Makt, våld och sex är tillsammans viktigare än pengar. Författaren Niall Ferguson hävdar att kombinationen av ekonomiska och politiska händelser är det som förändrar den ekonomiska utvecklingen i ett land. Boken The Cash Nexus är en djärv syntes om orsakerna till den ekonomiska utvecklingen i den moderna världen.

Bokens titel: The Cash Nexus
Författare: Niall Ferguson

Fergusons viktigaste argument i boken är således att det inte är pengarna som är det mest väsentliga. Det är effekterna av ekonomiska och politiska händelser, som gör Fergusons teoretiska resonemang så intressanta. Han förklarar vad som orsakar länders väl och ve.

Det gör The cash nexus intressant och spännande på flera plan. Niall Ferguson är lärare i politisk och finansiell historia vid Jesus College i Oxford. Den enorma succén för hans förra bok The pity of war (där han skriver om första världskriget) gjorde det möjligt för honom att skriva The cash nexus.

Ekonomen Thomas Carlyles term "nexus" kommer från det latinska nectere, att binda. Ferguson försöker binda ihop ekonomi med politik. Han anser att det är hög tid att vi åter knyter an till "nexus" i våra historiska förklaringsmodeller.

Krig var i äldre tider den viktigaste motorn för finansiell uppfinningsrikedom. Betydelsen av krig för ett lands finansiella status har minskat sedan företagen kom att dominera den ekonomiska utvecklingen. The cash nexus utgör den viktigaste punkten, den där makt och pengar möts. Eller som Herodes uttryckte saken: "Krig är alltings fader." Men pengar behövs också för att kunna föra krig.

När Ferguson ska illustrera krigförande staters maktambitioner och girighet väljer han att citera Tennyson (in Memoriam A.H.H): Ring out the narrowing lust of gold; Ring out the thousand wars of old

Tolstoj ställer samma frågor som Ferguson i sina romaner, när han frågar sig om vad som får nationer att förändras och utvecklas. Ekonomiska resurser är förstås viktiga. Men det som påverkar länder är mycket mer än köpkraft. Tolstoj hävdar också att en nation kan besegra ett ekonomiskt starkare land, genom bättre strategi och taktiska överväganden.

Vad är makt? Ferguson diskuterar denna fråga med utgångspunkt i de olika ekonomiska lagar som ett land styrs av. Tolstoj ställer samma fråga i romanen Krig och Fred ifrån ett filosofiskt perspektiv, vad det är för något som staten erbjuder sina medborgare och under vilka villkor vi tvingas leva.

Att det ibland inte räcker med starka arméer för att upprätthålla makten visar Ferguson med några bra exempel: ett är hur påvens makt de facto är starkare och långvarigare än Stalins efterträdares. Det var påven Johannes Paulus II besök i hemlandet Polen 1979, som hjälpte till att befria Polen från "den röda armén" och samtidigt fälla den kommunistiska makten i detta land.

Staters finansiering med draghjälp av olika skatter får stort utrymme i boken. Skatter har alltid varit en säker inkomstkälla och ett lika stort diskussionsämne. I samband med den franska revolutionen var det en revolutionär som skrev till en god vän: "I dessa dagar är ingenting säkert förutom död och skatter."

I ett historiskt perspektiv beskriver Ferguson vilken betydelse de olika skatterna har för ett lands inkomster, hur politiker i trängda lägen ofta tenderar att "glömma bort" att det är lika viktigt att tänka på hur folk måste kunna höja sina inkomster, för att de ska ha råd att betala de höjda skatterna.

Ferguson hävdar att moderna regeringar har lärt sig någonting av historien, genom införandet av momsen. Momsen har blivit en ny och lukrativ form av indirekta skatter som ger stora inkomster. Han förvånar sig också över att inte fler reagerar mot de höga momssatserna.

Styrkan i Fergusons argumentering är hans stora analytiska förmåga. Han beskriver händelser och detaljer på ett sätt som gör boken mycket läsvärd. Han hävdar att den moderna historien är resultatet av oförutsedda affärsmässiga och politiska konflikter. Det är resultatet av dessa händelser som gör att den finansiella marknaden i ett land misslyckas eller blir framgångsrik.

När han beskriver varför England förlorade sitt imperium hävdar han att det inte var de stora kostnaderna för att hålla ihop det som var orsaken. Det var i stället oförmågan att försvara imperiet. Förmågan att försvara det egna landets ekonomiska intressen, är enligt Ferguson det som leder fram till fortsatt politisk stabilitet och ekonomisk framgång.

Slutligen frågar sig Ferguson också om den ekonomiska globaliseringen också innebär en större och mer globaliserad demokratiseringsprocess. Här är han mera tveksam eftersom både ekonomisk tillväxt och politisk demokratisering också hör ihop med utbildning och stabila lagar. Den största skillnaden mellan då och nu är avsaknaden av den "kungliga makten", som har ersatts med demokrati.

Mats Lönnerblad