Följ Börje Ramsbros tvist med den statliga Stiftelsen Industrifonden! Bluff om patentförvärv Av Marie-Anne Olsson  - 9 mars 2013 ”Industrifonden erbjuder kapital, kompetens och intressanta nätverk... Vi söker drivna entreprenörer med företag som ska ha stor tillväxtpotential och kunna hävda sig på en internationell marknad... Vi vill också se en unik produkt eller tjänst och/eller ett nytt affärskoncept.”  (Citat från Stiftelsen Industrifondens hemsida) Jag vill utfärda en varning till hugade entreprenörer. Se upp väldigt noga! I texten nedan, samt i en rad av tidigare införda inlägg på denna sida, beskriver jag hur Industrifonden vägrar att göra rätt för sig. Jag trodde också att Industrifonden var till för entreprenörerna, men det verkar vara tvärtom. Läs vidare: Ramsbros tvist med Stiftelsen Industrifonden Det må så vara att Industrifonden inte är själva hjärnan bakom ”System 3R-affären”, men den är i högsta grad inblandad. Dess ledning vägrar än idag att bemöta fakta och ta sitt ansvar. De har medverkat till att en entreprenör blivit av med både sitt företag, System 3R-koncernen, och sina patent och varumärken, och för att försvara detta anlitar de den advokat som själv har varit inblandad i oegentligheterna. Bra gjort, Industrifonden! Avbildad: VD Claes de Neergaard. Bakgrund För att ge en mycket kortfattad bakgrund: Det var finanskris. System 3R hade skött sina åtaganden gentemot banken och företagets krediter var inte uppsagda. Men Sparbanken försökte ändå tvinga bort Börje Ramsbro från sitt företag. Det var efter att han hade klagat på att företagets styrelseordförande och företagets VD, rekommenderade av banken, visade sig sakna kompetens. Istället ägnade de sig åt fiffel och båg, vilket allvarligt skadade företagets ekonomi och trovärdighet. För sin och företagets säkerhets skull köpte Börje loss de immateriella rättigheterna, sitt eget företags patent och varumärken, för 50 000 kr men med fritt utnyttjande av dessa för System 3R Holding AB. Det här var ett streck i räkningen för banken i dess vilja att konfiskera företaget. Lars-Ove Håkansson, styrelseordförande hos Sparbanken/Sveatornet, fick i uppdrag från bankledningen att söka träffa någon form av överenskommelse med Börje. Förhandlingar fördes under augusti-september 1993. Börje avvisade deras förslag. Han tyckte definitivt inte att banken var lämplig som ägare till ett tekniskt företag. De kunde ju knappt leda sin egna bankverksamhet. Den 6 september tog Börje definitivt ett beslut att, istället för att fortsätta förhandla med banken, ta in andra delägare. Avbildad: Lars-Ove Håkansson , Sveatornet/Sparbanken Varför hade då Börje köpt ut de immateriella rättigheterna? Jo, det var av ren självbevarelsedrift eftersom han mer och mer märkte, att banken, Sparbanken via sitt bolag Sveatornet och dess ordförande Håkansson, började krångla på ett märkligt sätt. Han hade personer i System 3R:s styrelse som rådde honom att göra det för att vara på den säkra sidan, och för att det inte skulle bli ett störningsmoment i kommande diskussioner med nya delägare. Börje började sökandet efter delägare. Han och en styrelsemedlem, Claes Lindvall, diskuterade saken och Lindvall kom på att han hade hört talas om en svensk som ville flytta hem från Belgien och som sökte investeringsobjekt. Det var Håkan Nordquist. Vid en första kontakt, den 10 september 1993, mellan Börje och Håkan imponerade denne med att vara påläst om System 3R och dess bankrelationer. Håkan verkade ha rätt bakgrund för verksamheten, och han tycktes ha samma syn på hur bankerna skulle hanteras. Redan ett par dagar senare träffades en preliminär överenskommelse om delägarskap. Avbildad: Håkan Nordquist Det var bråttom att få till en uppgörelse för att stoppa eventuella dumheter från bankerna. Håkan och Börje enades om att de skulle vara tre delägare med varsin tredjedel, och Börje föreslog Företagskapital AB som tredje part. Håkan och Företagskapital