Företagaren Ulf Ekström i Malmö beskriver den 8/12 sina vedermödor i försöken att kommunicera med Nordbanken. Jag kan bara nicka instämmande.

När man ringer ett lokalnummer till banken i Västerås, tror man att man ska komma dit, men icke säger Nicke.

Man hamnar hos en anonym och central kundtjänst, som snart konstaterar att man trots allt behöver flytta ärendet till lokalkontoret, och så är cirkusen i gång med vidarekopplingar och väntetider hit och dit.

Precis som Ulf Ekström beskriver det, och jag ska därför inte trötta läsarna med en upprepning av berättelsen.

Myndigheter och offentliga institutioner är ofta okänsliga för serviceuppdraget och stänger in sig bakom begränsade telefontider för att slippa störas av den allmänhet de ska serva, men att privata Nordbanken är inne på samma spår, det förvånar.

Mina senaste sorgliga erfarenheter i ämnet emanerar från ett ärende rörande fondköp, där jag blev tvungen att försöka utverka rättelse.

När jag slutligen efter hänvisning fick kontakt med en tjänsteman i något slags chefsposition i Västerås, upprepade denna om och om igen fraserna "sådana är våra rutiner" och "vi vill naturligtvis ha nöjda kunder", mellan vilka uttalanden det faktiskt var svårt att se samban det.

Att del var just rutinerna jag ifrågasatte hade hon tydligen svårt att ta in.

Den rekommendation jag fick från Nordbankens fondförvaltning, som jag kontaktade via hänvisning på hemsidan, när vi ville köpa, var att de skulle skicka oss formulär att fylla i! Alternativt kunde vi besöka lokalkontoret och framföra vårt ärende där. Stenålder. På mitt förslag accepterade den centrala fondförvaltningen att jag kunde betala över nätet, som jag gjort till andra förvaltare. Men då gick det alltså som det gick.

Ulf Hedman
företagare Västerås