Såväl bankägda som andra finansbolag fick före sommaren löpa gatlopp i medierna, eftersom de påstods syssla med så kallad ränteskruvning. Finansbolagen har hela tiden svurit sig fria från att ha överdebiterat några kreditavtal och har mer eller mindre öppet gnisslat tänderna åt de "räntjägare" som jag ut dem i offentlighetens ljus.

- I första hand Stockholms tingsrätt har haft ett flertal mål i vilka frågan om ränteskruvning varit uppe till bedömning. De senaste domarna är avkunnade så sent som den 26 maj. Utifrån de avkunnade domarna har ett antal viktiga rättsfrågor varit upp till bedömning ett flertal gånger, varför underrättspraxis i vart fall torde vara tillfredställande klarlagd.

- I korthet kan nämnas att huvudfrågan i de avgjorda målen alltid har varit om kreditgivarens egna refinanseringsränta över tiden har förändrats på annat sätt än de löpande förändringarna i "det allmänna ränteläget".
- Har kreditgivarna gjort ränteändringar i avtalet som har varit högre än de avvikelser som skett i "det allmänna ränteläget" har det varit upp till kreditgivaren att bevisa att dennes egna refinansieringsränta varit högre. Detta har inget finansbolag – möjligen med ett undantag – kunna visa.

- Det har i mediedebatten ropats ut ett det krävs en lagstiftning för att förhindra att banker och finansbolag skruvar räntorna i sina avtal. En lagstiftning på området – som rättsläget ser ut i dag – är direkt onödigt, eftersom det korrigerande verktyget mot ”ränteskruvning” redan finns i form av våra domstolar.

- En annan sak är att Finansinspektionen tillsammans med kreditgivarna bör sätta sig ned för att analysera de ränteändringsklausuler som finns, så att de i framtiden blir klara och lättförståeliga (vilket de fortfarande inte är).
- De bör även se till att rutiner skapas så att kreditgivaren kan verifiera och styrka sin refinansieringsränta över tiden (om det nu är den räntan som de avser ska vara styrande). Blir det ordning och klarhet kring detta slipper den enskilde ge sig in i det ekonomiska vågspel som det är att i domstolar slåss mot kreditgivare som har helt andra ekonomiska muskler.

Christer Larsson
Advokat vid Locus Advokatbyrå, Stockholm 

Copyright