Enskilda personer som misstänks för allvarliga brott måste ha möjlighet att få sin sak prövad innan hårda sanktioner träder i kraft. Mycket tyder på att de svensksomalier som anklagats för terroristsamröre utpekats på svaga grunder.

Många har häpnat över EU-ländernas snabba agerande efter terrorattackerna mot USA. Ställningstagandet för USA:s rätt till självförsvar kom prompt och unisont. Mer än en gång har EU:s handlingskraft hämmats när enskilda länder hävdat snäva egenintressen. Efter de förfärliga attackerna föreföll alla EU-medlemmar plötsligt förmögna att lyfta sig ur futtigheter och se till det allmänna bästa. 
    Inför EU:s justitieministermöte tidigare i veckan har en het debatt förts i flera länder om de nya åtgärder som planerats för att kringskära terroristers rörelsefrihet. I Sverige anordnades en särskild riksdagsdebatt i frågan. Alla partier- från vänster till höger - uttryckte oro över brådskan. 
   Beslut som kan få långtgående konsekvenser för enskilda medborgare forceras fram utan ordentliga utredningar, sedvanligt remissförfarande och tid för debatt och förankring. Det finns en uppenbar risk att illa underbyggda beslut hastas fram, inte minst med tanke på att besluten fattas bakom stängda dörrar av en liten krets av personer. 

Men på torsdagen hamnade en rejäl näve grus i maskineriet. Den som kastade gjorde det näppeligen av oro för att EU-länderna i sin iver att bekämpa terrorismen var på väg att underminera rättssäkerheten. Knappast heller av omsorg om medborgerliga fri- och rättigheter. 
   Det var Italien som blockerade förslaget om gemensam europeisk arresteringsorder, eftersom man inte kunde acceptera att ekonomisk brottslighet fanns med på listan över brott som skäl för utlämning. I italiensk press spekuleras om vad som kan vara de verkliga skälen till den italienska regeringens nej. Vissa skribenter pekar menande på det pikanta faktum att premiärminister Silvio Berlusconi förekommer i utredningar om ekonomiska brott. 
   Frågan om gemensam arresteringsorder hänskjuts nu till EU-toppmötet i nästa vecka, då Berlusconi själv får redogöra för sin regerings bevekelsegrunder. Det som förefaller vara de egentliga skälen till förseningen är oroande, även om det ur rättssäkerhetssynpunkt kan vara bra att avgörandet dröjer. 

En av de i Sverige mest uppmärksammade åtgärderna i kampen mot den internationella terrorismen är frysningen av terrormisstänktas tillgångar. Den amerikanska regeringen överlämnade kort tid efter terrordåden en lista till FN:s sanktionskommitté för Afghanistan. Kommittén godkände denna, varpå EU-kommissionen raskt förvandlade listan till en förordning. Frysningen trädde då omedelbart i kraft även i Sverige. 
   Självklart är det oerhört viktigt att kunna strypa penningströmmarna inom terroristnätverken. Därför måste det finnas möjligheter att komma åt penningtvätt och finansiering av terroristceller. Men så långtgående ingrepp som att frysa enskilda personers och företags tillgångar får endast ske efter rättsstatens sedvanliga krav på bevisprövning. Misstag sker i alla verksamheter. Personer som anser sig oskyldigt anklagade måste ha möjligheter att rentvå sig själva. 
   Mycket talar för att de svensksomalier som misstänks för samröre med terrorister utpekats på rätt svaga grunder. Exempel på felaktigheter har redan upptäckts i den lista som föranlett kvarstaden. Och alldeles oavsett om personerna i fråga är oskyldiga eller inte är det orimligt att de utpekade inte ens får del av den bevisning som ligger till grund för de drastiska åtgärderna, än mindre får saken prövad i domstol. 
   Sent omsider har UD meddelat att det kan finnas möjligheter för de terroristmisstänkta att bli avförda från listan. En väg är att vända sig till det amerikanska finansdepartementet. En annan att begära dispens för den förordning som EU-kommissionen antagit. Det är märkligt och beklämmande att det ska behöva ta flera veckor innan dessa möjligheter presenteras. Själva har de utpekade vänt sig till advokat och inlämnat en stämningsansökan till EG-domstolen. 

EU-länderna har - åtminstone till i torsdags - uppvisat en på många sätt berömvärt enig och beslutsam hållning i kampen mot den internationella terrorismen. Men i ivern att bekämpa terroristnätverken har flera regeringar samtidigt visat på bristande respekt för de fundamentala rättsstatliga principer som ligger till grund för det öppna samhället. Efterdyningarna av terrorattackerna mot USA visar på behovet av snabba polisiära och militära reaktioner mot terrorister. Men också på behovet av institutionell tröghet, så att oövertänkta lagförslag inte trumfas igenom av vindkänsliga politiker som tar intryck av lättrörliga opinioner. 

Dagens huvudledare

Dagens Nyheter
Copyright