[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

Tänker Sverige strunta i EG-rätten?
Av Anders Lidman - Dagens Industri - 18 okt. 2000

I Sverige kör politikerna över juridiken. Vårt historiska arv av rättslöshet är unikt bland demokratiska länder, skriver ANDERS LIDMAN, jur. kand. och affärsjurist i Göteborg.

Sverige och rättssäkerheten

I vårt land finns rader av instanser som uppträder som domstolar utan att vara domstolar enligt EG-rätten, bland dem marknadsdomstolen och arbetsdomstolen. Ärenden för mångmiljonbelopp avgörs och förvaltningsbeslut som krossar yrkesutövare tas utan möjlighet till domstolsprövning.

Hösten 1997 gick Expressresor Tursem AB i konkurs. Expressresor var landets tredje största researrangör och konkursen blev den hittills största i svensk resehistoria.
    I konkursens kölvatten behandlades frågan vems garantimedel som skulle tas i anspråk. Denna viktiga fråga är enligt resegarantilagen anförtrodd en särskild nämnd, Resegarantinämnden.
    Nämnden utses i sin helhet av regeringen och är partssammansatt; den består alltså av lika många representanter för företagarna som konsumenterna (oftast folk från fackföreningarna).

Resegarantinämndens beslut får inte överklagas, se resegarantilagen 15§ 3 stycket. Här bryter Sverige mot EGs rättsregler, inklusive konventionen för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen).

Av artikel 6 i Europakonventionen framgår att envar ska, när det gäller att pröva hans civila rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en opartisk och offentlig rättegång.

Resegarantinämnden har genom åren avgjort ärenden med mångmiljonbelopp på spel för enskilda näringsidkare, utan möjlighet för dem att klaga eller få sin sak prövad av en enda rättslig instans.

    I två fall efter Expressresors konkurs överklagades nämndens beslut till länsrätten i Stockholm, trots att detta är förbjudet i lag. Resegarantinämnden ansåg sig självfallet vara en domstolsliknande nämnd som var såväl opartisk som oavhängig, Länsrätten däremot hänvisade till Europakonventionen och EG-rätten, varvid särskilt nämndes Europadomstolens tidigare dom (Langborger mot Sverige), i vilken domstolen fann att de svenska hyresnämndernas sammansättning med en domarkompetent ordförande och ledamöter som är intresserepresentanter, inte kunde anses vara en domstol eller ett domstolsliknande organ enligt artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen.
    På denna grund ansåg länsrätten det svenska fullföljdsförbudet vara olagligt och beslöt ta upp båda fallen. Ett av dem har därefter beviljats prövningstillstånd i kammarrätten i Stockholm.
    Med dessa domar borde temperaturen ha höjts på justitiedepartementet, eftersom samtliga partssammansatta domstolar, inklusive marknadsdomstolen och arbetsdomstolen, alls inte är domstolar utan kräver en juridisk instans över sig till vilken man kan överklaga.

Nu uppstår frågan varför inte det svenska rättsmaskineriet jobbar för högtryck för att anpassa lagstiftningen till de konventioner som Sverige har att följa. Kan det vara så illa att Sverige inte alls har lust att anpassa sig?

Många är de förvaltningsbeslut som har makt att krossa en människa och hennes yrkesliv, alla utan möjlighet till domstolsprövning. Från åkarnas trafiktillstånd och läkarnas rätt att praktisera sitt yrke, till krögarnas utskänkningstillstånd.
    Men så är det i Sverige, invänder någon, för så har det alltid varit. Ja tyvärr är vårt historiska arv av rättslöshet i Sverige unikt bland demokratiska länder. Detta att politiken så naturligt alltid är starkare än juridiken är ett särdrag för vårt land.
     Sverige är redan förpliktigat att gå med i EMU eftersom vi, till skillnad från Danmark och Storbritannien, aldrig fick något undantag av EUs ministerråd. Men det struntar' regeringen i och tänker hålla en folkomröstning ändå.
    Listan är lång; kommunerna kan bryta mot lagen när de så önskar, eftersom lagen saknar sanktioner mot dem.
    Företagare tvingas oavlönade agera skatteindrivare åt staten av moms, under straffansvar dessutom.
    Administrativa skatteenheter utdömer böter som vore de domstolar, men anser likt Machiavelli att med retorik kan det mesta skylas över. Därför kallar de sina 40-procentiga tillägg för avgifter.

    Ingen konstitutionsdomstol har vi heller att vända oss till.

    Eftersom inga synbara krafter av politisk eller juridisk natur har arbetat för att införa ett mera demokratiskt rättstänkande, ser vårt EU-medlemskap ut att bli räddaren i nöden.

Anders Lidman

 Tidigare inlägg:

Gunnar Elisasson. VD för Skattebetalarna, och advokat Jan Thörnhammar, ombud i Europadomstolen, skrev den 12/10 om de svenska skattetilläggen som Europadomstolen den 11 oktober beslutat att pröva.

Copyright


Tack besöket och välkommen åter!
Hemsida