De flesta rättegångarna pågår fortfarande men hittills har 67 Mkr dömts ut och så hemskt mycket mer blir det inte. Efter överenskommelser "ā la Sundqvist" kommer staten i slutänden att gå back på processerna.

Av de 27 bankerna var 25 större och mindre sparbanker. Det är också i dessa som de flesta åtalade satt under utlåningshysterin på 1980-talet. Här krävde staten 3,3 miljarder kronor i skadestånd av bankdirektörer och styrelsemedlemmar. Bankstyrelsemedlemmarna, som oftast var förtroendevalda lekmän, drogs in eftersom det enligt sparbankslagen var bankens styrelse som beviljade lån.

Hittills har cirka 15 Mkr dömts ut i skadestånd, plus 16 procents ränta sedan slutet av 1993 samt rättegångskostnader.
De två återstående bankerna som drabbades var affärsbankerna STS-Banken och Sparbankernas Central-Aktie-Bank, Scab.

STS-Banken leddes av Ulf Sundqvist och det är hans skadestånd, som inklusive ränta och rättegångskostnader blev 22 Mkr och sedan prutades ned till 1,7 Mkr, enligt den överenskommelse som nu fällt bankministern och kan hota regeringen.
Statens skadeståndskrav på STS-Bankens ledning var ursprungligen 250 Mkr, 13 Mkr dömdes ut, plus 16 procents ränta, plus rättegångskostnader.

Portalfigurer
Det största skadeståndet krävde finska staten av Scabs ledning. Scab, med portalfigurerna Christopher Wegelius, koncernchef, och Juhani Riikonen, andreman och investeringsäss, blev själva inkarnationen av kasinoekonomin under de galna åren. Det var Scabs fall hösten 1991 som utlöste hela bankkrisen, som totalt beräknas kosta de finländska skattebetalarna 65 miljarder kronor.

Christopher Wegelius och Juhani Riikonen krävdes på sammanlagt 5 miljarder kronor i skadestånd.

Utdömt hittills är 15 Mkr, plus 16 procents ränta, plus rättegångskostnader. Målet ligger i dag i hovrätten. Samtliga mål har drivits som civilmål och de flesta som dömts har dömts för underlåtenhet och slarv i kreditgivningen.

Förutom de här rättegångarna har sju bankdirektörer i mindre sparbanker dömts till fängelsestraff för att ha begått brott i sin tjänsteutövning. (DI)

Copyright

Under den svenska bankkrisen beslöt staten att väcka skadeståndstalan mot ansvariga personer i två statligt ägda banker, Nordbanken och Gota Bank.

Situationen var speciellt känslig i Nordbanken eftersom tre toppdirektörer, Rune Barnéus, Göran Hållén och Christer Ragnar, fått fallskärmar värda närmare 50 miljoner kronor.

Innan skadeståndstalan nådde domstolen skedde en förlikning mellan statligt ägda Nordbanken och fem tidigare styrelseledamöter i Nordbanken, däribland Barnéus, Hållén och Ragnar. Även Christer Zetterberg, tidigare VD i Nordbanken och sedermera Volvochef deltog i förlikningen. De betalade sammanlagt 8 miljoner kronor och gjorde ett offentligt erkännande att banken ägnat sig åt olämplig kreditgivning.

I Gota Bank, som övertogs av staten när banken var konkursfärdig, väcktes talan om skadestånd mot de i bankstyrelsen som varit involverade i kreditgivningen. Även här blev det förlikning innan processen nådde domstol.

Betalade tillbaka
Sex styrelseledamöter betalade tillbaka sina styrelsearvoden och betalade ett skadestånd på 500 000 kronor. 1995 nåddes en förlikning även med Gabriel Urwitz och Per-Olof Sjöberg, Gota Banks tidigare ordförande respektive VD.

Förlikningen innebar att Gabriel Urwitz skulle betala drygt 3 miljoner kronor och Per-Olof Sjöberg 2,7 miljoner kronor.

Cecilia Bystedt

Copyright