Sverige blev medlem i Europeiska Unionen 1995 och borde sedan dess fullt ut delta i det EG-rättsliga samarbetet. Som medlem i EU omfattas Sverige av EU:s regelverk där också EG-rätten ingår. Trots detta följer Sverige fortfarande inte EG-rätten som man borde.

EG-domstolen är en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Domstolens huvudsakliga uppgift är att tolka EU-ländernas gemensamma regelverk och döma i tvister som gäller tillämpningen av EG-rätten.

Domstolen har till uppgift att säkerställa att de gemensamma reglerna följs. För att kunna göra detta krävs det ett väl fungerande samarbete och en fortgående dialog med de nationella domstolarna. Detta gäller i synnerhet i länder där de nationella domstolarna av skilda skäl inte har erforderlig kunskap om vad EG-rätten föreskriver.

En mycket viktig del av EG-domstolens verksamhet är därför att till nationella domstolar i EU:s medlemsländer lämna så kallade förhandsavgöranden om hur EG-rätten ska utläsas och förstås. För inhämtandet av sådana förhandsavgöranden bör de lägre rättsinstanserna fråga EG-domstolen till råds. För de högsta rättsinstanserna gäller en annan ordning. De är skyldiga att fråga EG-domstolen i frågor som rör EG-rättens tolkning!

EG-domstolen fäller sina förhandsavgöranden inte genom dom utan genom att de ger besked om hur EG-rätten skall tolkas. Den nationella domstolarna har sedan att rätta sig efter EG-domstolens tolkning. Detta skall ske genom att efter att från EG-domstolen inhämtat ett förhandsavgörande göra en ny egen tolkning men då givet i överensstämmelse med den tolkning som inhämtats från EG-domstolen.

Bland svenska domare har "politiken" fortfarande företräde
I sin verksamhet måste EG-domstolen alltid utgå från de fördrag som medlemsländerna förhandlat fram. Det grundläggande fördraget, när det gäller domstolens verksamhet, är EG-fördraget från 1957 (även kallat Romfördraget). Där anges de principer de gemensamma institutionerna har att följa, när de fattar beslut om som gäller olika detaljer i det gemensamma och allteftersom utvecklade regelverket.

När det gäller svenska domare har det visat sig, att dessa mer bryr sig om det politiska innehållet i förarbetena till den egna nationella lagstiftningen oaktat att dessa i och med Sveriges inordnande inte gäller som rättesnöre. Den anpassning som här måste till sker långsamt och högst motsträvigt. Det gäller inte minst när det gäller bank- och skattetvister, där Högsta domstolens och Regeringsrättens ledamöter i stället - i klar strid med vad EG-rätten föreskriver - fattar egna beslut utan att fråga EG-domstolen till råds, vilket sedan i sin tur många gånger leder till domar som strider mot EG-rätten.

Ett särskilt problem i den svenska lagtillämpningen gäller den så kallade likabehandlingsprincipen. Brott mot denna princip är något som man i EG-domstolen ser allvarligt på. Ett land som obstruerar mot denna princip kan bötfällas, något som kan kosta Sverige och skattebetalarna stora pengar. Sverige har länge syndat på nåden men en dag kan det vara slut på detta och då kan Sverige tvingas att erlägga mycket betydande bötesbelopp.

Hur länge skall Sveriges högsta domare obstruera mot EG-rätten?
  Den fråga jag därför vill ställa till Sveriges politiskt valda domare i våra högsta rättsinstanser - Högsta Domstolen och Regeringsrätten - är:

· Hur länge och i vilken omfattning tänker ni obstruera mot den EG-rätt, som Sveriges riksdag beslutat - dessutom understött av ett i folkomröstning avgivet votum - att landets nationella domstolar skall vara underordnade?

· Hur länge och i vilken omfattning tänker ni detta ske genom att döma i strid med gällande EG-rätt och hur länge och i vilken omfattning tänker ni underlåta att begära förhandsbesked i EG-rättsliga tvister?

Att dessa frågor kan och bör ställas understryker vikten av att Sverige snarast i likhet med snart sagt alla andra rättsstater inrättar en Författningsdomstol men också att Sverige fullt ut återinför ett fungerande regelsystem för ämbets- och tjänstemannaansvar. Med en sådan domstol och ett sådant regelsystem skulle dessa frågor inte behöva ställas.

Mats Lönnerblad
Skribent i finans- och EG-rätt

Den Svenska Marknaden - DSM
Ägare, utgivare och redax
Jan Gillberg
Box 5150
102 43 Stockholm
Fax 08 - 624 24 82