Banksekretess för viktigt för självreglering Av Stefan Raveling - Dagens Industri - 19 oktober 2001 Det saknas klara regler om den interna banksekretessen i finansiella företag. Det kan snedvrida konkurrensen mellan breda finanskoncerner och specialiserade företag. Och företag skyddas inte av PUL. Den som går till doktorn och berättar om sin hälsa är övertygad om att kännsliga
uppgifter inte förs vidare. Men den som går till banken och berättar om sin "ekonomiska hälsa"
vet inte - som framgår av artikeln ''SEB bryter mot banksekretessen" den 3/10 - hur banken
behandlar uppgifter om dig som bankkund inom den egna verksamheten. Banklagskommittén har i utredningen "Vårdslös kreditgivning och sekretess i banker" (SOU 1999.82) endast föreslagit en smärre ändring genom formuleringen "uppgift om banks kunder får inte röjas, såvida det inte är behörigt". Datoriseringen, av regleringarna av de finansiella marknaderna och uppkomsten av finansiella konglomerat med ett stort utbud av olika slags finansiella tjänster har alltså knappast satt några spår i lagstiftningen i frågor om banksekretess! Danmark och Norge har förstått vikten av denna fråga. I danska lov om
finansiel virksomhed finns nästan ett helt kapitel om "vidaregivelseafoplysningar". Utöver
de bestämmelser om sekretess på den finansiella sektorn som finns i Norge - i bland annat
forretningsbankloven och sparebankloven - har Kredittilsynet gett ut ett omfattande
"rundskriv" om sekretess (nr 11/2000). Att uppgiftslämnarens situation genom PUL förstärks är helt klart. Men PUL gäller inte Uppgifter om juridiska personer. Bestämmelser om hur upplysningar om bankkunden får behandlas får en effekt för
konkurrensen mellan specialiserade företag och företag med ett omfattande utbud av finansiella tjänster. Ska samma för kundsekretess finnas när ett flertal verksamheter drivs inom samma Juridiska enhet som när verksamheten drivs inom skilda juridiska personer? Storbankerna är finanskoncerner som arbetar med skilda frågor såsom kreditgivning. värdepappershandel och rådgivning till kunder. Bankerna får också i viss utsträckning vara aktieägare. I ekonomiska frågor är bankerna verkligen insiders. Hur en bank uppträder när det finns jävsförhållande, när banken har kunder som konkurrerar med varandra och i flera andra synnerligen känsliga situationer, är inget som ska vara föremål för självreglering. Möjligen bör bankerna ha större rätt att utnyttja information om sina kunder
när det gäller att undvika förluster än när det gäller bankernas egna offensiva satsningar. En ännu bättre precisering och formulering för bankernas etik och sekretess av kundupplysningar vore att föra in Föreningen Auktoriserade Revisorers bestämmelser om tystnadsplikt. En revisor får bland annat inte röja sakförhållanden som han eller" hon fått kännedom om i sitt arbete och inte heller "utnyttja vetskapen om sådana förhållanden eller upplysningar på ett sätt som är till fördel för honom eller henne själv. eller till skada eller nytta för annan". Stefan Ravelin |
Hemsida |