[Hemsida]
[Brf-direkt] [Skicka
vykort] [Tipsa ditt nätverk]
Nytt ljus över
Kreugerkraschen
Av Sven Rosell - Veteranposten
- Nr 1 2001
Ingen har studerat Kreugerkraschens upplösning mer
ingående än Sven Olof Arlebäck, som är medlem i SPF Hammarshus i
Malmö. Med nya källor visar han i boken "Kreuger-kraschen -
storbankernas verk?" att historieskrivningen bör ändras på
avgörande punkter.
- När jag håller föredrag om Ivar Kreuger är det
många som kommer fram efteråt, berättar Sven Olof Arlebäck,
som har en tvärvetenskaplig filosofie doktorsexamen i aktiebolagsrätt,
företagsekonomi och ekonomisk historia och mer än 30 års erfarenhet
som företagskonsult.
- Många minns att någon släkting förlorade pengar. En
del kommer ihåg dramatiken på lördagskvällen när nyheten kom.
Festligheterna avbröts. Ryktena om självmordet lade sordin på
stämningen.
Andra kommer fram med ett aktiebrev på AB Kreuger &
Toll och frågar vad det är värt. Svaret är att man i dag kan få
mellan 500 och 1000 kronor för ett sådant. Det är mer än vad det
någonsin varit värt. Men nu är det samlarvärdet som gäller, vilket
många inte känner till. Aktiebreven från den tiden ser ut som små
konstverk. De graverades och trycktes på fint papper.
Disputerade som pensionär
Det började med att Sven Olof Arlebäck skrev en tvåbetygs- och
därefter en trebetygsuppsats om Ivar Kreuger i ekonomisk historia vid
Lunds universitet. Då var han ung student. Valet av ämne var en ren
tillfällighet. Professorn tyckte att uppsatserna var bra, vilket
förstås var uppmuntrande.
Tillfälle att forska vidare Kreuger kom när Sven Olof
blev krasslig i slutet av 1980-talet. Då hade han arbetat som
företagskonsult i drygt 30 år. Som pensionär disputerade han med en
avhandling om Wallenbergarnas insatser i styrelserna för företagen
Alla Laval och Atlas Copco.
- Sedan plockade jag fram mina anteckningar om Kreuger
igen. Fortsätter Sven Olof Arlebäck, som även skrivit nio andra
böcker om olika ekonomiska spörsmål.
- De som skrivit om Ivar Kreuger tidigare var inte ekonomer
utan historiker. Det tycker jag återspeglar deras sätt att behandla
ämnet, säger han och kritiserar historikerna för okunskap om
näringslivet.
Många års forskning
Tiden efter Ivar Kreugers död har ingen ägnat något större
intresse före Sven Olof Arlebäck. Nästan alla slutar sina studier vid
Ivar Kreugers död 12 mars 1932. Arlebäck däremot har undersökt vad
som hände vid upplösningen av AB Kreuger & Toll.
Bakom boken "Kreuger-kraschen - storbankernas
verk?" ' (Wallgårds förlag) ligger många års forskning.
Kreugerarkivets tio hyllmetrar på Riksarkivet har varit en viktig
källa, även om många handlingar av stor betydelse är försvunna.
Viktigast har dock två av konkursförvaltarnas minnes- och
mötesanteckningar varit: Ernfrid Browaldhs överlämnades till
Kreugerarkivet för bara ett par år sedan och Ernst Lybergs fann
Arlebäck på Umeå universitet. Men de är partsinlagor, så man måste
vara kritisk när man läser dem.
En rad samverkande faktorer låg bakom konkursen. Ivar
Kreugers påstådda självmord exploaterades, enligt Arlebäck.
Anledningen till självmordet sades vara de oegentligheter och det
svindleri som detta dolde. Massmedialt "drev" är inget nytt.
Om det var självmord eller inte är inte klarlagt; obduktionen
stoppades av någon. Av vem är inte känt.
Långivarna svek
Sven Olof Arlebäcks slutsats är att bankerna roffade åt sig
panterna, som de hade för lämnade lån, till underpris och att de
förhindrade en rekonstruktion av AB Kreuger & Toll. Han menar att
kraschen rentav var onödig och en rättsövergrepp.
De största långivarna svek sin uppdragsgivare. Han visar
i boken att företagsgruppens tillgångar undervärderades systematiskt.
