Det måste få kosta sade Birgitta Johansson-Hedberg på FöreningsSparbanken angående avgifter vid uttag ur bankomat. Många har redan reagerat på detta.
   De fyra storbankerna, däribland FöreningsSparbanken, tycks bara bli kaxigare mot sina småkunder. Lars Grönstedt, som nu blir vd i Handelsbanken, sade i SvD den 30 oktober att det för närvarande är osedvanligt lätt att vara bankman i Sverige.
   Man förstår honom.
   De fyra storbankerna är sedan länge nästan allenarådande inom bankväsendet; de har s. k. oligopol. Bankernas aktörer sitter i varandras styrelser. Bankuppstickare behandlas om askungar. De väntar förgäves på sin prins,
   Vilken ränta får då en småsparare i banken? FöreningsSparbanken uppger att man nu får 0,85 procent på belopp under 100.000 kr.
   Då är det bättre att sätta in sina pengar i speceriaffären. I en Vivobutik får man 4,20 procent på insatta medel. Där kan man dock inte sätta in höga belopp eftersom bankerna av staten getts ensamrätt till sådan inlåningsverksamhet.
   Om bankerna ska ta ut avgifter måsta de matchas med rejält högre inlåningsränta. Annars kan bankerna inte få behålla sitt inlåningsmonopol,
   Vivo är storkund och gynnas därför av FöreningsSparbanken, som är Vivos bank. Småkunderna saknar bankerna intresse för. De ska inte höras och synas. De ska lära sig Internet, Då kan bankerna lägga ner sina kontor och plugga igen bankautomaterna.
   Bankerna förvarar våra löner och stora delar av våra pensionsmedel. De är påfallande långsamma i sina transaktioner gentemot kund. Bankerna tjänar självfallet ytterst medvetet stora pengar på den långsamheten. De blev inte snabbare när vi gick in i dataåldern. Inget tal om sekundsnabba överföringar från bank till småkund.
   Bankkrisen för ungefär tio år sedan vållades genom att många banker inte iakttog försiktighet med att ta fullgod säkerhet vid sin långivning. 
   Vid krisen trädde staten, skattebetalarna, in och gav via dåvarande bankstödsnämnden stöd och garantier åt flera banker, dock inte till Handelsbanken, som skött sina affärer. Sammanlagt fick bankerna hjälp med 65 miljarder. Enligt uppgift från finansdepartementet är beloppet nu återbetalt. Staten fordrade inte någon ränta på beloppet.
   Bankerna går nu som tåget. Inte ens då behöver de betala ränta på den hjälp de fått av skattebetalarna.
   Gamla Sparbanken, som nu heter FöreningsSparbanken, fick under krisen enligt uppgift från finansdepartementet en räntesubvention på en miljard kr,
   Jag föreslår därför att Birgitta Johansson-Hedberg i enlighet med god banketik, om sådan finnes, betalar igen den skulden till skattebetalarna, innan hon i framtiden ens försöker införa nya avgifter.

Min fråga är:
   Vad gör regeringen för att förbättra konkurrenssituationen inom bankväsendet?

Ulla Ljunggren-Thedéen
fd chefsrådman