Regeringsrätten har ansvar att driva EG-rätten framåt Av Gunnar Rabe - Dagens Industri - 29 januari 2002 Skattejuristerna Franciska Pettersén och Helena
Wiklund Persson, Ernst & Young, skriver den 8/1 om
Regeringsrättens tillämpningar det gäller avdragsrätt för
ingående moms. Problemet gäller i grunden om svenska momspliktiga
företag ska få avdrag för ingående moms i sin helhet. Att
så skulle vara fallet borde egentligen vara självklart. Praxis utvecklas alltså hela tiden, men för att EG-domstolen ska kunna utföra sin uppgift att utveckla praxis, krävs att de nationella domstolarna ställer frågor till EG-domstolen. En domstol som dömer i sista instans måste
begära förhandsavgörande hos EG-domstolen, om inte innehållet i
EG-rätten är uppenbart. Men inte ens i något mertveksamma fall
brukar de nationella domstolarna begära förhandsavgörande. Att inte ställa frågor på ett område där EG-domstolens egen praxis är under stark förändring är dock förvånande. Att frågan är komplicerad visas också av att Riksskatteverket hade begärt förhandsbesked, och av att Skatterättsnämnden var oenig. Parallellt med osäkerheten om EG-rätten för
företagen kvarstår grundproblemet med att momspliktiga företag
inte får full avdragsrätt för ingående moms. Sedan dess har kommissionen gjort en större genomgång av beskattningen av finansiella tjänster och flera gånger nämnt detta som ett angeläget lagstiftningsområde. Av olika skäl blir det inga förslag till förändring förrän tidigast om några år. Erfarenhetsmässigt vet vi dessutom att ministerrådets arbete, särskilt på skattesidan, rar tid och att det kommer att dröja många år innan det blir någon ändring av direktivet. Mot den här bakgrunden är det desto angelägnare att Regeringsrätten i betydligt högre grad än för närvarande utnyttjar sin möjlighet att fråga EG-domstolen, så att vi åtminstone kan få mer likartad tillämpning av nuvarande regelsystem i medlemsländerna. Det är dags för Regeringsrätten att ta sin möjlighet att påverka EG-rätten på allvar. Gunnar Rabe |
|
|
|
|
|
|
|
Hemsida |