Stora fastigheter i Paris, Berlin, Amsterdam och Oslo värderades till
noll. Samtidigt såg "svikarna" till att det uppstod panik och
misstroende mot Ivar Kreuger och hans företagsgrupp. Konkursen var en
bra affär för Enskilda banken och Handelsbanken. Socialdemokraterna
utnyttjade "kapitalismens rätta ansikte" i den följande
valrörelsen. Och de som fått ekonomiska bidrag av Kreuger valde att
tiga.
Oscar Rydbeck, bankdirektör i Skandbanken, upprättade en
rekonstruktionsplan för Kreuger & Toll, men han misstänkliggjordes
och sattes i fängelse under ett år. Därmed var Kreugers ende
försvarare ur vägen, förklarar Arlebäck. Rydbeck hade, som det
hette, lämnat "missvisande information till allmänheten".
En viktig pusselbit som saknas är Handelsbankens
handlingar från denna tid. Banken var Kreugers näst största
långivare och har hittills inte varit villig att offentliggöra något
om sin roll i kraschen.
IT och Kreuger
Ingen som skrivit om Kreugerkraschen tidigare har pekat det
enkla på faktum att allt kan förhandlas:
- Det var det första jag fick lära mig. Allt är
förhandlingsbart! Om Kreuger inte hade dött så hade han kunnat
förhandla om sina avtal, säger Sven Olof Arlebäck.
Han bjuder generöst på sitt stora kunnande. Det är lätt
an ryckas med. Det är säkert ingen tillfällighet att han är flitigt
anlitad som gästföreläsare på universitet och högskolor,
föredragshållare hos pensionärsföreningar, Rotary och
föreläsningsföreningar.
Ibland drar han spännande paralleller till vår egen tid:
"Ivar Kreuger hade samma filosofi som
IT-branschen -expansion är viktigare än lönsamhet."
- Ivar Kreuger hade samma filosofi som IT-branschen -
expansion är viktigare än lönsamhet. Han lånade och satsade, lånade
och satsade. Men så kom lågkonjunkturen.
Sven Olof Arlebäck anser att Ivar Kreuger borde
framhållas för sin framsynthet. Han förutsåg den kommande
globaliseringen; något så världsomspännande som tändsticksbolaget
hade inte funnits tidigare. Kreuger framhöll stordriftsfördelarnas
goda sidor och satsade på stora rationella enheter inom
tändsticksindustrin.
- Redan på tjugotalet hade han klart för sig hur viktigt
det är an komma nära konsumenten. Det lär vi ut i dag. Kreuger hade
lärt sig detta när han gick kurser i försäljning i Amerika.
Under sin forskning har Sven Olof Arlebäck sett vilka
besvärligheter sekretesslagen ställer till med. Han tycker att det är
otillfredsställande att man inte kan få veta varför vissa handlingar
hemligstämplas. Vem som fattar dessa beslut går heller inte att
utröna. Till rikets säkerhet räknas rikets centrala finans-, penning-
och valutapolitik.
På grund av sekretessen hade "Kreugerkraschen -
storbankernas verk?" inte kunnat publiceras tidigare. Arlebäcks
rön - att AB Kreuger & Toll långt ifrån var konkursfärdigt - har
alltså varit dolt i 68 år.
Bästa medicinen
Sven Olof Arlebäck har många andra projekt på gång. Samtidigt
betraktar han inte Kreuger-kraschcn som ett avslutat kapitel.
- När man börjar med något blir man aldrig färdig. Nya
trådar dyker upp hela tiden. Men min nästa bok ska nog handla om
Wallenbergarna. Bland dem finns många spännande personer, säger han
med en min som avslöjar att han helst av allt skulle vilja sätta
igång omedelbart.
- Man behöver självfallet inte ta så högtidligt på sin
forskning, understryker Sven Olof Arlebäck. Släktforskning i all ära,
men det finns massor av annat som är intressant. Forskningen har varit
min bästa medicin. Den är ett utmärkt sätt att hålla sig vital. Ett
par timmar om dagen håller jag på.
Fler pensionärer borde forska, tycker han. Med sin
erfarenhetsbas är alla äldre en stor tillgång. Därför beklagar han
universitetens nuvarande negativa inställning till att släppa in
äldre forskarstuderande.
Sven Rosell
|