Jur kand Stefan Ravelin frågar den 26/11 hur Riksbanken kan förneka bankernas samhällsansvar, med anledning av Riksbankens remissvar på utredningsbetänkandet "Invandrare som företagare" (SOU 1999:49).
- Bankerna har en betydelsefull roll i samhällsekonomin och därför finns ett särskilt regelverk för bankverksamhet. Regelverket är upprättat främst för att skydda betalningssystemet, eftersom ett sammanbrott av detta kan orsaka stora samhällsekonomiska kostnader. Men också konsumentskyddet och det generella regelverk som finns för att motverka konkurrensbegränsningar är betydelsefulla för banker.
- När bankernas samhällsansvar diskuteras i betänkandet och i Ravelins artikel, framstår det som om bankerna borde ha ett samhällsansvar som går utöver existerande regelsystem och som också står i strid med deras lönsamhetsmål.
- Enligt Riksbankens synsätt är det knappast meningsfullt att lägga ett sådant ansvar på bankerna. Bankerna är börsnoterade aktiebolag som har som uppgift att leverera så hög avkastning till sina ägare som möjligt. I det avseendet liknar de, och bör likna, vanliga företag, även om de arbetar under ett speciellt regelverk.
- Bankerna kan dessutom ha särskilt goda skäl att bedriva sin verksamhet med god etik, med hänsyn till att deras kunder återfinns i hela samhället och att deras verksamhet i så stor utsträckning bygger på förtroende. Enligt Riksbankens synsätt bör en hög etisk profil ligga i linje med lönsamhetsmål och inte strida mot dem.
- Det är svårt att se varför bankerna skulle ha skäl att helt och hållet förvägra vissa kunder att få utföra vissa tjänster, bortsett från när det är skäligen påkallat exempelvis med anledning av en kreditbedömning eller för att penningtvätt misstänks föreligga.
- Däremot påverkas prissättningen av finansiella tjänster rimligen av vad det kostar att producera dem. Ravelin ser detta som ett hot mot enskilda bankkunders möjligheter att exempelvis få betalningar utförda.
- Det samhällsansvar han vill ålägga bankerna innebär i praktiken ett förespråkande av reglerad prissättning och en subventionering av vissa kunder. En sådan reglering innebär enligt Riksbankens mening ett hinder mot utvecklingen av nya produkter, vilket är olyckligt ur kundernas synvinkel och hämmar effektiviteten i den finansiella sektorn. Ur effektivitetssynvinkel är det också angeläget att prissättningen av finansiella tjänster är tydlig gentemot kunderna.
- Riksbanken anser det vara principiellt viktigt att bankerna i grunden tillåts arbeta enligt marknadsekonomins förutsättningar, givetvis under beaktande av gällande regelverk. Ska man tumma på denna princip, bör mycket starka skäl föreligga. Riksbanken ansåg inte att så var fallet i den aktuella utredningen.

Lars Nyberg
Vice Riksbankschef