[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]
Il faut bonne mémoire, après qu´on a menti
( Man behöver gott minne när man har ljugit )
Av Mats Lönnerblad - Ledaren - 15 november 2002
Nordea har äntligen erkänt att banken centralt, vid en enhet inom Koncernstab Kredit, samlar in uppgifter om företag och personer som driver rörelse som sedan sprids vidare.
Banken har också erkänt för Datainspektionen, att det är dessa uppgifter som ligger till grund för några av de värsta kränkande register som någonsin förekommit i Sverige, där Nordea medverkar till förtal. Om dessa register har jag tidigare skrivit, bl.a. i Gefle Dagblad 8 oktober 1999.
Vad som nu fordras är att domstol, polis och åklagare tar tag i ärendet på allvar. Det kan inte vara rimligt att delstatliga Nordea kan tillåtas att medverka till förtal, av de närmare 3.000 företagare och privatpersoner som finns upptagna i de två olika registren med både födelsenummer och fiktiva ”brottsregister” uppblandade med verkliga händelser, som jag tidigare avslöjat för SvD:s läsare.
Det är dessa register som fått sin stora spridning via Rikspolisstyrelsen, till både domstolar polis och åklagare. Rättsvårdande myndigheter har sedan 1993, varit informerade om dessa kränkande och olagliga förtalsregister, utan att göra någonting åt saken.
När sedan Sten Heckscher på Rikspolisstyrelsen äntligen tar tag i ärendet 1998, låter han bara Justitiekanslern utreda Rikspolisstyrelsens inblandning i dessa register, i stället för att själv grundligt utreda uppgiftslämnarnas brott i sammanhanget. De brott som består i att författa och sprida de falska uppgifterna i dessa olagliga register vidare. Så handlar bara en rättsvårdande tillsyningsmyndighet som inte vill att hela sanningen om Nordeas inblandning i det grövsta förtalsregister som förekommit i Sverige skall komma till allmänhetens kännedom !
När jag försommaren 2001 tillsammans med journalisten Erik Aronsson tog kontakt med de fyra storbankerna angående dessa register, ville ingen av storbankerna kännas vid registrens existens, trots att Nordea redan bekräftat spridningen av det aktuella registret 1998, för Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck !
Hanteringen visar således att såväl Datainspektionen som Rikspolisstyrelsen varit medvetna om Nordeas olagliga register utan att agera rättsligt, och utan att göra en ordentlig förundersökning, hur sekretessbelagda uppgifter från banken kunnat få den stora spridning som de har fått.
I samband med det felaktiga åtalet mot Bankrättsföreningen, som vi förlorade i de två första rättsinstanserna, Stockholms tingsrätt och Svea Hovrätt, men där Högsta domstolen gav oss full upprättelse, påstod Datainspektionen t o m att innehållsförteckningen på Bankrättsföreningens hemsida utgjorde ett ”olagligt register”.
Där var Datainspektionen snabb i vändningarna med åtal mot Bankrättsföreningens webbmaster Börje Ramsbro, medan man fortfarande inte agerat rättsligt mot Nordea, för de kränkande register som fått en mycket stor spridning.
Trots att Datainspektionen sedan 1998 är väl medvetna om att uppgifterna i Nordeas register härrör från Nordea har Datainspektionen fortfarande inte brytt sig om att åtala banken för de kränkande uppgifterna som förekommer i registret vilket visar att svenska myndigheter ägnar sig åt myndighetsmissbruk så fort det gäller att skydda statliga oegentligheter som man är skyldiga att beivra !
