Orsak och verkan Av Lars Tranflykt - 11 maj 2000 Vi har nu passerat årets första maj och det är tid att göra dels en framtids- men även en tillbakablick. I morgonens P1 kunde vi höra om den utredning som man utfört inom Expertgruppen om offentlig ekonomi. En rapport som b l a handlar om de arbetslediga, ungdomsarbetslediga, kompetensutbildning och högskoleutbildning. Ovanstående kan vi benämna "Verkan" nu gäller det att ta fram "Orsaken". När det gäller "Orsaken" är det mycket tillfredsställande att politikerna som deltog vid seminariet om bankkrisen den 9 maj nu är eniga att göra en djupgående analys för att korrigera felaktigheter. Många har det varit som frågat vad som hände och varför svaren har uteblivit. Detta har skapat ett onödigt vakuum, inom b l a sysselsättning, kompetensutveckling, utbildning, tillväxt och välfärd. Vad var det som gjorde att allt kom ur balans och att man i stort sett fick använda all energi till försvar istället för dynamiskt entreprenörskap med tillväxt och sysselsättning som mål. Vad var det som gjorde att b l a våra ungdomar under 90-talet har hamnat i en betydligt svårare situation än tidigare generationer. Vi vet genom angreppet från Nordbanken mot Nobel så kom ca 200 miljarder i korta valutalån i fokus för våra utländska långivare. Avsikten med Nordbankens anfall var säkert inte det utfall som blev utan enbart ett enkelt övertagande av den enskilt största aktieägaren till Nordbanken. Skälet vet vi nu - att Nordbanken skulle gå i konkurs p g a att man inte klarade gällande kapitaltäckningskrav f r o m 1 februari 1990. Utomstående och b l a entreprenörer och fastighetsägare som hade Nordbanken blev mycket illa drabbade eftersom man bantade Nordbanken på ett helt onaturligt sätt om man tar i beräkning de förbindelser/avtalsbrott som man ingått med sina kunder. Under 90-talet har vi haft alltför många som till följd av detta blivit arbetslediga, och vi har fortfarande ca 400.000 arbetslediga som man med mycket stor oro inte minst med dagens rapport känner att det kanske aldrig ordnar sig. För att gå vidare är det med all nöd vändighet viktigt att vädra ut händelseförloppet. Ekonomer bedömer att vi för mycket lång tid fram över dras med ca 60 miljarder i extra kostnad årligen p g a att Nordbanken inte hade klarat sina egna räkenskaper. Det är möjligt att den siffran är i underkant när vi fått fördjupat oss i dagens rapport.. Men hur som helst 60 miljarder är en hel del om vi tänker på nedrustningen i b l a skolor, vård och omsorg. Varför var man då så förblindad i Statens egen bank- Nordbanken underställd Finansdepartementet. Ett av svaren kan vi läsa i 1989 årsredovisning från Nordbanken där VD Rune Barneus gör en bekräftelse om statligt ägande: Statligt ägande har alltid varit kontroversiellt, även när företaget som i fallet PK-Banken är välskött. Det är viktigt att i detta sammanhang konstatera att ägarinblandning i den löpande bankverksamheten är främmande för svensk banklagstiftning och tradition, oavsett om ägandet är privat eller offentligt. En av de första uppgifterna den f.d. koncernchefen vid SE-banken Jacob Palmstierna tog tag i när han blev vice ordförande i Nordbanken var att bad sin privata advokat Bertil Södermark att utföra en internutredning på Nordbankens skötsel . De anmärkningar vi i pressen kunnat ta del av är b l. a. följande; 1. Utan ansvar 2. Bristande kompetens 3. Slarvig kreditgivning 4. Bristande kontroll 5. Misstag 6. Internrevisorernas kritik 1988 och 1989 tog man inte på allvar 7. Norra Nordbanken brister i uppföljning och säkerhetshantering 8. Avsaknad av riktlinjer vid hantering av säkerheter Under 1997 kunde vi läsa koncernchef Hans Dalborg, Nordbanken, uttala sig om att statens stöd på 40 miljarder nu med råge har blivit ett överskott på 60 miljarder. Av detta kan vi konstatera att man inom Nordbanken gjort en vinst på 20 miljarder. Normalt vore att återföra detta överskott till de kredittagare som förlorat under-värderade tillgångar av banken. Skall vi nå upp till "Arbete åt alla" så kan med övervärdet på 20 miljarder från ett banksammanhang få en utväxling på lån på ca 240 miljarder, vilket motsvarar ca 400.000 nya arbeten. Dessutom ger detta fler positiva effekter som t ex mindre bidragsberoende, det totala skatteunderlaget ökar och vi kan börja harmonisera våra skatteskalor i förhållande till EU. Seminariet om bankkrisen har på ett exemplariskt sätt tagit fram fokus på "Orsaken". Med vänlig hälsning Lars Traneflykt |
|
|
|
|
|
|
Hemsida |