[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Artikeln handlar om upprättandet av lagar, som följer av bekämpandet av den internationella terrorismen. Men kunde lika väl handlat om Sverige som rättsstat. Svenska journalister och olika aktionsgrupper är ivriga att kritisera kampen mot terrorismen i såväl England som USA, som man inte vet så mycket om, men glömmer samtidigt bort att Sverige inte är någon rättsstat att skryta med.

Hittills har Sverige varit förskonade från händelser likt den 11 september i fjol, där mer än 3.000 oskyldiga människor dödades i New York. Att man under sådana omständigheter tillfälligt ”fryser” tillgångar för misstänkta terrorister, under tiden förundersökning pågår ser jag därför inte som något fel. Dessutom borde påståenden i artikeln, som att USA och Israel utför mord ”i förebyggande syfte” kunna styrkas på ett bättre sätt, innan de publiceras.

Vad artikelförfattarna tydligen inte känner till är att Sverige som rättsstat är i betydligt sämre skick än såväl Englands eller USA:s utan att någon i det här landet uppmanar svenskarna till civil olydnad.

Det hade därför varit passande om undertecknarna satte sig in i juridiken kring såväl FN-konventionen som Den Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, ( i det följande Europakonventionen ) och de speciella bestämmelser som råder kring terroristbekämpning, innan man tar så stora ord i sin mun !

Den svenska regeringen har under mer än 50 år valt att stå utanför Europakonventionen som ratificerades i Sverige redan den 11 januari 1952, men som fortfarande inte följs. Det var först den 1 januari 1995 som Europakonventionen skrevs in i den svenska lagstiftningen, men fortfarande följs inte denna grundläggande lagstiftning. Gång på gång blir Sverige dömd av Europadomstolen för att inte följa grundläggande rättsregler, utan att någon reagerar.

Justitiedepartementets och den svenska regeringens syn på rättsskyddsprincipen, och vilka rättigheter den enskilde individen har mot staten, speglas i två nyligen avkunnade domar mot Sverige i Europadomstolen ( 34619/97 och 36085/97 ) som drivits av advokaten Jan Thörnhammar.

Bägge domarna underkänner en del av den svenska lagstiftningen som gällt i Sverige sedan 1970, och som medfört att såväl företagare som privatpersoner felaktigt blivit dömda av skattemyndigheten och fått betala skattetillägg under dryga 30 år, innan de olika ärendena hunnit avgöras i domstol.

I sin dom slår Europadomstolen i Strasbourg fast att skattetillägget är ett straff och inte bara en ”administrativ avgift” som den svenska staten försökt hävda. Dessutom har Sverige gång på gång fått kritik från EU-kommisionen för att de svenska lagarna inte överensstämmer med EU:s finansiella regelverk.

Eftersom Sverige inte är något rättsstat att skryta med i dessa sammanhang, borde således kritiken riktas mot det egna landets tillämpning av grundläggande lagstiftning, i stället för att kritisera andras staters sätt att sköta kampen mot terrorismen.

Mats Lönnerblad
Ordförande i Bankrättsföreningen