skulle investera 10 miljoner kronor vardera. Börje skulle bidra med de immateriella rättigheterna och reducera moderbolagets (vilket Börje ägde till hundra procent) ägande till en tredjedel i det samägda dotterbolaget System 3R International AB. Håkan skred genast till verket genom att sätta sig i enrum och författa ett brev till Sparbanken, i Börjes namn, för att introducera pågående diskussioner om ägandeförändring. Brevet var till högsta ledningen inom Sparbanken. I brevet försvarade Håkan bland annat Börjes förvärv av de immateriella rättigheterna. Börje och Håkan var överens. Detta brev finns dikterat av Håkan Nordquist och kan avlyssnas på bifogad ljudfil samt läsas på avskrift. Klicka på bild för ljud! Börje och Håkan var också eniga om att Håkan skulle kontakta banken och försäkra sig om att det rullande lånet på 25 miljoner kr till System 3R Holding skulle förlängas, som vanligt, så att inte detta skulle störa de inledda förhandlingarna med nya delägare. Företaget hade inga problem med att betala räntorna. Vid ett möte den 14 september träffades Håkan, Börje och hans sekreterare. Anledningen till att hon var med, var att hon skulle få träffa den nya bekantskapen. Vid detta möte bekräftade Håkan att han hade talat med banken och att allt var ”grönt”. Det tolkade Börje, som jag tror de flesta skulle ha gjort, att det var klart att lånet skulle förlängas och att de i lugn och ro skulle kunna genomföra affären. I lugn förvissning om detta reste Börje sen till Hannover och deltog i en för företaget viktig utställning som pågick till 21 september. Så långt var alltså Börje och Håkan rörande överens om det mesta, inklusive att företagets finansiella situation inte var akut. Under Börjes bortavaro smidde dock Håkan fula planer. Hur det sen gick har jag skrivit om i olika inlägg. Här och nu undrar jag bara: HUR kan det komma sig att, i juni 1997, Håkan Nordquist och advokat Hans Bagner lämnade in en polisanmälan mot Börje för att han hade köpt ut de immateriella rättigheterna? HUR kan det komma sig att samma sak som Håkan tidigare hade stött och tyckt vara riktigt, nu plötsligt ansågs vara kriminellt? HUR kan ”verkligheten” som beskrivs i polisanmälan se helt annorlunda ut än den som beskrivs i en rad tidigare dokument? HUR kan någon fabricera så mycket lögner och strunt som i denna polisanmälan? HUR kan en advokat medverka i en polisanmälan på detta sätt? OCH HUR kan en advokat än idag vräka ur sig, i svaromålet 2013-02-05, citat: ”Holding var vid denna tidpunkt sedan länge på obestånd och Ramsbro hade förbrukat sitt förtroende hos Sparbanken bland annat genom att, utan bankens vetskap, ha överlåtit Holdings immateriella rättigheter (patent och varumärken) till sig själv för 50 000 kr.” VAD har förresten detta att göra med den nu aktuella stämningen mot Stiftelsen Industrifonden? Svar: Ingenting. Det är ingenting annat än ett försök att misskreditera Börje och dölja den egna grova ekonomiska brottslighet som rör samma immateriella rättigheter, se nedan. Börjes köp Börje köpte ut de immateriella rättigheterna från det hundraprocentigt ägda moderbolaget System 3R Holding AB. Det var patent och varumärken som han själv hade skapat under 25 års tid. Företagets aktier var inte pantsatta och de immateriella tillgångarna var bokförda till noll kronor. Det var helt enkelt en fråga om att parkera tillgångarna för att känna trygghet, nu när diskussioner hade inletts med nya delägare. Börje uppbar inte personligen någon royalty, men det fanns ett avtal där Holding hade tillförsäkrats royaltyintäkterna från det operativa dotterbolaget System 3R International AB. Se: Avtal 18 juni 1993 Börje smusslade inte med köpet. Bankerna fick full förklaring till varför han hade gjort det, även om de inte uppskattade åtgärden. Och när diskussioner inleddes med Håkan Nordquist var Börje helt öppen och förklarade orsaken till beslutet, och att det inte skulle bli några problem