..travesterar jag kammarrättspresident Hans-Jörgen
Andersson i Jönköping och lagman Sigurd Heuman vid Helsingborgs Tingsrätt
(Domarna), 2003-09-17 på BRÄNNPUNKT.
Man menar sig ha fått folkets förtroende och mandat att göra sina förslag.
Formellt må detta ha sin riktighet, dock inte betoningen av domstolsväsendet
som en stat i staten.
Just demokratibegreppet i relation till domarens suveränitet och
integritet skulle behöva diskuteras.
Det skulle återställa de rätta relationer emellan i detta fall
Domstolsverket och Riksdagen som uppdragsgivare, och de rättsvårdande
funktioner som arbets- eller uppdragstagare.
Nu och med hjälp av försåtlig opinionsbildning har domstolssektorn
uppenbarligen fått för sig att det inte finns några gränser för dess
stat-i-staten-ambitioner.
För mig är domareämbetet nästintill sakralt, borde vara den enda och högsta
makten i samhällen, direkt ansvarig enbart inför folket, som i dag och
nu utgörs av Riksdagen.
Tyvärr konstaterar jag att det är helt meningslöst att diskutera det
slags viktigt meningsutbyte på SYNPUNKT: Det är på BRÄNNPUNKT som
opinionsbildningen sker, som det nu är, uppenbarligen med monopol för
noblessen.
Strippat på mjukisförpackningen utgör Domarnas deklaration oanständig
nonchalans. Den är ett rungande förakt av vad jag och andra medborgare/rättskonsumenter
tycker och tänker. Kretis och Pletis synpunkter existerar inte ens i de höga
juristernas monolog.
För det andra är den en intelligenskränkande oförskämdhet: Jag medger
att mycket av förslagen är ogenomskådliga för utomstående i sina
konsekvenser, men t.ex. kvällsöppna domstolar är alltför
genomskinliga.
Inte ens en Kammarrättspresident skulle få ta sig rätt att kläcka
denna faktavidriga tanke och maskera den med påklistrad serviceetikett.
De flesta känner till hur jourtjänstgöring inom vården fungerar och
kompenseras, vilken förödande verkan den har på sjukvårdskapacitet.
Det här är ytterligare ett trick att hålla juristernas arbetslöshetsspöke
i garderoben, och att i detta syfte roffa åt sig än större andel av
gemensamma resurser, inget annat. Allt lägre och sämre arbetsprestation
till allt mera och allt högre kostnad!!!
Kvällsöppna domstolar är löje i kubik när man samtidig reducerar
antalet domstolar: Det är ju bara de närboende som kan utnyttja kvällsöppet?
Eller menar Domarna att man behöver dagen för ditresan och natten för
återresan? (F´låt lite sarkasm, men Ni är alltför utmanande)
För egen del har jag ingen åstundan efter kvällsservice alls. Däremot
skulle jag välkomna, om domstolarna åtminstone under dagtid drev målen
effektiva, åtminstone lagenliga.
Kan någon förklara för mig, varför målbergen skall minska med färre
domstolar och öppet under kvällstid? Får vi samma slags
”domtidsgaranti” som vad vårdsvängen lovar med sina
tomtenissegarantier som vi ibland begåvas med?
Kan man i förväg utlova när dom kan avkunnas till en stämningsansökan,
så vet man även vilken dom det blir. Det torde passa in på många av
dagens mål och som dessa misshandlas, men DET är INTE RÄTTVISA!
Det slags rättvisa - och som vi nu bevisligen har - skulle vi inte ens
behöva några domare för: Lotteritjänsten har en bra mycket effektivare
organisation för att tillgodose det slags behov. Det är inget att
skratta åt, jag menar det på fullt allvar. En del rättegångar blir nämligen
till blodigt allvar: Alla människor vill inte/klarar inte att leva rättslösa!
Ert förslag, herrar Domarna, tycks vara en vision av självförnöjelse på
allmänhetens och rättvisans kyrkogård, visserligen förklädd i
sockervadd, men ändå.
Walter Kölzer
