Regeringsrätten har fastslagit att momsen på kostnader vid nyemission inte är avdragsgill - utan att inhämta EG-domstolens tolkning. Trots att sådan moms förklarats avdragsgill i Finland, Österrike och Frankrike. Svenska bolag konkurrerar nu på ojämlika villkor.

Regeringsrätten har i två domar ansett att momsen på kostnader till följd av ett bolags introduktion på börsen inte var avdragsgill (16/5 2001). Att en introduktion kostar 5-10 Mkr är ingen ovanlighet.
   Riksskatteverket hade sökt förhandsbesked hos skatterättsnämnden, som ansåg att momsen inte fick dras av och hänvisade till både EG-domstolens så kallade BLP-dom och inkomstskattebestämmelserna.
   Regeringsrätten fastställde förhandsbeskeden utan närmare motivering. Men är detta verkligen i överensstämmelse med EG-rätten?
   Den svenska momslagen grundas på EUs sjätte momsdirektiv. Alla medlemsstater ska följa detta direktiv för att ge företagen inom EU möjlighet att verka på lika villkor.
   Domstolarna i respektive medlemsstat ska alltså i momsfrågor - i varje fall teoretiskt - komma till samma slutsats.
   I momsfrågor har en nationell domstol alltid möjlighet att vända sig till EG-domstolen, som då tolkar EG-rätten och det sjätte momsdirektivet. I de aktuella fallen gjorde Regeringsrätten inte detta; domstolen såg alltså frågan som klar - att momsen på kostnader vid nyemission inte var avdragsgill.
   Högsta förvaltningsdomstolen i Finland kom i mars i år till en helt annan slutsats. Ett finskt bolag fick avdrag för kostnader för anordnande av en aktiemission. Den finska domstolen ansåg att kostnaderna tillhörde ett bolags allmänna kostnader, då kostnaderna uppkommit i en verksamhet som var momspliktig, och stödde sig på yttrande från Finansministeriet i Finland.

Inte heller Högsta förvaltningsdomstolen i Finland vände sig till EG-domstolen. Även här var man övertygad om sin tolkning av EG-rätten.

I Österrike har myndigheterna utfärdat klara riktlinjer om att moms på nyemissionskostnader får dras av.
   I Frankrike angav i oktober skattemyndigheten att moms på bolags/organisationskostnader är avdragsgill.
   Det innebär alltså att det är dyrare för svenska bolag alt skaffa kapital via börsen än det är för finska. österrikiska och franska bolag-
   En av de domar som uttryckligen nämndes i Skatterättsnämndens förhandsbesked var EG-domstolens dom i BLP-målet. BLP Group plc är etablerat i Storbritannien.
   I detta fall förklarade EG-domstolen att moms på kostnader för försäljning av dotterbolagsaktier inte fick dras av. Orsaken till detta är att försäljning av aktierna är momsfri.
   Denna dom har både svenska skattemyndigheter och svenska domstolar tolkat på ett sätt som dramatiskt minskat möjligheten för svenska företag att även i andra fall dra av moms på olika transaktioner.
   Vår insltällning att svenska domstolar och myndigheter har övertolkat BLP-domen, kan nu även anses ha fått visst stöd av EG-domstolens dom i det så kallade Cibo-målet från september gällande dotterbolagsaktier (dock köp, ej försäljning).
   EG-domstolen ansåg att momsen på kostnader för förvärv av dotterbolagsaktier måste anses ingå i ett bolags allmänna om kostnader och därmed vara avdragsgill. Enligt EG-domstolen var kostnaderna inte direkt kopplade till en momsfri transaktion.

Cibo-domen visar att Regeringsrättens domar bör ifrågasättas. Det finns ingen ursäkt för svensk domstol att inte vända sig till EG-domstolen för ett förhandsavgörande, då det är helt uppenbart att direktivet tolkas olika i medlemsstaterna.

En sådan begäran till EG-domstolen borde av processekonomiska skäl ske redan i lägre instans.

Franciska Pettersén
Helena Wiklund Persson
skattejurister Ernst & Young AB

Copyright