när affären med nya delägare väl hade fullföljts. Överenskommelsen om delägarskap sveks och patenten stals Som framgår i ett flertal andra inlägg tog de potentiella delägarna, efter diverse turer utarbetade av Håkan Nordquist, självsvåldigt över aktierna i System 3R-koncernen utan någon ersättning till Börje. Men de nöjde sig inte med det. De bestämde sig för att även roffa åt sig de immateriella rättigheterna som Börje ägde privat, trots överenskommelsen med Håkan. Utan att Börje visste om det hade Håkan och Företagskapital inlett förhandlingar med bankerna om att lägga beslag på företaget. Enligt ett fax från den 8 november 1993 till Sveatornet AB framställde de en förutsättning för sitt övertagande, citat: ”Ytterligare en förutsättning är att samtliga immaterialrätter – patent, varumärken, produkträttigheter, firma etc – vilka för närvarande tillhör moderbolaget System 3R Holding, utan vederlag överförs till System 3R International.” Se: Utdrag ur fax från den 8 november 1993... Håkans och Företagskapitals krav förbereddes och förverkligades genom ett hemligt avtal från den 3 december 1993, mellan bankerna, Håkan Nordquist och Företagskapital. Detta avtal blev känt för Börje först den 15 november 1994, citat: ”Nordquist och Företagskapital skall tillse att de för International nödvändiga patent- och övriga immaterialrätter som ägs av Holding kostnadsfritt överförs till International.” Se: Utdrag ur Hemligt avtal 3 december 1993... Plötsligt ägdes nu de immateriella rättigheterna av System 3R Holding. Men Börje hade inte tecknat något annulleringsavtal med Holding. Den 5 oktober 1993 hade Börje träffat ledningen i Sparbanken för att introducera den kommande ägarförändringen med Håkan Nordquist och Företagskapital som delägare. Då uppmanades Börje att återlämna patenten till System 3R Holding. Detta var egentligen ingen angelägenhet som angick banken. Trots det bekräftade Börje i ett brev till banken den 6 oktober 1993 följande, citat: ”Efter vårt senaste möte följer jag era instruktioner och annullerar köpeavtalet för patent och varumärken” Självfallet utgick Börje från att en annullering skulle ske först efter att affären med Håkan och Företagskapital hade fullföljts. Naturligtvis kunde Börje inte föreställa sig att bankledningen hade onda avsikter med sin uppmaning. Det visade sig först senare i och med att banken träffade det hemliga avtalet med Håkan och Företagskapital. Där utgick de från att Holding redan ägde de immateriella rättigheterna. Trixande med internförsäljning Medan Börje fortfarande ägde System 3R Holding satte sig Håkan och Företagskapital i styrelsen den 27 december 1993. De tog beslutet att sälja de immateriella tillgångarna från Holding till System 3R International efter värdering. Värdet på patenten utan varumärken sattes till cirka 17,3 miljoner kronor. Köpeskillingen från International till Holding återlämnade senare Holding till International i form av ett koncernbidrag. Alla blev bedragna, inklusive bankerna. Det verkliga marknadsvärdet uppgick till cirka 42,4 miljoner kronor. Se: Värdering marknadsvärde System 3R-koncernen. Det som hägrade för Håkan och som låg bakom trixandet, var att skapa ett överskott i International, ett överskott som skulle kunna kvittas mot ett underskottsavdrag. Det här protesterade skattemyndigheten emot, och i tvisten med skattemyndigheten hävdade Håkan Nordquist bland annat att han och Företagskapital förvärvade företaget först den 25 februari 1994. Läs mer: Fler lögner och motsägelser För att inte en enda smula skulle bli kvar, såg Håkan till att han och Företagskapital också la beslag på den royalty, tre (3) procent, som International erlade till Holding för rätten att använda de immateriella rättigheterna. Eftersom Håkan svek tredjedelsuppgörelsen ansåg Börje, att han efter den 3 december 1993 fortfarande ägde sina patent och varumärken. Det var anledningen till att han 1995 vidtog rättsliga åtgärder