HD avgör tryckfriheten

För första gången kommer Högsta domstolen (HD) att ta upp ett mål kring den tidigare omstridda datalagen, som sedan omvandlats till den lika omdebatterade personuppgiftslagen (PUL).

Vad frågan ytterst handlar om är om Sverige skall tillåta samma tryckfrihet som i övriga Europa och som dessutom finns garanterad i såväl grundlagen som EG-rätten som Europakonventionen.

I Stockholms tingsrätt dömdes Bankrättsföreningens webbmaster, Börje Ramsbro, som fortfarande ansvarar för Bankrättsföreningens hemsida, för brott mot datalagen. Straffet blev böter på 12 500 kronor .

Tingsrätten konstaterade att föreningen upprättat och fört ett dataregister på föreningens hemsida, den så kallade "skampålen" , där namnen på personer som förtjänar "extra stor uppmärksamhet" före, under och efter den svenska bankkrisen (1987 - 1993) publicerades.

Målet överklagades till Svea hovrätt, som med ändring av tingsrättens dom dömde Ramsbro för brott mot personuppgiftslagen.

Målet har överklagats till Högsta domstolen som nyligen beviljat prövningstillstånd. Sedan åklagaren hunnit yttra sig i ärendet, kommer målet troligtvis upp till huvudförhandling någon gång under hösten.

Datalagen gällde fram till 24 oktober 1998 då den ersattes av personuppgiftslagen. Genom lagändringen prövades åtalet enligt "lindrigaste lagens princip" i hovrätten.

Men vad som är märkligt i detta mål är att såväl den gamla datalagen som den nuvarande personuppgiftslagen strider mot både EG-rätten, Europakonventionen och den svenska grundlagen. Lagstiftarna har således inte tänkt sig för, utan lagstiftat i strid med Europarätten.

Högsta domstolen kommer därför att få ett besvärligt arbete med att reda ut begreppen. Europakonventionen ingår sedan i januari 1995 i den svenska lagstiftningen. Inställningen hos styrelsen i Bankrättsföreningen är att målet skall överklagas till Europadomstolen om Ramsbro förlorar i HD.

Skall yttrandefriheten bara vara reserverad för några tusen svenska journalister eller skall vi ha en generell yttrandefrihet som gäller alla.

Bankrättsföreningen hävdar att oavsett om datalagens eller personuppgiftslagens straffbestämmelser skall anses tillämpliga, måste dessa ändå ogillas då dessa bestämmelser inte harmonierar med reglerna om yttrande- och informationsfrihet i regeringsformen och artikel 10 i Europakonventionen.

1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.

2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.