Efter terrorn. Den stat som ensidigt prioriterar terrorbekämpning blir ett totalitärt monster.
Nu föreslås och antas skrämmande lagar på löpande band. Risken är att också rättsstaten begravs i World Trade Centers ruiner, skriver Gudrun Schyman och Alice Åström.

Efter den ohyggliga terrorattacken i New York den 11 september antas i flera länder nya lagar med svindlande hastighet - så även i EU. Det som inträffat är tveklöst ett tillräckligt skäl för att se över den lagstiftning, som syftar till att förebygga och lagföra terrorbrott.
Samtidigt måste lagstiftarna ständigt ha i åtanke att i frågor som gäller förebyggande av brott och bestraffning är det alltid fråga om viktiga avvägningar mellan effektivast möjliga brottsbekämpning och skyddet av individens grundläggande rättigheter.

Den stat som ensidigt prioriterar brotts- och/eller terroristbekämpning, utan att ta hänsyn till dessa motstående intressen, blir ett totalitärt monster.
I tongivande medier i USA diskuteras nu på allvar möjligheten att tillåta tortyr i USA för att på så sätt förbättra möjligheterna att få fram information från misstänkta terrorister. President Bush har undertecknat en order, som öppnar för att ställa utländska medborgare misstänkta för terrorism inför särskilt upprättade militärdomstolar. Dessa ska verka även utanför USA:s eget territorium och kunna döma till dödsstraff.
I New York Times ger den konservative kolumnisten William Safire följande omdöme om åtgärden: "Missledd av en frustrerad justitieminister, som drabbats av panik, har en amerikansk president just tagit sig diktatorisk makt att fängsla eller avrätta utlänningar. Skrämda av terrorister och uppeldade av en passion för hårdför rättvisa tillåter amerikanerna Georg W. Bush ersätta rättsstaten med militära kängurudomstolar".
I Storbritannien har en överväldigande majoritet i underhuset godkänt att Europakonventionen om mänskliga rättigheter upphävs när det gäller skyddet mot att fängslas utan rätt till domstolsprövning. Detta för att få möjlighet att under obegränsad tid internera flyktingar, som kan misstänkas för samröre med terrorism.

Det är i detta sammanhang man måste se den oerhörda brådska som nu råder i EU för att genomföra ett rambeslut om terrorbekämpning och en s k europeisk arresteringsorder. Den europeiska arresteringsordern innebär i det närmaste ett införande av en gemensam valuta på straffrättens område.
Steve Peers, som är docent i juridik vid universitetet i Essex, har ur rättssäkerhetssynpunkt granskat förslaget till rambeslut om den europeiska arresteringsordern och funnit ett femtiotal mer eller mindre allvarliga brister. Det gäller t ex frånvaron av rätt att överklaga ett beslut om utlämning, och att utlämning måste verkställas även om den utlämnade redan dömts för det aktuella brottet i tredje land.

Det är ett absolut minimikrav att förslaget till rambeslut skickas ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer innan regeringen gör några bindande utfästelser från svensk sida.
EU:s rambeslut mot terrorism har givits en sådan utformning att definitionen av terroristbrott innefattar även urspårade demonstrationer, som övergått till stor förstörelse med risk för betydande ekonomiska förluster för de drabbade. Det uttalande rådet gjort den 16 november är på intet sätt någon framgång för demonstrationsfriheten, något som påståtts av justitieminister Thomas Bodström. Tvärtom är det så luddigt och tvetydigt formulerat att det är oanvändbart i en rättssal.
Förslaget till rambeslut om terrorbekämpning innehåller också för oss det främmande systemet med kronvittnen. Den som tar avstånd från sin tidigare verksamhet, och samarbetar med myndigheterna, skall få strafflindring.
Ett sådant system infördes av Perus förre diktator Alberto Fujimori och ledde till att många oskyldiga dömdes till mångåriga fängelsestraff för terrorism. Misstänkta terrorister köpte sig nämligen strafflindring genom att ange oskyldiga. Detta var en viktig faktor i raserandet av Perus rättväsende under Fujimoris regim.

Varje EU-stat får enligt förslaget till rambeslut om terrorbekämpning rätt att utsträcka den straffrättsliga behörigheten till samtliga övriga medlemsstaters territorium. Det betyder att en svensk medborgare, som lägger ett mynt i en insamlingsbössa till förmån för ETA utanför Åhléns i Stockholm, kan utlämnas till Spanien för att där dömas till maximalt åtta års fängelse för stöd till terroristgrupp.
I det perspektivet måste vi ha ett hundraprocentigt förtroende för att rättssäkerheten upprätthålls i alla EU-stater. Men vi vet att i Spanien används fortfarande tortyr. I Grekland har häktningen av den svenske medborgaren Kalle Jansson ifrågasatts av många och en svensk domstol har vägrat att beakta en italiensk brottsmålsdom, som bedömdes vara alltför bristfällig. Flera av de stater som är på väg in i EU, kan inte heller anses vara stabila rättsstater.
Somalier i Sverige har fått sina tillgångar i penningförmedlingsföretaget Al-Barakaat spärrade. De har påtagligt fått erfara vad ett borttagande av rättssäkerhetsgarantier betyder. Somalierna saknar rätt att få denna åtgärd, som grundas på beslut i FN:s säkerhetsråd och en EU-förordning, prövad i domstol. Den svenska regeringen, som föreföll tagen på sängen av denna händelse, ska i samråd med de andra nordiska länderna undersöka vad som kan göras för att införa något slag av rättslig prövning. Men det lär inte bli enkelt eftersom det är överstatliga instanser som fattat besluten.
Nu har president Bush, i ett brev till EU-kommissionens ordförande Romani Prodi, krävt att EU genomför 40 åtgärder - många genom lagstiftning - i kampen mot terrorismen.

Flera av USA:s krav och åtgärder kan knappast genomföras utan omfattande inskränkningar i grundläggande bestämmelser i EU-direktiv och i Europakonventionen om mänskliga rättigheter till skydd för individens integritet och rättsskydd.
Svenska regeringen måste nu visa civilkurage och för rättssamhällets skull säga nej till att en överenskommelse träffas om de två rambesluten redan vid rådsmötet den 6-7 december. Sverige och EU får inte handla i panik, utan måste noggrant analysera konsekvenserna av de föreslagna nya lagarna.
Låt inte bin Ladin få den framgången att också rättsstaten begravs under World Trade Centers ruiner.

Gudrun Schyman (v) partiledare
Alice Åström (v) riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet