[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Straffad på livstid
Av Eva E - Expressen - Sista ordet - 6 september 2001

1989 gick mitt företag i konkurs. Vi var två om företaget, men jag stod som ägare. Efter några år började så införsel på min lön. Min dotter och jag levde på existensminimum. Det var tuffa tider och för att min dotter skulle kunna hänga med sina kamrater någorlunda offrade jag min semester och tog ut pengar i stället. Min dotter flyttade så småningom och jag fick chansen att jobba för mat och husrum på Gotland.

När jag så kom hem igen var det åter dags för införsel och existensminimum.

Jag arbetar som undersköterska. Från min lön ska nu dras 3 775 kronor i månaden. Skulden jag har är på cirka 1,3 miljoner kronor, något jag aldrig kan betala. Det hela känns för jävligt. Är det rimligt att man ska straffas med livstid för det här? Inte ens mord straffas så hårt.

Jag har frågat kronofogden om skuldsanering, men han tyckte inte att det var någon idé. Det skulle bara bli avslag, påstod han.

Hela mitt liv är nu kringskuret. Jag kan aldrig åka på semester, köpa nya kläder eller skor, ha en hobby eller bjuda mina barn och barnbarn på middag. Jag har en mamma på servicehus sju mil från Stockholm. Henne har Jag inte råd att besöka längre.

Eva E

 

Expressen
Copyright


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida