Näringsdepartementet har slingrat sig från sanningen i 17 år Av Marie-Anne Olsson - 18 mars 2014 Entreprenören och uppfinnaren Börje Ramsbro blev den 3 december 1993 av med sitt livsverk, koncernen System 3R, inklusive patent och varumärken. Alltsedan dess har han försökt få svar på hur det egentligen gick till. Bilden har successivt klarnat och han har nu, vid 75 års ålder, ännu inte gett upp, utan fortsätter att jobba för sin rätt. System 3R såldes senare till utländsk ägare för cirka 320 Mkr utan att Börje fick en krona. Det låter konstigt, men så är det Än konstigare är det, att en av de parter som lierade sig med hjärnan bakom brottet – en slipad riskkapitalist – var den statliga Stiftelsen Industrifonden, en stiftelse som Börje aldrig hade kontaktat eller begärt något stöd från. Industrifonden och riskkapitalisten blev ”så goda vänner” att de fortsatte att samarbeta. För inte alls länge sen satt Industrifondens VD och den slipade riskkapitalisten i samma styrelse, och de har samarbetat om diverse investeringar. Ja, vi pratar här om en statlig stiftelse som bildades 1979 med uppgift att bidra till att på sikt stärka expansions- och konkurrenskraften inom svensk industri. Jag trodde att det innebar att Industrifonden ska stödja uppfinnare och entreprenörer, inte medverka till att de förlorar sitt livsverk. När Börje fick reda på att Industrifonden hade 30 000 aktier i System 3R i sin ägo, vände han sig dit för att komma till tals med ledningen och få diskutera igenom hur det hade gått till. Han tog för givet att ledningen, som inte var densamma som 1993, skulle vara villig att gottgöra sina företrädares felaktigheter. Det fick Börje inte något gehör för, istället fick han hotelser och förolämpningar i retur. Läs vidare: Vilken kultur har Industrifonden? Han vände sig då till Industrifondens huvudman, Näringsdepartementet, med en begäran om att få svar på en del frågor. Det här var 1997, alltså för sjutton (17) år sedan. Ett kansliråd hos Näringsdepartementet, tillika styrelseledamot i Stiftelsen Industrifonden, återkom med, som han uttryckte det i ett fax, citat ”Här några papper som inte kan bedömas som hemliga”. Se faxsida 1. Han angav inte på vilka grunder något skulle anses hemligt och dessutom hade han medvetet blankat en paragraf i ett avtal och utelämnat efterföljande sidor. Se faxsida 10. Paragrafen visade sig flera år senare vara av avgörande betydelse för att kunna dra rätt slutsatser. Kanslirådet hindrade alltså Börje från att få full information om avtalsläget och därigenom fördröjdes processen att få fram sanningen med åtskilliga år. Läs vidare: Statliga bluffmakare Denna händelse har lett till en enorm tidsspillan och resursslöseri för samtliga parter. Den har hindrat Börje Ramsbro att som entreprenör kunna ägna sig åt mer samhällsnyttiga saker. Istället har hans tid och ekonomiska resurser gått åt till informationsinsamling och flera processer. Skattemedel har nu lagts på samvetslösa ombud som gjort sitt bästa för hjälpa Industrifonden att hålla sig undan och slippa ta ansvar. Industrifondens ledning har valt att låta sig influeras och styras av ”sin gamle vän”, riskkapitalisten utan skrupler, som givetvis har gjort och gör allt för att dölja sanningen. När Börje vid ett flertal tillfällen under årens lopp har kontaktat Näringsdepartementet med önskemål och diverse frågor har man slagit dövörat till. Inga frågor har besvarats, inga undersökningar har gjorts, inget ansvar har tagits. Han har inte fått någon hjälp att bringa klarhet, detta av ett departement med uppgift att på alla sätt främja svenskt näringsliv. De har med sitt agerande medvetet eller omedvetet i sin okunskap bidragit till att hålla ekonomiska brottslingar bakom ryggen. De har betett sig precis som den tre berömda aporna, där en håller för öronen, en håller för ögonen och en håller för munnen. Är detta värdigt statstjänstemän, högt avlönade via skattemedel? Se klickbild Hur Stiftelsen Industrifonden, och inte minst dess
ombud, den disciplinanmälde advokat Hans Bagner idag knuten till MAQS
Law Firm, har agerat och fortfarande agerar, går att läsa mer om här:
IPR Forums utredare, enligt refererat samtal med Näringsdepartementets expeditionschef, överlämnade material bl.a. med en begäran om ett förtydligande av avtalsregler och begränsningar i det avvecklingsavtal som man tidigare mörkat. Vad hände sen då? Äntligen tog man tag i detta. Nej, där lurade jag dig allt, läsare. Istället fick IPR Forum efter cirka två veckor ett brev som i korthet lyder, citat: ”Det är inte Regeringskansliets uppgift att tolka detta avtal, särskilt med hänsyn till den i tingsrätten pågående tvisten mellan Börje Ramsbro och Stiftelsen Industrifonden. Detsamma gäller de övriga avtal och handlingar som du skickat till mig.” I och med det här svaret har alltså Näringsdepartementet igen, denna gång under täckmantel att ”inte lägga sig i en pågående process”, istället för att agera opartiskt, klart tagit ställning för parten Stiftelsen Industrifonden i pågående process, och därmed också för hjärnan bakom stölden av System 3R, den minst sagt ohederlige riskkapitalisten. Är det förenligt med syftet med ett Näringsdepartement? Ja, det pågår en tvist mellan Börje Ramsbro och Stiftelsen Industrifonden. Börje har följt de rekommendationer han har fått både från ledningen hos Stiftelsen Industrifonden och från vår tidigare Näringsminister, nämligen att ”om han inte är nöjd med sakernas tillstånd får han väl vända sig till rättsliga instanser”. Det var vad han gjorde under hösten 2012, när han insåg att inga av hans ansträngningar att lösa detta på fredlig väg ledde någon vart. IPR Forum har varit noga med att betona att de inskickade studierna inte är material som griper in i den pågående processen. Se information om IPR Forum. IPR Forum, som är en opartisk utredningsgrupp och inte inblandad i några processer, har främst velat ha en saklig tolkning av ett avtal som kom till i slutet på 1993, en saklig tolkning, inte en partsinlaga. Jag som skribent undrar naturligtvis, vad döljer Näringsdepartementet? Vem, vilka, vad vill Näringsdepartementet skydda? Vad är man rädd för? Vem är man utsatt för påtryckningar ifrån? Hur många ynkryggar finns det på Näringsdepartementet? Är detta ett värdigt agerande inom Regeringskansliet? Är det så här man vanligtvis hanterar ärenden? Vad är det för land vi lever i, jag som trodde att Sverige var en rättsstat? I så fall bör det komma ut, så att vi, svenska medborgare och väljare, kan agera. Vi måste få en ändring till stånd!
Marie-Anne Olsson Läs vidare: |
Hemsida |