Arbetslösa ger upp. Arbetslösheten har förvandlats till utslagning, enligt utredning av svensk handel.

Det har blivit svårare att räcka till i dagens arbetsliv. Trots en hotande överhettning är det färre som har ett arbete i dag än för tio år sedan. Mer än 1,5 miljoner svenskar i arbetsför ålder har inget jobb.
- Massarbetslösheten har ändrat karaktär: från arbetslöshet till utslagning, säger Fredrik Voltaire som är utredare på Svensk handel.

Han har gjort en studie för att försöka se hur den minskade sysselsättningen rimmar med bristen på arbetskraft.

Han har funnit att fler studerar, fler är sjuka - och fler har helt enkelt givit upp. Och ganska säkert är det också fler som jobbar svart.

Knappt 60.000 personer vill ha ett jobb men räknas inte till de arbetslösa eller ens till arbetskraften. Det beror på att de inte vill ha arbete just när frågan ställs eller har givit upp och inte brytt sig om att söka jobb under en längre tid. Räknar man dem som studerar väntar närmare 150.000 personer på ett jobb utan att officiellt betraktas som arbetslösa.

Det saknas 450.000 jobb för att lika många ska ha ett arbete som 1990 och samtidigt rapporterar sju av tio företag svårigheter att hitta arbetskraft.

De jobb som försvann i början av 90-talet har inte kommit tillbaka. Arbetsuppgifter som kräver mindre utbildning har ersatts av andra med högre krav.
- Det finns inte längre några möjligheter för dem som är riktigt skoltrötta och hoppar av efter nio år i skolan, säger Fredrik Voltaire.
- Lågproduktiva jobb har försvunnit både i den privata och offentliga sektorn.

Att det är 450.000 färre som arbetar samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder ökat med 200.000 personer under 90-talet är naturligtvis allvarligt. Skulle sysselsättningsgraden vara densamma som för 10 år sedan skulle 600.000 personer till behöva ett jobb.

Men vart har de tagit vägen, alla de som inte längre räknas till arbetskraften - och inte syns i arbetslöshetsstatistiken?

Den vanligaste anledningen är att man studerar. Det är naturligtvis bra i en tid när kraven på kompetens ökar. Haken är att många gör det ganska motvilligt. Hela 15 procent av dem som studerade 1998 skulle hellre ha ett jobb. Den andelen var 1,5 procent 1990.

Undersökningen som Svensk handel gjort bygger på SCB:s arbetskraftsundersökningar som utgår från enkätsvar. Och svaren där tyder på att fler är sjuka än statistiken från Riksförsäkringsverket visar. Att säga att man är sjuk kan vara ett sätt att dölja att man jobbar svart eller tyda på att man av någon annan anledning inte vill säga vad man egentligen gör.

Undersökningen konstaterar också att hälften av alla mellan 60 och 64 år står utanför arbetskraften. Och eftersom andelen äldre ökar med en åldrande befolkning finns det en tydlig risk för att allt fler slås ut från arbetslivet under de närmaste åren.

En utsatt grupp är invandrarna där 24 procent av de utländska medborgarna står utanför arbetskraften. Av de svenska medborgarna är andelen 14 procent och skillnaderna har ökat påtagligt under 90-talet.
- Ska vi få folk i jobb igen krävs en fungerande servicesektor. Men arbete är dyrt i dag, säger Svensk handels utredningschef Johan Kreicbergs.
- Så länge skatterna missgynnar arbete i förhållande till kapital kommer vi att se samma utveckling som i handeln där kunderna får göra alltmer själva. Nu prövar vissa affärer system där kunden själv ska sköta betalningen utan personal i kassan - det blir så mycket billigare att många tror att det är värt risken för ökat svinn.

Han tycker att en del av de miljarder som plöjts ned i arbetsmarknadsåtgärder under 1990-talet i ställetborde ha använts till sänkta skatter på arbete.

Bo Andersson

Copyright