Två böcker som behandlar samma livsfilosofiska ämne har utkommit, en i England, en i Sverige. Det centrala temat är människans eviga grundfrågor om tillvarons yttersta orsak och mening. Böckerna går mot strömmen såtillvida att de vill förmedla ett förenande helhetsperspektiv i vår splittrade tid där absolut pluralism är ledstjärna i snart sagt alla livsfilosofiska sammanhang.

1. Titel: Människans ofrånkomliga livsfrågor
Författare: Bruno Mårtensson
Förlag: Prisma

2. Titel: Understanding reality. A commonsense theory of the original cause
Författare: Stefan Hlatky och Philip Booth
Förlag: Jon Carpenter Publishing

Den ena boken har titeln Understanding reality. A commonsense theory of the original cause och är författad av den ungerskfödde filosofen Stefan Hlatky i samarbete med psykoterapeuten Philip Booth, Oxford.
   Den andra boken, Människans ofrånkomliga livsfrågor, har Bruno Mårtensson till upphovsman. Mårtensson, som under många år verkat som gymnasielärare i religionskunskap, är väl förtrogen med Hlatkys filosofi och hänvisar till sin läromästare i sitt förord. I Mårtenssons framställning finns texter direkt hämtade från Stefan Hlatky.

Båda böckerna bygger alltså på Hlatkys teorier och vill presentera logiska svar på de grundfrågor varje barn ställer: "Varför lever man?" "Varifrån kommer allt?" Problemet är inte barnens frågor, problemet är de vuxnas svar. Brist på tillfredsställande svar skapar den mänskliga vilsenheten och ångesten inför de existentiella frågorna. Var och en blir i grunden en gåta för sig själv och andra och får gå omkring som en Diogenes (300-talet f.Kr) med lykta och leta efter Människan, det vill säga sig själv, sin egen identitet.
   Stefan Hlatkys tes är att vi aldrig kan förstå oss själva om vi inte förstår den verklighet vi lever i - och vi kan inte förstå denna verklighet om vi inte förstår dess yttersta orsak. I sin bok argumenterar Hlatky för att den yttersta orsaken är en oskapad och osynlig levande varelse, ett medvetet väsen - en helhet där vi själva i egenskap av oskapade och osynliga medvetanden ingår som delar. Med en liknelse: vi är i grundsituationen som celler i en organisk enhet; vi är inneslutna i helheten.
   Hlatky kallar helheten för Gud, men lyfter inte fram gängse gudsföreställningar. Gud är varken outgrundlig eller bestraffande. Hlatky argumenterar i stället för att Gud har samma behov som alla medvetna väsen har: behovet att bli förstådd och därmed älskad.

Behovet av kärlek är Guds motivation för att uttrycka skapelsen, den synliga världen. Gud vill bli förstådd av sina delar, oss människor. Hela universum, med jorden och alla andra himlakroppar, är en bild, en meningsfull energiprojektion, "Guds talan till oss", så att vi ska kunna förstå vår naturgivna relation till Gud och varandra - få perspektiv på vår situation som inneslutna delar.
   Vår köttsliga kropp, som ingår i skapelsen, ser Stefan Hlatky som ett ändamålsenligt verktyg för att vi ska kunna gå i land med uppgiften. Till skillnad från djur har vi människor det rent teoretiska tänkandet och det talade språket. På så sätt kan vi kommunicera vår situation och leva i en gemensamt odlad, logisk gudsmedvetenhet, villkoret för etik och fredlig samlevnad.
   Hlatky kritiserar irrationella element i såväl teologiska som panteistiska (New Age) synsätt - och även den blinda tron på naturvetenskapen.

   När vi utgår från vetenskapens mekanistiska verklighetssyn med Big Bang som absolut startpunkt blir helhetsfrågan klyvd i två frågor.
   Dels vill vi förstå oss själva, dels vill vi förstå den övriga verkligheten - men utan att kunna koppla ihop dessa två på ett logiskt sätt.

Därför blir den mänskliga samlevnaden alltmer splittrad och i avsaknad av etik. Varje människa blir i praktiken sin egen art, vilket leder till maktkamp, främlingskap och till en ständig kapplöpning om maktmedlet, penningen. Man kommer osökt att tänka på Kristi ord: "I kunnen icke tjäna både Gud och Mammon."
   Understanding reality är uppbyggd som en dialog mellan Stefan Hlatky och Philip Booth i bästa Platon-anda. Boken redovisar också ett antal texter från skärmutställningar som Hlatky presenterat på bibliotek och studieförbund genom åren.
   Både Hlatky och Mårtensson behandlar ämnet filosofi i dess klassiska innebörd som ambitionen att presentera ett hållbart svar på helhetsfrågan, en allmän världsförklaring som svarar mot barnens logiska livsfrågor.

Det känns befriande i en tid när man i pluralismens heliga namn oftast inskränker filosofiämnet till alla möjliga begränsade frågeställningar.
   Efterdyningarna av den analytiska filosofins flodvåg under förra seklet tycks ännu ha greppet om många så kallade filosofer, med Torbjörn Tännsjö i spetsen.

Mats Lönnerblad