Titel: Reputations under fire. Winners and losers
Författare: David Hooper
Förlag: Little, Brown and Company 2001

Reputations under fire är skriven av en expert i ämnet, advokaten David Hooper som är delägare i advokatfirman Biddle som har förtalsmål som specialitet. Han beskriver på ett initierat och väldokumenterat sätt om många av de berömda förtalsmål som har gett eko långt utanför Englands gränser. England har sedan länge varit favoritlandet för alla som önskar stämma någon för förtal. Landets lagar skyddar den som anser sig förtalad, och gör det lätt att vinna stora skadestånd även om man råkar vara skyldig. Till skillnad från i många andra länder (bland annat Sverige) är det den som förtalar som har hela bevisbördan i dessa mål i England.
   Den kanske mest kända affärsmannen som konsekvent använde sig av de engelska förtalslagarna för att gå till motattack mot sina fiender var mediemagnaten Robert Maxwell. Under 30 år visste han precis hur han skulle bära sig åt för att försvara sitt skamfilade namn och rykte i domstol. Maxwell kunde på det sättet skydda sin person ända fram till 1991, när han begick självmord efter att ha blivit avslöjad för att han använde en av sina tidningars pensionspengar för sina egna affärsändamål.

Inte lyckats lika bra
Medan Maxwell kunde använda sig av den engelska förtalslagen för att skydda sin suspekta affärsverksamhet från insyn ända fram till sitt självmord, finns det andra som inte lyckas lika bra.
  En av dem är affärsmannen Mohamed Al Fayed, som bland annat är verksam i England, och som blev känd för den större allmänheten när han 1985 köpte företagsgruppen Fraser, där flaggskeppet varuhuset Harrod's ingår. Al Fayed blev även känd på grund av sin son Dodi som sällskapade med prinsessan Diana och som omkom tillsammans med henne i en bilkrasch i Paris 1997.
   Mohamed Al Fayed använde sig också av förtalslagen mot både anställda och tidigare affärspartners för att vinna personliga fördelar. Men när han gick för långt och till och med anklagade kungahuset för sin sons och prinsessan Dianas död, blev han till sist själv avslöjad.
   Vad som hittills framkommit är att han ljugit både om sin bakgrund och om hur finansieringen av köpet av Fraser gick till.
   I stället för att bli adlad som han hade hoppats på fick han själv betala dyrt för de rättegångar som han själv hade initierat. Och betala dyra skadeståndsanspråk. Mohamed Al Fayed beviljades inte heller engelskt medborgarskap trots sina stora ägarintressen i Storbritannien.
   I fallet Al Fayed visar det sig att det trots allt kan vara farligt att åtala sin omgivning för förtal, om man inte har ett gott namn och rykte som går att försvara.

Enskilda individer stämdes
Förtal gäller inte bara enskilda personer. Det kan också gälla företag. Engelska förtalslagar medger bolag att begära skadestånd om deras företags rykte skadas. McDonald's i England har tidigare flitigt utnyttjat denna möjlighet så snart propaganda riktas mot företaget. Det fick två enskilda personer erfara när de vägrade be McDonald's om ursäkt för den propaganda som de riktades mot Mc Donald´s och därför blev stämda för förtal.
   Det var en liten grupp Greenpeaceaktivister som agerade mot McDonald's genom att fråga sig vad det var för fel på McDonald's. Genom finurligt illustrerade trycksaker som man delade ut utanför olika McDonald's restauranger demonstrerade ett 10-tal aktivister sitt missnöje mot "Mc Torture, McGarbage, McCancer, McMurder, McGreedy, McDollar och McProfits".
   Trycksakerna fick både det amerikanska huvudkontoret och det engelska McDonald'sbolaget att gå i taket. Man flög genast in experthjälp och sju privatdetektiver som kunde spåra upp det tiotal aktivister som var skyldiga till produktion och distribution av dessa alster, och de som inte ville be om ursäkt för sitt uppträdande åtalade man sedan för förtal.
   Men i detta fall tog man i för mycket. I stället för att stämma i bäcken mötte man ett motstånd som man aldrig kunnat föreställa sig. De två personerna, Helen Steel och Dave Morris som vägrade be om ursäkt och blev stämda, fick snabbt gehör för sina protester även utanför England.
   De 5 000 broschyrerna som hade delats ut, fick sina efterföljare i mycket större upplagor. Rättegången medförde att "the Mc Information Network" med sin webbplats McSpotlight grundades 1996. På kort tid lockade hemsidan till sig 7 miljoner besökare. Under 1999 hade hemsidan som propagerar mot McDonald's besökts av 65 miljoner!

En svidande pr-förlust
McDonald's vann en pyrrusseger i en rättegång som kostat mer än 10 miljoner pund. Aktivisterna, som inte hade några pengar, överklagade sedan de blivit dömda att betala 30 000 pund vardera. Överklagandet kostade McDonald's ytterligare 200 000 pund och bötesstraffet sänktes till 20 000 pund för de åtalade, som sedan aldrig betalade sina böter.
   Resultatet av hela domen blev en svidande pr-förlust för McDonald's som nog inte gör om samma sak igen i första taget, eftersom även de egna aktieägarna reagerade starkt negativt mot all publicitet mot McDonald's i samband med stämningen.
   Själv förordar David Hooper mildare domar i förtalsmål. Att kunna be om ursäkt i stället för att behöva betala dryga böter ser han som en dygd. Det är lätt att hålla med honom när man läser om de många målen som han utförligt beskriver i sin bok.

Mats Lönnerblad