Riksbanken ger fel bild av utförsäljningen Av Lars Wohlin - Dagens Industri - 7 januari 2002 Riksbanken misstolkar sin egen statistik över svenska direktinvesteringar utomlands. Svenska investeringar utomlands redovisas i denna statistik som svenska, även sedan det svenska moderbolag som gjorde dem köpts upp av utländska intressen. Svenska företag gör mer direktinvesteringar i
utlandet än utlandet i Sverige, säger Riksbanken i en kommentar
kring nyligen framtagen statistik om utlandsinvesteringarna. I själva verket är Riksbankens statistik mer grundläggande missvisande än vad DI har förstått. Antag att ett svenskt företag köps upp av ett utländskt företag. Företaget har under många år haft direktinvesteringar i utlandet. Låt oss anta att de uppgått till 10 miljarder kronor. Vad händer då i statistiken? Man skulle kunna tro att 10 miljarder då förs över från svenska tillgångar i utlandet till det utländska företaget, och att därmed 10 miljarder försvinner i statistiken över svenska utlandsinvesteringar. Så sker dock inte. Finns aktierna i företagets utländska dotterbolag kvar hos det svenskregistrerade moderbolaget, redovisas alltjämt de utländska dotterbolagen som svenska utlandsinvesteringar. Låt oss ta ett konkret exempel. Skogsbolaget Stora har sålts till Finland. Stora hade under många år dessförinnan genomfört stora direktinvesteringar i utlandet. Bland annat köptes den tyska papperskoncernen Feldmülle för cirka 14 miljarder kronor i mitten av 1990-talet. Aktierna i det tyska bolaget tigger kvar i Stora AB och registreras därför som svensk tillgång, fast det är en finsk tillgång. Samma sak gäller många andra svenska uppköpta bolag. Det är fråga om mycket stora belopp som borde dras ifrån svenska utlandsinvesteringar under den senaste tioårsperioden. Statistiken skulle se radikalt annerlunda ut, om statistiken syftade till att redovisa svenska utlandstillgångar som kontrolleras av koncernbolag med svensk hemvist. Det är svårt att veta i vilken utsträckning
aktieinnehavet i svenskägda företag i utlandet flyttas över till
direktägande av det utländska företaget vid uppköp. Troligen
ligger dock huvuddelen av dessa aktier kvar i de gamla moderbolagen.
Således torde till exempel Volvo Personbilars utländska
dotterbolag, bland annat fabriken i Gent, inte ha flyttats över
till direktägande av Ford i utlandet utan alltjämt ägas av Volvo
Personbilar Sverige. "Det finns inget i våra siffror som stödjer att det skulle var en massiv utförsäljning av svenska företag." Nej det är så sant - men heller inget som
stödjer att massiv utförsäljning inte förekommer. Statistiken
visar ju inte alls det debatten gäller, nämligen utländska
tillgångar som kontrolleras av svenska koncernmoderbolag.
Felvisningen torde vara av en storleksordning som allvarligt ändrar
statistikens innebörd. Invest in Sweden Agency, ISA, är en skattefinansierad institution som i sina årsrapporter skryter med hur oerhört attraktiv investeringsmiljö är i Sverige, och pekar på ett kraftigt ökat intresse att investera i Sverige. I ISAs statistik ingår utförsäljningen av sådana företag som Astra, Modo, Stora, Aga, Pharmacia, Pripps, Ica etc. Det är naturligtvis djupt olyckligt att skattefinansiera en statlig institution som inte kan klara ut denna skillnad ordenligt, och som ser varje utförsäljning av ett svenskt företag som en stor framgång. Sammantaget får man ett intryck av att regeringen till varje pris vill undvika att se utförsäljningen av svenska företag som det djupt allvarliga problem det är. Det skulle kunna tolkas som att investeringsklimatet i Sverige är dåligt. Inom fem till tio år måste man nog räkna med att även resten av de större svenska företagen har sålts till utlandet. Lars Wohlin |
|
|
|
|
|
|
|
|
Hemsida |