Så har då Datainspektionen slagit till igen. Den har åter värderat vilken sorts journalistik som ska få bedrivas på Internet.
- Den här gången är det Sverigedemokraterna och deras hemsida som drabbats. Vad man än tycker om Sverigedemokraterna och deras publiceringar kring Rissnefallet är frågorna principiella och berör oss alla. Ty vi har åter fått en myndighet som mot andemeningen i grundlagen inrättat sig som en statlig granskningsmyndighet långt bortom det system med juryprövning som vi haft sedan början av 1900-talet.

Enligt huvudregeln i personuppgiftslagen (PUL) får personuppgifter inte behandlas på Internet och för den delen inte heller i nyinrättade manuella register om inte de registrerade uttryckligen gett sitt medgivande. Från denna huvudregel finns ett antal undantag. Lagen ska bland annat inte "tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande." Enligt lagstiftaren ska undantagen tillämpas generöst.
- Anders Johnson (DN 3/8) hoppas att lagen ska tillämpas just generöst. Men spåren efter Datainspektionens beslut förskräcker. Tillämpningen kännetecknas av godtycke och inte av principer.
- Efter att törst ha lagt ut fel namn på direktörerna på Canal+ och TV 1000 valde det socialdemokratiska kvinnoförbundet att publicera namnen på hela styrelsen för TV 1000. Förbundet sökte skapa opinion mot att bolaget visat porrfilmer.

De aktuella uppgifterna "förekommer i ett sakligt debattinlägg" menade Datainspektionen som friade vid två tillfällen eftersom namnpubliceringen inte ansågs ha kränkt de namngivnas integritet och att lagen medger att "harmlösa" personuppgifter får publiceras.
- Harmlöst var det däremot inte att skämtsamt berätta att en person skadat sin fot. Datainspektionen såg allvarligt på att församlingsassistenten Bodil Lindqvist berättat det på sin hemsida för sina konfirmander. Med stöd i yttranden från Datainspektionen dömde tingsrätten Bodil Lindqvist till dagsböter.
- Även i fallet Börje Ramsbro var Datainspektionen drivande. Han har dömts av såväl tingsrätt som hovrätt för att ha publicerat namnen på flera bankdirektörer som han anser varit med och lurat av honom hans företag. Ramsbro åberopade undantaget för journalistisk verksamhet men hovrätten förklarade att även om syftet delvis varit journalistiskt det" också varit att sprida kännedom om de nedvärderande personuppgifter som det är fråga om i målet."
- Sverigedemokraterna lade i Rissnefallet ut vilket land förövarna kom ifrån samt även målnumret vid tingsrätten. Det var ett brott mot lagen menar Datainspektionen och underkänner Sverigedemokraternas åberopande av undantaget för journalistisk verksamhet. Det gäller enbart "vedertagen" journalistik, menar inspektionen, och förklarar att även om hemsidan innehöll "information som kan hänföras till journalistiska ändamål" står det klart att "syftet med publiceringen också varit att sprida kännedom om de nedvärderande personuppgifter som förekommer", skriver inspektionen och plagierar hovrätten.
- Inspektionen anser heller inte att Fredrik Östman bedrivit vedertagen journalistik på sin hemsida där han namngivet ett antal personer och satt politiska etiketter på dem som till exempel "globalliberal".

Flera domstolar och myndigheter har, styrkta av inspektionens agerande och de rigida lagar som finns på området, infört en praxis som inskränkt offentligheten. Uppgifter som borde varit eller tidigare varit offentliga beläggs med sekretess med hänvisning till PUL.
- Kreativiteten hos myndigheterna har varit stor. Sjöfartsverket har briljerat extra när det försökt få det till att en journalist på Aftonbladet egentligen nog kanske inte är journalist eftersom han var vikarie.
- Vi har fått en rättstillämpning som borde få regering och riksdag att reagera och agera. Offentlighetsprincipen måste återupprättas. Ett system med ensamansvar för Internetsidor inrättas. Och likartade regler för Internetpublicering som för grundlagsskyddade medier upprättas.

Nils Funcke
Kanslichef hos Grävande journalister