mot System 3R International AB och yrkade bättre rätt till de immateriella rättigheterna än International. Se Stämningsansökan 1 februari 1995 Tingsrätten biföll inte Börjes yrkande utan sammanfattade sitt beslut enligt följande citat: ”Tingsrätten finner således att Börje Ramsbros utköp av rättigheterna återgick den 6 oktober 1993 (dvs till System 3R Holding). Börje Ramsbro har inte gjort gällande att han skulle vara ägare till rättigheterna på någon annan grund än detta utköpsavtal (dvs från Holding till Börje). Börjes talan om bättre rätt till rättigheterna skall därför ogillas.” Med andra ord, 1997 fastställde Tingsrätten att Börjes hundraprocentigt ägda System 3R Holding AB ägde de immateriella rättigheterna, inte System 3R International AB och inte heller Börje privat. Läs vidare: Sabotage av en rättegång och En oanständig rättegång Polisanmälan mot Börje Trots att Håkan Nordquist från första stund accepterade att Börje ägde de immateriella rättigheterna, inlämnade han 1997, parallellt med ovanstående patenträttegång, en polisanmälan med anklagelser som "grov oredlighet mot borgenärer, grovt bedrägeri alternativt bedrägeri." Polisanmälan, som omfattar 11 sidor, var ett verk av Håkan och det producerades i samverkan med advokaten Hans Bagner. Det här dokumentet torde slå rekord med falska anklagelser och fantasier gripna ur luften. Se Polisanmälan 18 juni 1997 Börje anklagades för att ha lurat Håkan och Företagskapital att förvärva företaget, trots att han i verkligheten tvingades bort från företaget, utan ersättning och utan giltiga avtal. Denna polisanmälan gjordes sannolikt som en säkerhetsåtgärd. OM nu Tingsrätten hade kommit fram till att Börje fortfarande ägde patent och varumärken privat, så fanns den som en back-up. Polisutredningen lades dock ner då brott kunde inte styrkas I den pågående tvisten med Stiftelsen Industrifonden fortsätter dock advokaten Bagner att påstå, att det fortfarande finns ”en uppenbar risk för brottsmisstanke” angående förvärvet av patenten, trots att Ekobrottsmyndigheten avskrev ärendet. Skäms, Hans Bagner! Inte nog med att det är falskt, det har dessutom ingenting att göra med den aktuella tvisten. Vad finns det för anledning att överhuvudtaget dra upp detta om inte för att på alla sätt försöka svartmåla Börje och för att på alla sätt röra till allting så mycket som möjligt för Tingsrätten? Avbildning: advokat Hans Bagner MAQS Law Firm Denne advokat är beredd att utan vidare anklaga Börje för grova brott. Samtidigt försvarar han Håkan Nordquist och Företagskapital, de verkliga bovarna som begått flera grova överträdelser av centrala avtalsrättsliga och aktiebolagsrättsliga bestämmelser. Och de rättsutlåtanden som påvisar detta och stöder Börjes sak, och andra inlagor, avfärdar Bagner som ”helt obegripliga” och ”akademiska”. Jag trodde faktiskt att man var tvungen att genomgå en akademisk utbildning och ta juristexamen för att få bli advokat? Läs vidare: Rättsutlåtande från advokat Percy Bratt Rättsutlåtande från professor Per Samuelsson Rättsutlåtande från professor Per Samuelsson Jag påminner återigen om att det finns något som heter ”Vägledande regler för advokater”. Snälla Hans Bagner – läs på! Till exempel: 5 Förhållandet till motparten 5.1 Otillbörliga åtgärder En advokat får inte försöka främja klientens sak genom otillbörliga åtgärder mot motparten. Otillbörliga åtgärder är bland andra: 1. anmälan till myndighet om brott eller annat som saknar fog eller samband med uppdraget, liksom hot om sådan anmälan, 2. ansökan om betalningsföreläggande, konkursansökan eller betalningsanmaning före konkursansökan i fall då advokaten vet att det mot fordran görs invändning som inte är uppenbart ogrundad, 3. skandalisering av motparten eller hot om sådan åtgärd, eller 4. omotiverad kontakt med utomstående eller hot om sådan åtgärd. Marie-Anne Olsson Friaskribenter Bankrättsföreningen

Tack besöket och välkommen åter! Hemsida