Om Dagens Nyheter skriver på sin sajt att doktor Mabuse felbehandlar patienter är detta både lovvärt och lagligt, eftersom DN.s sajt skyddas av grundlagen, som står över Personuppgiftslagen (Pul). Om istället den felbehandlade patienten Ohlsson på sin hemsida berättar om vad doktor Mabuso gjort för skada är det ett brott mot Pul. För det är inte troligt att doktor Mabuse samtycker till att Ohlsson publicerar hans namn på Internet.
   Men snart behöver den vanliga hemsidesbyggaren inte bry sig om Pul. En statlig utredning har föreslagit att personliga hemsidor ska skyddas av Yttrandefrihetsgrundlagen på samma sätt som massmediernas hemsidor.

GÄLLER INTE CHATTSIDOR.
Genom att ansöka om ett utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket för 1 000 kronor ska vanliga hemsidesägare kunna grundlagsskydda sina hemsidor, föreslår Massmediegrundlagsutredningen.
   - Det enda villkoret är att besökare inte ska kunna ändra sidorna. Därför omfattas inte chattsidor av grundlagsskyddet, säger Göran Regner, utredningens ordförande.
   Eftersom det handlar om grundlagsändringar kan de inte träda i kraft förrän årsskiftet 2002/2003.
   Ansökan om ett utgivningsbevis måste, enligt förslaget, innehålla sajtens namn, domännamn, namn på den som ska bli ansvarig utgivare och en teknisk beskrivning av hur själva uppdateringen går till.
   - Sedan måste en kopia av hemsidan sparas upp till ett år efter det att något tagits bort från sajten, säger Katarina Ritke, utredningens sekreterare.
   Det går även att grundlagsskydda sajter som ligger på utländska servrar, under förutsättning att sajtägaren har kontroll över innehållet, enligt Ritke.
   Men om svensk grundlag verkligen gäller före EU-direktiv tvistar både de lärde och politiker om.
www.justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2001_28a.pdf

Yttrandefriheten
Idag skyddas tryckta skrifter, tv, radio och sajter som drivs av massmedieföretag av Tryckfrihetsförordningen respektive Yttrandefrihetsgrundlagen. Sverige har kanske världens mest långtgående grundlagsskydd av yttrandefriheten. Det ska mycket till för att fällas för yttrandefrihetsbrott.
  Yttrandefrihetsbrott är främst begränsade till olika brott mot rikets säkerhet, hets mot folkgrupp, olaga våldsskildring och förtal. Det är bara den ansvariga utgivaren som kan åtalas för yttrandenfrihetsbrott och yttrandefrihetsåtal omfattas av en särskild rättegångsordning där både en jury och rätten kan frikänna den åtalade oberoende av varandras utslag.
www.notisum.se/rnp/sls/lag/19911469.HTM

Personuppgiftslagen
Det är förbjudet enligt Personuppgiftslagen att på personliga hemsidor publicera uppgifter som namn, bild, telefonnummer eller personnummer som är knutna till en levande person utan ett uttryckligt samtycke från personen i fråga. Undantag är namnuppgifter som publiceras i uteslutande konstnärligt eller journalistiskt syfte. Det är alltså upp till domstolen att avgöra hemsidans konstnärlighet
   Lagen bygger på ett EU-direktiv. Det är extra allvarligt att publicera känsliga personuppgifter som rör politik, religion, brott och hälsa.
   Exempel på olagliga publiceringar som dragit till sig Datainspektionens uppmärksamhet är en privat hemsida som innehöll bilder på glada festdeltagare med ölburkar och vinflaskor på borden. Inga namn publicerades, men utan uttryckligt samtycke från alla människor på bilderna är det olagligt, enligt Datainspektionen. Hemsidesbyggaren slapp dock straff eftersom han snabbt plockade bort bilderna.
www.datainspektionen.se
www.pul.nu