i det enskilda fallet bli mycket högt.
    Skattetillägget kan drabba den enskilde hårt, och det utan att skattemyndigheternas administrativa sanktionssystem är underkastat de rättssäkerhetsgarantier som gäller för domstolarnas prövning av om en misstänkt har lämnat felaktiga uppgifter med uppsåt.

När det administrativa sanktionssystemet infördes applåderades det som en radikal nyhet i det svenska rättsväsendet. Tidigare kunde domstolarna till regeringens förtret fria en misstänkt skatteundandragare i brist på bevis. Så kunde vi inte ha det, i stället infördes en ordning som alltjämt går på tvärs mot den mest överordnade rättsprincipen av alla: rätten att bli betraktad som oskyldig tills motsatsen är bevisad.
    I strid med grundläggande rättsstatliga principer som Sverige annars bekänner sig till har tyngdpunkten i påföljdssystemet sedan 70-talet förskjutits från domstol till fiskus. Själva poängen med skattetillägget är att det inte är definierat som straff, utan som en administrativ avgift. Det underlättar hanteringen och är en inkomstbringande affär - närmare två miljarder kronor dras in till statskassan varje år.

Årligen beslutar skattemyndigheterna om cirka 100 000 skattetillägg, medan antalet dömda i domstol för skattebrott stannar vid ett hundratal. Vilka ärenden som hamnar i domstol respektive avgörs av skattemyndigheten bestäms av den enskilde skattehandläggarens dagsform, kompetens och nitisk läggning.
    Dagens taxeringsförfarande låter inte vidare rättssäkert, och är det inte heller. Särskilt inte som det kan gå över tio år från det att skattemyndigheten beslutar att lägga på en person skattetillägg tills högsta rättsliga instans har överprövat beslutet. Under den tiden hinner t ex en företagare som sedermera får rätt mot skattemyndigheten, gå i konkurs och få sitt liv slaget i spillror. Och detta enbart på grund av en enskild tjänstemans beslut att påföra honom en sanktionsavgift.
    Häromdagen inträffade dock något som kan få dramatiska effekter. Europadomstolen i Strasbourg beslutade på talan av Skattebetalarnas förening att pröva om det svenska taxeringsförfarandet och hanteringen av skattetillägg går att förena med Europakonventionen angående skyddet för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
    Att konventionen sedan 1995 är införlivad med svensk rätt betyder inte att Sverige i alla delar lever upp till konventionens krav.

Enligt artikel 6 skall t ex den som misstänks för brott ha rätt till prövning av en opartisk domstol inom rimlig tid. En första fråga är då om en skattemyndighet kan anses utgöra en domstol och om skattetillägg skall jämställas med straff?
    Till skillnad från 1995 års skattekontrollutredning tycks den nu sittande skattetilläggskommittén anse, med justitierådet Johan Munck som särskild utredare, att avgiften i själva verket är ett straff, men att systemet trots allt kan behållas under förutsättning att det blir mer rättssäkert. Som Munck konstaterar i Tidskrift för Sveriges domareförbund från i mars har "utvecklingen av praxis lett till en ordning som framstår i flera hänseenden som ganska diskutabel. Skattetillägget slår ofta alldeles för hårt och blint... man kan inte bortse från risken att systemet, om ändringar inte vidtas, kommer att förlora i legitimitet". Så sant, så sant.

Europadomstolen kommer knappast att hinna meddela dom i det svenska skattetilläggsmålet innan Munck senast vid årsskiftet skall presentera sina förslag. Men redan nu står det helt klart att det svenska taxeringsförfarandet är förenat med en rad rättssäkerhetsbrister som omgående måste rättas till.
    En förutsättning för att Sverige skall kunna leva upp till konventionens krav är att rättsväsendet kan tillförsäkra medborgarna deras rätt att få bl a skattetillägg prövade av domstol inom skälig tid. Europadomstolen godtar varken ursäkter om att domstolarna lider brist på ekonomiska resurser, eller det faktum att rättsprocesser kan vara mer eller mindre komplicerade.
    Genom att ta medborgarnas rättssäkerhet på allvar även i skattesammanhang skulle vår nyutnämnde justitieminister Thomas Bodström betydligt kunna förbättra landets anseende som rättsstat.
    Det borde vara en angelägen uppgift, inte minst för den som till helt nyligen stod på den lilla människans sida.

Ledaren Svd