För första gången har någon som publicerat uppgifter på Internet fällts för brott mot personuppgiftslagen.

Det gäller företagaren Börje Ramsbro som publicerat uppgifter om personer, främst från bankvärlden. Personerna framstår som klandervärda och som skyldiga till bankkrisen.

Stockholms tingsrätt dömde honom för brott mot datalagen. Svea hovrätt fäller honom i stället för brott mot den nya och omdiskuterade personuppgiftslagen.

Den trädde i kraft efter Ramsbros publicering, men hovrätten tillämpar den ändå enligt principen att man i motsvarande fall ska döma efter den lag som ger lindrigast straff. Hovrätten sänker antalet dagsböter från 50 till 30 - bötesbeloppet blir totalt 7.500 kronor.

Ramsbro hade invänt dels att uppgifterna inte omfattades av lagen, dels att hans ändamål var journalistiskt - då gäller särskilda undantag. Han är själv inte journalist till yrket men menade att samma måttstock ska gälla för honom.

Han har hävdat att syftet med webbplatsen var att informera, granska, kritisera och provocera. De som provocerades skulle ha möjlighet att försvara sig.

Men Svea hovrätt underkänner invändningarna. Hovrätten anser inte att publiceringen haft "uteslutande journalistiska ändamål", vilket enligt lagtexten är grunden för att undantagsregeln ska gälla. Hovrätten skriver att Ramsbros syfte också var att "sprida kännedom om de nedvärderande personuppgifter som det är fråga om i målet".

Personuppgiftslagen är tilllämplig eftersom det gäller behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Det är fråga om ett otilllåtet så kallat utlandsutlämnande, eftersom folk världen över med tillgång till Internet kunnat ta del av uppgifterna.

Annika Ånnerud
annika.annerrud@dn.se