Under DI Debatt & Dialog den 27/4-99 skriver juristerna Pernilla Skantze och Louise Göransson, jurister vid Advokatfirman Vinge, att Datainspektionen bör ge ut bruksanvisning för PUL. Den som behöver bruksanvisning är Datainspektionen, som inte kan skilja på en "stendöd" namnförteckning och ett alfabetiskt personregister för automatisk databehandling.

Jag dömdes nyligen för brott mot datalagen mål nr 262-98 för att på Bankrättsföreningen hemsida på Internet "ha upprättat och fört personregister för automatisk databehandling utan Datainspektionens tillstånd". Något sådant personregister fanns inte på hemsidan, utan endast en "stendöd" namnförteckning över personer som förtjänade uppmärksamhet vid den s.k. "Skampålen".

Syftet med namnförteckningen var att ge de uppmärksammade personerna en möjlighet att ta del av informationen och inkomma med genmäle på klotterplanket för att förhindra spridning av eventuell orättfärdig kritik. En kritik som lämnades inom ramen för den grundlagsskyddade yttrandefriheten och som dagligen återfinns i massmedia.

Åklagaren hade till stöd för åtalet kallat in en sakkunnig från Datainspektionen, som i rättssalen skulle ge exempel på Bankrättsföreningens intrång på datalagen. Den sakkunnige åberopade bl.a. listan på Bankrättsföreningens tre styrelsemedlemmar som ett exempel på personregister, som krävde licens från Datainspektionen.

Ytterligare ett exempel var ett pressmeddelande från Näringsdepartementet som gällde utnämning av styrelsemedlemmar i Stiftelsen Industrifonden. Pressmeddelandet var hämtat från Näringsdepartementets Internet-hemsida och direkt överfört till Bankrättsföreningens hemsida. Dessutom ansåg den sakkunnige att hela Bankrättsföreningens hemsidan var ett enda stort personregister för automatisk databehandling! Alltså hela Internet är olagligt enligt Datainspektionen.

Anledningen till mina aktiviteter på Bankrättsföreningens hemsida är den rättslöshet som idag råder i Sverige. Som exempel satt jag själv 18 dagar i Stockholms tingsrätt för att hävda min bättre rätt till patent och varumärken, som jag hade utvecklat under 25 års tid. Jag förlorade målet (T7-109-95) till följd av att motparten hade riggat och arrangerat sitt försvar genom manipulerad bevisning och vittnen som lämnade en "samstämmig osanning" samt förde en tvetalan vid tingsrätten och länsrätten.

När jag redovisar på Internet omständigheterna kring mitt rättsfall har samma motpart polisanmält mig för brott mot datalagen, och inte för förtal. Självfallet vågar inte motparten väcka en förtalsprocess, då han är medveten om sin smutsiga byk. En förtalsprocess skulle resultera i att byken tvättades offentligt och den risken tar han inte.

Internet är ett nytt medium som snart kommer att bli lika vanligt som tidningar, telefon och TV. Jag hävdar min rätt till yttrandefrihet även på Internet och fortsätter med att redovisa vad jag och andra har drabbats av i samband med bank- och finanskrisen. Vid "Skampålen" finns nu endast Bankrättsföreningens styrelsemedlemmar och en fri debattör för att demonstrera mot Datainspektionens klåfingrighet.

Det är inte bara journalister, Carl Bildt och andra privilegierade som ska få utnyttja Internet för att sprida sina budskap. Även vi gräsrötter gör anspråk på att få utnyttja demokratiens sista utpost – Internet – för att försvara oss mot samhällets orättvisor och maktelitens illgärningar .

Under inga omständigheter skall Datainspektionen utarbeta bruksanvisning för maniPULation av vår grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet. Missbrukar vi yttrandefriheten finns det lagar mot förtal och ärekränkning, som skyddar den personliga integriteten. Dessa lagar bör gälla även för trafiken på Internet.

För övrigt åberopar jag artikel 10:1 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. "Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet och oberoende av territoriella gränser".

Vad Sverige behöver är inte flera lagar utan respekt för de lagar som redan finns. Detta gäller inte minst för advokaterna från dyra gatan som ser mer till plånboken än lagboken.

Börje Ramsbro

   Se! - Domslut mål nr 262-98
   Se! - Yttrandefrihet på Internet