[Hemsida] [Brf-direkt] [Skicka vykort] [Tipsa ditt nätverk]

På något annat sätt kan jag inte uttrycka mig, efter vad som hände under den svenska bankkrisen ( 1987 - 1993 ) när 60.000 friska företag gick i konkurs på grund av att bankerna själva inte längre uppfyllde sin lagstadgade kapitaltäckningsgrad.

Det var därför bankerna under denna period sade upp bankgarantier och krediter för sina kunder vilket orsakat en permanent arbetslöshet i Sverige helt i onödan på 400.000 arbetslösa. Följden blev att Sverige i dag har samma stora arbetslöshet som i övriga Europa, och världens största statskuld i förhållande till invånarantal.

Men det är inte bara genom att säga upp krediter som bankerna plundrar sina kunder. Rånen sker också genom att bankerna tillåter sig att skruva upp räntorna till orimliga nivåer för både företagare och privatpersoner. Genom höga rättegångskostnader och skiljeklausulavtal gör bankerna det nästan omöjligt för kunderna att få upprättelse i domstol eller genom skiljeförfarande. Kostnaderna blir alldeles för höga.

Ett exempel är Thomas Jansson, maskinentreprenör som blev rånad av Nordbanken. Nordbankens finansbolag smyghöjde räntan ( Se vidare "Ränteskruven" ) på den kredit han tagit för att köpa en grävmaskin. Finansbolaget överdebiterade med hela 45.000 kronor och tvingas nu återbetala dessa pengar jämte rättegångskostnader på 213.000 kronor.

Min uppskattning är att åtta av tio kreditkontrakt är överdebiterade. Banker och finansbolag tillåter sig att debitera ända upp till 25 % högre ränta än avtalat, utan att meddela kredittagaren.

I de över 400 fall som bank - och finansbolagen hittills ingått förlikning har man bara prutat på 70-80 % av de feldebiterade beloppen, i stället för att göra rätt för sig fullt ut och betala skadestånd.

Skrivelser som skickats till Finansinspektionen i dessa ärenden, som har till uppgift att bevaka bankernas förehavanden och låtande, i dessa ärenden har inte besvarats eller lämnats därhän. Samma sak gäller beträffande alla de skrivelser som Finansinspektionen mottagits på grund av bankernas rättsvidriga uppsägningar av krediter under bankkrisen. I ärenden som handlar om olagliga uppsägningar av krediter, tillät sig den dåvarande Bankinspektionen tidigare t o m att försvara bankerna rättsvidriga ageranden !

Min fråga till Finansinspektionens VD Clas Norgren är därför följande: När nu Nordbankens Finansbolag dömts av Stockholms tingsrätt för att ha tagit ut ockerräntor i fallet Thomas Jansson, står tusentals företagare väntar på att få upprättelse. Vad tänker Finansinspektionen göra åt saken ?

Det naturligaste vore att dra in Nordbankens banktillstånd och kräva att banken betalar skadestånd till de bankkunder som drabbats. Efter vad som skett måste det vara korrekt att kräva att bankens dåvarande VD och ledning straffas och att Finansinspektionen också ifrågasätter Nordbankens rätt att bedriva bankverksamhet om inte drabbade  ( rånade ) kunder drabbas.