[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Lena Hjelm-Wallén skriver på Brännpunkt den 14 juli som argument mot en författningsdomstol "Det är folket i val som skall fälla sin dom över den politik som förs". Men folket i val kan ju bara rösta över den samlade politik som ett parti utövat under fyra år. Kanske väljer man ett parti trots att partiet brutit mot grundlagen därför att andra delar partiets politik är viktigare.

Riksdagens och regeringens behandling av hotet mot yttrandefrihet på Internet genom datalagen och personuppgiftslagen visar vikten av en författningsdomstol. Det är uppenbart att vi inte kan lita på politikerna när det gäller skyddet av yttrandefrihet och andra grundläggande medborgerliga rättigheter. Speciellt motbjudande upplever jag regeringens och riksdagens försök att anpassa personuppgiftslagen till kritiken, genom att tillåta "harmlösa" uppgifter. Men yttrandefriheten handlar ju speciellt om rätten att framföra även åsikter som inte är "harmlösa".

Högsta domstolens beslut i Ramsbrofallet  visar dock att vi redan har början till en författningsdomstol i Sverige. Högsta domstolen fann nämligen att EU:s grundlagar går före svensk lag, och att det är tillåtet att yttra även annat än "harmlösa" åsikter på Internet.

Högsta domstolen har alltså vågat göra det som politikerna inte klarat av på 20 år (första riksdagsmotionen mot hotet av yttrandefriheten i datalagen avslogs av riksdagen redan för 20 år sedan) - att fastställa att grundlagsregler om yttrandefrihet går före politikernas försök att stoppa yttrandefriheten på Internet.

Jacob Palme
professor
Stockholms universitet