[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]
Sverige uppfyller inte EUs krav på rättssäkerhet
Av Gunnar Eliasson / Jan Thörnhammar -Dagens
Industri - 12 okt. 2000
Måste vi få hjälp av Europadomstolen för
att Sverige ska bli en fungerande rättsstat, frågar GUNNAR ELIASSON, VD för
Skattebetalarnas förening, och JAN THÖRNHAMMAR, advokat och ombud i Europadomstolen.
Skattetillägg är ett straff - straff ska utmätas av domstol. Men i Sverige
behandlas det som en avgift; därmed kan beloppet bli hur högt som helst. Och beslutet kan fattas
av enskild tjänsteman. Svenskt taxeringsförfarande är oförenligt med Europakonventionen. Varför
har svenska politiker inte ändrat på det?
Rätten att få betraktas som oskyldig tills
motsatsen bevisats är ett grundläggande rättssäkerhetskrav. Därför driver Skattebetalarnas förening
ett mål i Strasbourg för att pröva om det svenska skattetillägget strider mot Europakonventionen
om de mänskliga rättigheterna.
- Europadomstolen höll i slutet av september en förberedande förhandling och beslöt i går att
målet tas upp till prövning,
- Eftersom skattetilläggen i Tyskland, Frankrike, Holland och Schweiz har blivit fällda av
Europadomstolen har vi stora förhoppningar om samma resultat för det svenska skattetillägget.
- Målet handlar om en företagare som i december 1995 påfördes skatter och skattetillägg.
Innan han ens hade fått sin ansökan om anstånd med betalning av skatt och skattetillägg prövad
i domstol, hade han försatts i konkurs. Och länsrätten har ännu
inte prövat om skattemyndighetens beslut om upptaxering och skattetillägg var korrekt!
- Är skattetillägget ett straff eller en avgift? Vi hävdar att det är ett straff, och därmed
ska det finnas en rätt att få straffet fastställt av en domstol, och detta inom skälig tid. l
Sverige behandlas emellertid skalletillägget som en avgift, och därmed finns inget tak för hur högt
det kan bli.
Böter kan utgå med maximalt 150 000 kronor, men skattetillägg kan bli
betydligt högre.
- Eftersom det enligt svensk rätt är en avgift, behöver skattemyndigheten inte
heller göra någon prövning av om den skatteskyldige lämnat felaktiga uppgifter med uppsåt.
- Det är ur skattemyndighetens perspektiv ett enkelt förfarande - så enkelt att enskilda
skattetjänstemän är behöriga att fatta sådana beslut. "Vinsten" för staten är inte
heller försumbar - 2 miljarder kronor per år.
Vårt mål i Europadomstolen sätter också fingret på de långa handläggningstiderna
i svenska domstolar och det faktum att man kan bli straffad två gånger för samma sak; det kan bli
både skattetillägg och böter eller fängelse för samma förseelse.
- Men det är inte nog med det; i vårt fall blev företagaren också försatt i
konkurs och förlorade sitt trafiktillstånd. Allt på grund av ett beslut från skattemyndigheten
som ännu inte överprövats av länsrätten.
- Det är uppenbart att det behövs stora förändringar inom det skatteadministrativa området.
Sverige är skyldigt all uppfylla Europakonventionens krav på rättssäkerhet.
- Våra krav på förändringar kan sammanfattas i fyra punkter:
1. Skattetillägget är ett straff och den enskilde ska ha rätt till prövning
av domstol inom skälig tid.
2. Det ska inte vara möjligt att bli straffad två gånger för
samma sak.
3. Det ska inte gå att driva in skatter och skattetillägg innan en
domstolsprövning har skett av skattemyndighetens beslut.
4. Handläggningstiderna i de svenska domstolarna måste kortas,
- Efter det att Skattebetalarna fört upp det svenska skattetillägget på
Europadomstolens dagordning, tillsatte regeringen en utredning om skattetillägg.
- Därefter har Regeringsrätten och Högsta domstolen beviljat prövningstillstånd i sju mål som
handlar om skattetillägg (domar är ännu inte meddelade).
- Allt fler inser att det svenska taxeringsförfarandet strider mot Europakonventionen. Men varför
har hållningen från svenska politiker och rättsliga instanser varit så passiv under så lång
tid? Ska svenska skattebetalare tvingas ta hjälp av Europadomstolen för att
Sverige ska bli en fungerande rättsstat?
Gunnar Eliasson / Jan Thörnhammar
Copyright |
