Produktionen håller på att lämna landet. Företagsledningen saknar ofta produktionsteknisk kunskap och tillgriper outsourcing som generallösning på alla svårigheter.
   Enkla produktionstekniska åtgärder skulle kunna förvandla förlustbringande produktion till en vinstgenerator. Stora affärsvinster slumpas nu bort.

Svensk produktionsteknik befinner sig i kris, fastslår Anders Kinnander, professor i tillverkningssystem och prefekt vid institutionen för produktions- teknik vid Chalmers Tekniska Högskola.
   Allt för många företagsledningar förstår inte hur den egna produktionen fungerar, hävdar Anders Kinnander.

Outsourcing grundar sig hos många företag mer på en princip som till varje pris ska genomföras än på rationella överväganden.
   Stora affärsvinster slumpas i dag bort till underleverantörer som en följd av att företagsledningarna inte vet hur den egna produktionen ska kunna utvecklas.
   I den aktuella debatten om Ericssons outsourcing kan frågan återigen resas om besluten alltid är affärsmässigt grundade. Ericsson tillverkade till exempel tidigare i Älvsjö produkter som nu är en väsentlig del av beläggningen i Segerströms lönsammaste division.

Det förefaller vara mer än en slump att Segerströms från en dålig lönsamhet kraftigt förbättrar resultatet i samband med att företaget övertar Ericssons tillverkning.

   Om Ericsson hade haft en bättre förmåga att leda och utveckla produktionen, hade företaget kunnat behålla tillverkningen och därmed också vinsterna.
   Alltför många svenska företagsledningar ser sin produktion som en "black box"- en fristående enhet som kan ersättas med andra leverantörer. De saknar insikt om hur den egna produktionen fungerar och om hur den kan utvecklas. Outsourcing är säkerligen i många fall väl motiverad - men det saknas tillräckligt noggranna kriterier för att avgöra detta.

Många svenska företag utvecklar produkter som är usla att producera rationellt

 Ledningen har i många företag ägnat produktionen väldigt liten uppmärksamhet under senare år. Outsourcing har blivit ett mantra som används som lösning på alla svårig­heter. Bakom denna utveckling finns en lång rad av orsaker.

 SAF och VI har hand i hand med LO och Metall bidragit genom att så kategoriskt propagera för nya arbetsformer (målstyrda arbetslag etcetera).
   En följd har blivit en kraftig minskning av produktionsteknikerkåren och därmed det produktionstekniska arbetet.
   En nationell katastrof utspelas i ultrarapid, nar nu Sverige från att ha varit ett av världens framgångsrikaste produktionsländer snart inte har någon produktion kvar.
   Många producerande företag har i dag inga bra underlag för produktkalkylering utan gissar vad produkterna kostar att producera. De har dåliga produktionsflöden och en oklar organisation.
   Det kan vara rent och snyggt i verkstaden och finnas nya fina maskiner - men produktiviteten är under all kritik. Då ligger outsourcing och nedläggning av den egna produktionen nära till hands som en lösning på problemen.
   Men med enkla produktionstekniska åtgärder skulle produktionen kunna bli en vinstgenerator i stället för att som nu vara en förlustkälla.
   Tyvärr är den produktionstekniska allmänbildningsnivån dock så låg hos många företagsledningar att de inte inser detta. Den formella utbildningsnivån har faktiskt aldrig varit lägre på produktionssidan än den är i dag.
   Produktionen har blivit en genomgångsstation för unga civilingenjörer, vilket Bertil Gustafsson så riktigt konstaterade förra veckan. Detta är en av anledningarna till att gediget produktionskunnande är så lite representerat i företagsledningarna i dag.
   En annan följd av de stora bristerna i produktionstekniska kunskaper är att många svenska företag utvecklar produkter som är usla att producera rationellt. Detta förstärker ytterligare behovet av att flytta produktion till lågkostnadsländer.
   Ett allmänt känt exempel är Saab 9000 som var ytterst tidskrävande att montera. Ett annat exempel är Ericssons mobiltelefoner, som av många bedömare

Många saknar i dag bra underlag för produktkalkylering och gissar vad produkterna kostar att producera

anses gjorda av teletekniker för teletekniker. Det vill säga utan tillräcklig hänsyn till marknadens krav och till att de ska gå att producera rationellt.
   För att komma till rätta med detta försöker allt fler företag involvera produktionstekniker i ett tidigt produkutvecklingsskede, i det som kallas "concurent engineering" - men detta hjälper föga då möjligheterna att få produktionstekniker med tillräcklig praktisk erfarenhet är näst intill obefintliga.
   Att driva produktion i dagens globala värld är mer komplext än någonsin.
   Att se till att det återigen skapas en regelbok, "Den nya produktionslogiken", som ger en grund för hur man tjänar pengar på produktion, är inte bara en uppgift för tekniska högskolor utan en nationell angelägenhet som alla intressenter borde samlas kring.
   Ett forskningsprogram som syftar till att skapa denna regelbok har initierats av Chalmers i samarbete med IVF.
   Utan egen produktion försvinner verkstadsindustrin snart från Sverige. Kvar blir kanske något enstaka handelsbolag eller något varumärkesägande företag.

Anders Kinnander

Copyright