Hemlig rapport. Nordbank fick extar miljarder under bankkrisen.

Nordbanken fick klart mycket mer pengar av regeringen än vad som från början ansågs vara nödvändigt för att komma ur bankkrisen, visar en tidigare hemligstämplad rapport från Finansdepartementet.

I rapporten som DN har tillgång till, konstateras att det räcker med 6,3 miljarder kronor för att banken ska klara det lagstadgade kapitaltäckningskravet på åtta procent.

I stället satsade regeringen 40 miljarder kronor för att rädda banken. Nordbanken delades upp i två delar, uppstädningsbolaget Securum och den nya Nordbanken.

Problemkrediter i Nordbanken flyttades över till Securum som fick i uppgift att ta hand om de dåliga lånen.

Att notera är dock att rapporten var klar i maj 1992, vilket var innan kronan försvagades kraftigt och räntan sköt i höjden, som högst till 500 procent.

Dessa skeenden påverkade naturligtvis Nordbankens situation och försämrade bankens ekonomiska ställning. Inte minst ökade kreditförlusterna i takt med valutakrisen fördjupades. Regeringens beslut om hur mycket pengar som skulle satsas för att rädda banken togs först i december 1992 då situationen hade förvärrats, påpekar den dåvarande finansministern Bo Lundgren (m) för TT.

I Sveriges Radios program Efter tolv kritiseras Securum av Arne Mårtensson, vd för Handelsbanken, som anser att bolaget gick för hårt fram och att fler företag än nödvändigt gick i konkurs. Bo Lundgren medger för TT att Securum ibland agerade för tufft.

– Men om vi inte hade vidtagit de åtgärder vi gjorde så hade vi inte fått en stabilisering av fastighetsprisnivån och hela systemet hade kollapsat, säger han till TT.

Securums bokslut vid avvecklingen förra året visade att verksamheten kostat staten 10 miljarder kronor mindre än beräknat.

Marianne Björklund